Jag har läst Anne Holts tidigare deckare och gilla.. Visa hela

Jag har läst Anne Holts tidigare deckare och gillat dem. Ingen av mina största favoriter, men helt ok böcker. Jag gillar hennes sätt att skriva, det lättflytande korrekta språket. Denna blev dock en stor besvikelse. Jag tyckte inte alls den var bra, kändes mest konstruerad i ett försök att åstadkomma ngt som inte ville sig. Och det var seegt. Skärpning, Holt!

Det här gillade jag! En lite annorlunda upplagd de.. Visa hela

Det här gillade jag! En lite annorlunda upplagd deckare, som inte skiljer ur sig lite från det flöde av svenska deckare vi har idag. Jag tycker det är ovanligt "normalt", fritt från en massa överdrifter och effektsökeri. Språket ser jag ingen orsak att anmärka på och det är riktigt spännande.

Nu har Robinson ryckt upp sig igen, och den här va.. Visa hela

Nu har Robinson ryckt upp sig igen, och den här var riktigt bra! Betydligt mer spännande och innehållsrik än boken innan, och bitvis svår att lägga ifrån sig. Han är rätt ojämn, Robinson.

En välkomponerad intrig, där två historier vävs sa.. Visa hela

En välkomponerad intrig, där två historier vävs samman. Spännande och också lite småkul emellanåt.

Det är småtrevlig läsning, men det är nog mest för.. Visa hela

Det är småtrevlig läsning, men det är nog mest för att man börjar känna Ben och Fry, även om jag inte är så där överdrivet förtjust i den senare. Men ändå, helt ok, men ingen höjdarbok.

Boken är kanske lite för stillsam i min smak, mer.. Visa hela

Boken är kanske lite för stillsam i min smak, mer likt Skumtimmen än Nattfåk. Men författaren uttrycker sig väl, och personerna gillar jag. Ännu en småtrevlig deckare, utan ngt extra.

Östlundh fortsätter att skriva lika bra. Jag finne.. Visa hela

Östlundh fortsätter att skriva lika bra. Jag finner det lite störande med hoppandet i tid, men inte värre än att det funkar fint ändå. Och det är ju lätt att förstå varför. Intrigen är lite snårig, och tar ett tag innan det står klart vem mördaren. Bra bra, fortsätt så här!

Den här var en aning annorlunda, mest beroende på.. Visa hela

Den här var en aning annorlunda, mest beroende på Wield får betydligt mer utrymme än normalt. Men det gör inget alls - han är också en skön karaktär.

Håller med om likheten med Peter Robinsons En ovan.. Visa hela

Håller med om likheten med Peter Robinsons En ovanligt torr sommar. Fast denna var först, och jag tycker nog att den är en aning bättre också. Kanske för att jag alltid tycker att Hill är bättre! Men jag störde mig på att Dalziel pratade dialekt i denna - det blir bara löjligt. Dock drar det inte ner betyget så mkt.

Nja, inte lika bra som hans tidigare böcker, men h.. Visa hela

Nja, inte lika bra som hans tidigare böcker, men helt ok förströelse för stunden.

Jungstedt tycker jag är en typisk svensk deckarför.. Visa hela

Jungstedt tycker jag är en typisk svensk deckarförfattare av idag. Snabbläst och snabbglömt, men ger en stunds förströelse och är rätt bra medan det pågår. Språket har väl en del övrigt att önska.

Ännu en medelmåttig bok, inget att yvas över. Lätt.. Visa hela

Ännu en medelmåttig bok, inget att yvas över. Lättläst men lite seg ändå. Inget som hänger kvar när boken är slut, precis som vanligt.

Jag tyckte nog den här är Jungstedts bästa hittill.. Visa hela

Jag tyckte nog den här är Jungstedts bästa hittills, även om skillnaden inte är så stor mot de tidigare. De är rätt lika, precis som många av de andra svenska deckarna idag. Men det börjar bli för mkt av Johan Bergs privatliv. LIte fånigt att dra in hans flickvän och dotter, tycker jag. Fast det är också populärt idag...

Njae, nu har det gått bakåt igen, tycker jag. Får.. Visa hela

Njae, nu har det gått bakåt igen, tycker jag. Får lite känslan av att författaren bara står och stampar, upprepar allt igen och igen. Jag vill gärna gilla det, men det går liksom inte fullt ut. Jungstedt är ok som tidsfördriv med ett visst mått spänning, inte mer.

Jag gillar verkligen Tegenfalks böcker. De är verk.. Visa hela

Jag gillar verkligen Tegenfalks böcker. De är verkligen fyllda av fart och fläkt, hur spännande som helst emellanåt. Och både Jonna och Walter hjälper snällt till med att höja spänningen än mer genom ngt tvivelaktiga arbetsformer mellan varven. Jag gillar sättet han skriver på och karaktärerna. Handlingen känns kanske inte alldeles plockad ur verkliga livet (hoppas jag), men vad gör det? Det är verkligen snyggt komponerat. Jag undrar om storyn verkligen slutar här, eller om den halkar vidare in i hans nya bok också...

Den här är rätt seg, trots det lättlästa formatet... Visa hela

Den här är rätt seg, trots det lättlästa formatet. Det händer inte så mkt, åtminstone inte i början. Johans privatliv intresserar mig måttligt...

Ett snäpp bättre igen, efter den förra boken. Kans.. Visa hela

Ett snäpp bättre igen, efter den förra boken. Kanske mest beroende på att det var mindre kärlekstrams i denna. Men då var hon såklart tvungen att dra in Emma i storyn istället. Nåja, hellre det. Lättlyssnat är det, och inte utan spänning, det ska jag inte påstå.

Jungstedts deckare är snabblästa, och saknar på in.. Visa hela

Jungstedts deckare är snabblästa, och saknar på intet sätt spänning. Samma karaktärer figurerar bok efter bok, och det är väl vad man förväntar sig och också uppskattar. Dock tycker jag att hennes gestaltande av dem har försämrats på slutet, det känns mer som att det beror på att man läst tidigare böcker att du alls får liv. Lite snabbt och oengagerat tycker jag att det börjar kännas. Något som jag tycker fått alltför mkt meningslöst utrymme i böckerna, är Johan Bergs familj. Att journalisten själv figurerar i utredningar är en sak och helt ok, men familjen kan vi väl lämna därhän? Nu kanske ser det kanske ut som om det också blir så i nästa i bok... För det är visserligen lätt att tro, att titeln syftar till att det blir den sista. Det tror inte jag, jag tror att den syftar till teatertemat i boken. Jungstedt har genom alla dessa böcker varit en stående trea för mig. Inget speciellt, men helt ok deckare som är spännande och kul för stunden, men inte hänger kvar när boken är slut. Så det blir en trea även denna gång.

Jag tror aldrig att Jungstedt kommer att nå riktig.. Visa hela

Jag tror aldrig att Jungstedt kommer att nå riktigt ända fram till mig. Det blir för mkt trams hela tiden, och däremellan rätt ytligt beskriven mordhistoria. Kanske skulle det blivit bättre om jag hade mer känsla för den gotländska miljön, då många tycks uppskatta just detta? Men vill man ha Gotland som inramning, ska man nog ändå välja Håkan Östlundh, som är en fantastisk bra författare. Det här duger en stund, men inte mer.

Jag tycker Holts böcker om Stubø/Vik är hennes bäs.. Visa hela

Jag tycker Holts böcker om Stubø/Vik är hennes bästa, även om den här hör till de sämre av dem... Men helt ok ändå, och den saknar på intet sätt spänning.

Jag tyckte den här var riktigt bra, jag. GIllar he.. Visa hela

Jag tyckte den här var riktigt bra, jag. GIllar hennes sätt att skriva, och gillar både Stubø och Vik och intrigen.

Den här boken tycker jag har en lite klurig intrig.. Visa hela

Den här boken tycker jag har en lite klurig intrig. Ingenting känns direkt självklart, och det blir en del turer hit och dit. Östlundh skriver verkligen bra, och spänningen saknas inte heller. Rekommenderas.

Boken handlar om två grannfamiljer på vardera fyra.. Visa hela

Boken handlar om två grannfamiljer på vardera fyra personer. Den ena är familjen GOD, m a o är de så ulligulliga och snälla mot varandra och alla andra, att det finns inte. Den andra har lite mer brister; sönerna beskrivs som bråkiga, mannen är otrogen och vill skiljas, och den försmådda hustrun är minst sagt labil. Den första tredjedelen av boken går åt till att komma fram till den handling som beskrivs på baksidan, dvs tavelstölden och kidnappningen. Det är en låååång transport, bestående av en massa ältande av den förestående skilsmässan och en massa ointressant i övrigt. Parallellt med grannkvinnans gnäll om skilsmässan, beskrivs även den otrogna makens liv med sin nya kvinna i det äkta parets sommarstuga, som mer tycks vara ett palats. Till detta kommer också en viss insyn i den planerade tavelstölden.

Gestaltningen är så tunn och stereotyp, att personerna blir plattare än pappersdockor. En egoistisk, osympatisk och lättlurad otrogen make, den lite korkade och hysteriska hustrun, en korkad men beräknande lyxprostituerad, dennes korkade men skrupelfrie tungt kriminelle bror, familjen GOD som tagen rakt ur en sagobok osv. Lite som en grundskoleelev kunde ha fabulerat. Själva mordgåtan ägnas inte mkt uppmärksamhet, och poliserna känns nästan döda, de med. En massa fåniga tankar om allt serveras från alla håll, och författaren klämmer hela tiden in samhällskritik på de mest besynnerliga sätt och ställen. De känns allt annat än naturligt och jag blir bara störd av alla dessa pekpinnar.

Det är inte bara själva intrigen som för tankarna till en grundskoleuppsats. Språket är helt otroligt omoget och stapplande. Författaren tycks inte ha någon som helst känsla för språket, och meningsuppbyggnaden är emellanåt bedrövlig. Kommateringen är helkonstig; ibland slänger hon in ett gäng kommatecken med ett par ords mellanrum, däremellan finns inget alls i riktigt långa meningar. Lite som om hon fått sig ett visst antal tilldelat som ska användas. Utropstecken hittar man i de mest konstiga sammanhang, och uppdelningen i stycken känns ungefär som med kommateringen - slumpartad. Som om hon skrivit allt i ett enda stycke, och sedan hoppar in lite här och där i texten och gör några extra blankrader. Det blir helt fel och gör läsningen ännu jobbigare. Till detta förutsätter uppenbarligen författaren att läsaren är lika dum som karaktärerna. De mest ovidkommande saker beskrivs in i minsta detalj; hur man brygger kaffe, hur det låter i telefonluren om man använder kortnummer, att man kan se vem som ringer om man har nummerpresentatör, vilken färg en pall har som någon sätter sig på, och en massa annat "intressant". Det mest eländiga är nog kanske ändå dialogerna - de är så usla att de bara blir pinsamma. För första gången stör jag mig på att förlaget gett ut sådan smörja, men vid kontroll visar det sig att det var på eget förlag. Det förklarar åtminstone DEN saken.

Jag skulle ha velat skriva något positivt, men jag kan faktiskt inte komma på något. Människor skadas, mördas, får psykiska sammanbrott och det berör mig överhuvudtaget inte. Kanske beroende på att jag är för gammal för att bry mig om att mina pappersdockor går sönder... Det finns ingen spänning i boken, inget alls som jag väntar på att få veta hur det ligger till. Det är på ren viljestyrka jag tar mig igenom den. Det är utan konkurrens den sämst skrivna bok jag någonsin konfronterats med! Jag saknar faktiskt kvällspressens betygsättning nu, skulle gett den ett minus eller en överkryssad geting.

Reginald Hill tillhör verkligen mina favoriter, oc.. Visa hela

Reginald Hill tillhör verkligen mina favoriter, och jag blev uppriktigt ledsen när han dog i början av året. Inga fler böcker om Dalziel och Pascoe, ingen uppföljare till "Hämnden". Verkligen trist! Då det är ett tag sedan jag läste de flesta böckerna, är det lite svårt att skriva ngn recension - men jag minns att jag aldrig blivit besviken! Dock har denna, som är lite speciell, etsat sig fast hos mig, och jag tänkte hylla Hills minne med några ord om denna.
Reginald Hills böcker kan väl sägas vara rätt typiskt engelska. Det är ingen hysterisk fart på handlingen, och det kanske kan vara till nackdel hos många läsare. Men det stillsamma i hans böcker har så mkt att ge. Det är genomtänkt och inte ett massa betydelselöst dravel. Och allt är kryddat med humor, hans underbara ironi gör böckerna ett snäpp bättre än de flesta. Karaktärerna Dalziel och Pascoe förmodar jag är kända av de flesta vid det här laget, inte minst med tanke på TV-serien. (Som jag sett ett par avsnitt av, och tycker att de lyckats fint rolltillsättningen där.)

Den här boken börjar med en mailväxling, där man får läsa Charlottes mail till sin syster. Aldrig svaren, även om det framgår att hon fått sådana. Jag brukar alltid glatt skratta till då och då när jag läser Hills böcker, men här vrålskrattade jag faktiskt. Det är så vansinnigt roligt med bitande ironi, i bästa Jane Austen-anda. I övrigt en mkt bra intrig, med förväntade konflikter, då Dalziel är med. Trots att han egentligen inte är det i denna. Ja, det här tycker jag verkligen är riktigt, riktigt bra! Frågan nu är bara var jag ska hitta en värdig ersättare till denna fantastiska författare.

Vad glad jag blir! En riktigt bra svensk deckare,.. Visa hela

Vad glad jag blir! En riktigt bra svensk deckare, inte så överdrivet mkt privat trams som det oftast är i svenska deckare. Här fokuseras mer på mord och polisarbetet istället, och det är riktigt spännande och välskrivet. Kul att befinna sig i Sundsvall också.

Nja, den här var mest seg och lite märklig. Visst.. Visa hela

Nja, den här var mest seg och lite märklig. Visst duger den som förströelse, men det är inget som sätter några spår.

Ännu en bra deckare av Billingham. Ett intressant.. Visa hela

Ännu en bra deckare av Billingham. Ett intressant upplägg och smidigt hopvävd historia, med en annorlunda dialog mellan Thorne och mördaren.

Den sista Dalziel-Pascoe-deckaren är naturligtvis.. Visa hela

Den sista Dalziel-Pascoe-deckaren är naturligtvis också mkt bra, även om den inte når upp till allra högsta betyg. Läs och le.

Och så var det gamla benknotor igen då... Här lyck.. Visa hela

Och så var det gamla benknotor igen då... Här lyckas inte Robinson hålla mig riktigt lika intresserad som i En ovanligt torr sommar, men jag tycker ändå att boken är rätt ok. Men inte mer än så, en slät trea

Det här var också riktigt bra, men kanske gapar fö.. Visa hela

Det här var också riktigt bra, men kanske gapar författarna lite väl stort? Jag undrar alltid när man rätt tidigt anar vem som är mördaren, om det är författarens mening, eller om det är ett misstag. Så här långt tycker jag nog att Paganinikontraktet håller en högre klass än de övriga två. Och precis som en del andra stör jag mig på slutet - var detta nödvändigt?

Det är rätt intressant att följa de två utredninga.. Visa hela

Det är rätt intressant att följa de två utredningarna, det måste medges, men riktigt spännande blir det dock aldrig. Men boken är helt ok, om än så mkt mer än det.

Denna tillhör Hills absolut bästa Dalziel-Pascoede.. Visa hela

Denna tillhör Hills absolut bästa Dalziel-Pascoedeckare, tycker jag. Det är en otroligt genomtänkt intrig, och det är spännande och kul mest hela tiden.

Även om jag tycker att denna var bättre än boken i.. Visa hela

Även om jag tycker att denna var bättre än boken innan, när den inte upp till några riktiga höjder. En helt ok deckare, och jag gillar ju Banks.

Den här hör till Robinsons bättre böcker, tycker j.. Visa hela

Den här hör till Robinsons bättre böcker, tycker jag. Mycket spännande och många pussel att lägga. Det blir kanske lite extra när det blir lite mer privat också.

Jag är inte så överdrivet svag för deckare där man.. Visa hela

Jag är inte så överdrivet svag för deckare där man hittar gamla benknotor som ska utredas. Det känns så inte så spännande när brottet begåtts för så längesen, och jag brukar nog tycka att läsningen blir rätt trist. Två som har lyckats tycker jag dock är Reginald Hill och Peter Robinson. Det här är den första bok av den senare som översatts till svenska, och det är början på en riktigt bra deckarserie. Mycket läsvärd.

Här tycker jag Booth lyckas riktigt bra! Det är sp.. Visa hela

Här tycker jag Booth lyckas riktigt bra! Det är spännande och klurigt, och lite ruggigt emellanåt. En bok som tar sig över genomsnittet, om än inte så mkt mer.

Inte så bra som jag hoppats. Trots en minst sagt v.. Visa hela

Inte så bra som jag hoppats. Trots en minst sagt välkryddad intrig, blev det ändå aldrig riktigt medryckande, tyckte jag. Men den är inte dålig, saknar bara det där lilla extra. Och gissa om inte Sara är med och hjälper till med lösningen igen! Det börjar bli lite löjligt nu, snart är hon lika enerverande och otrolig som Läckbergs Erika. Men Moström skriver lättsamt och trevligt, och lite kul att blanda in stadsbranden i det hela. Hm, känner mig på gott humör och förärar boken en fyra, trots allt. Kanske ger krut till kommande böcker.

En riktigt grym bok, där både människor och djur t.. Visa hela

En riktigt grym bok, där både människor och djur torteras. Men den är spännande och väl uppbygd, bra skriven och härligt humoristisk. Läs Adler-Olsen om ni inte redan gjort det!

Nja, nu blir det för mkt tjafs om Fry och hennes p.. Visa hela

Nja, nu blir det för mkt tjafs om Fry och hennes privata problem. Möjligen kan det ha den fördelen med sig att Fry kan utvecklas till en ngt mer sympatisk karaktär, som inte bara tar sig rätten att döma andra. Men boken var ingen höjdare.

Jag är föralldel lite mättad på deckare i sjukhusm.. Visa hela

Jag är föralldel lite mättad på deckare i sjukhusmiljö just nu, men den här var riktigt bra. Och sjukhusmiljön har ju onekligen spänning att erbjuda av sig själv. Riktigt intressant blev det, med alla svängningar hit och dit också. Spännande och bra skrivet, som jag tycker att Holts deckare brukar vara. Känns nästan som om de tänkt sig en fortsättning, även om det kan vara svårt att tänka sig hur...? Dock tycker jag att hon borde skriva fler om Johanne Vik - de böckerna gillar jag mkt!

Hon skriver bra, Holt. Och det här är en riktigt s.. Visa hela

Hon skriver bra, Holt. Och det här är en riktigt spännande historia, väl värd att läsa!

Den här var riktigt bra! Både spännande och överra.. Visa hela

Den här var riktigt bra! Både spännande och överraskande, och en väl uppbyggd intrig. Rekommenderas.

En annorlunda Hill-deckare, där Dalziel o Pascoe i.. Visa hela

En annorlunda Hill-deckare, där Dalziel o Pascoe inte fick vara med. Men den är som vanligt lysande, spännande och vansinnigt roande ändå.

Camilla Läckberg har redan från början bestämt sig.. Visa hela

Camilla Läckberg har redan från början bestämt sig för att skriva deckare a la Maria Langs första, men kommer inte ens i närheten av den klass de höll! Lang dalade dock rejält med åren, och någonstans på sluttampen kan kanske Läckberg passa in. Läckberg är svag för mallen att hoppa mellan nutid och dåtid, och det är ju oftast ett grepp som fungerar bra, då man försöker väva samman de båda historierna. Men det är en oerhörd massa privat trams i samtliga böcker, med familjtjafs och ungar och jag vet inte allt. Det har visserligen blivit lite bättre, men jag tycker nog fortfarande att det är lite i mesta laget. Själva mordhistorien kommer på ngt sätt i andra hand.

Jag förstår inte riktigt hur Läckberg kunnat göra sig ett så pass stort namn. Trots hennes tjat om allt privat och personligt hos romanfigurerna, blir personporträtten oftast rätt platta. Erikas odrägliga duktighet och nyfikenhet börjar gå mig på nerverna. Det känns konstlat på ngt sätt att det är polisfrun istället för polisen som löser de flesta gåtorna. Dock var hon väl ngt mer tillbakadragen i denna bok, men då svävade historien ut mer ockulta vinklingar istället. Inte min grej.

Som så många svenska deckare är Läckbergs böcker dock oerhört lättlästa, och det är ingen större prestation att ta sig igenom dem. Men de är också mycket lättflyktiga, och lämnar mig oberörd. Kanske skulle hon vinna på att släppa sina mallar och överraska oss för en gångs skull? Det här tycker jag utan tvekan är hennes sämsta bok - hittills.

Inte heller här får vi möta Michael Connelly när h.. Visa hela

Inte heller här får vi möta Michael Connelly när har som bäst. Den känns lite slarvigt hopkokad, tycker jag. Huvudkaraktären Jack får på ngt sätt aldrig riktigt liv, han bara finns där och nickar oftast bifall. Rachel är också ogripbar, men det är ju hennes karaktär sedan tidigare. FBI-syndrom, kantänka. Men tillsammans blir de inget vidare par. Jag är dessvärre inget fan av upplägget att servera mördarens identitet till läsaren från början, så det drar också ner för min del. Sedan tycker jag att en del av intrigen känns rätt krystad. Men visst kan Connelly skriva, och jag tycker inte alls att boken är dålig. Bara för att vara av den författaren. Den får en trea den med, och så håller jag tummarna för att jag gillar kommande bok bättre igen.

Connellly tillhör helt klart mina favoritförfattar.. Visa hela

Connellly tillhör helt klart mina favoritförfattare, och förväntningarna var därmed höga. Men boken nådde inte så högt, tyvärr. Jag vet inte riktigt vad som var felet, även om det väl är Bosch-böckerna jag uppskattar mest. Men återse honom långt ut i periferin här, tyckte jag mest var störande. Jag förstår inte riktigt vitsen med att peta in sin mesta huvudkaraktär i en liten biroll så här. Nej, jag tycker nog att det här är Connellys sämsta hittills, men han ÄR en bra författare. Sannolikt mina förväntningar som blivit för höga. Övriga böcker pendlar nog mellan fyra och femma, men här får det bli en slät trea.

Jag lyssnade på denna, och det var först på tredje.. Visa hela

Jag lyssnade på denna, och det var först på tredje cd:n det hände ngt alls. Boken är proppfull av lokalhistoria, ingående och oändliga utläggningar om glabruk och som vanligt i hennes böcker en massa ovidkommande och ointressant tjafs runt de olika karaktärerna. Wahlbergs smått föraktfulla beskrivning av människor, t ex överviktiga, har stört mig i fler böcker. Läsaren förväntas hänga med i det mesta som rör medicin, men när det gäller polisarbetet blir hon ofta löjligt övertydlig och mästrande.
En seg bok, som dock innehåller en viss spänning på slutet. Annars hade det blivit en etta i betyg.

Ännu en lysande deckare av Hill! Den lyckas t o m.. Visa hela

Ännu en lysande deckare av Hill! Den lyckas t o m vara lite extra snårig, och jag älskar verkligen både hans intriger och hans karaktärer!

Jag gillar Gerhardsen skarpt! Hon skriver bra och.. Visa hela

Jag gillar Gerhardsen skarpt! Hon skriver bra och har spännande, fantasifulla intriger som oftast bjuder på en del överraskningar. Så också i denna, även om den hade en lite seg period då det mesta kändes lite urvattnat. Men sedan tog den sig. Med besked.

Här blev jag ruggigt besviken! Det är ett hiskligt.. Visa hela

Här blev jag ruggigt besviken! Det är ett hiskligt tjat om Erik och Saras privatliv, där den senare vävs in alltför mkt i storyn. "Den missförstådda kvinnan som måste förverkliga sig själv" får väl ändå tillräckligt med utrymme i andra genrer?! Måste säga att jag har svårt att förstå, att en arbetslös kvinna inte ska orka sköta hus och hem, utan kräver att maken ska ha mer energi efter en dags arbete. Till detta vet man på ett löjligt tidigt stadium hur allt ligger till, och det blir bara en lång transport till slutet. Utan tvekan Moströms klart sämsta så här långt.

Här har Jo Nesbø ofint nog övergivit Harry Hole, o.. Visa hela

Här har Jo Nesbø ofint nog övergivit Harry Hole, och egentligen gillar jag inte alls storyn. Roger Brown är inte direkt en huvudperson i min smak, jag föredrar nog människor som någotsånär håller sig inom lagen. Men Nesbø kan konsten att hitta på en bra story, och jag anser att han är en lysande berättare. Bokens slut gjorde mig först helt förvirrad, innan jag insåg att jag - sannolikt helt enligt författarens manus - tillåtit mig att dra en del förhastade slutsatser. Ja, det ÄR trots allt en mkt spännande bok, och det för mig oväntade slutet lyfte boken från en trea till fyra.

En mkt ojämn bok, där det bitvis är så segt, att j.. Visa hela

En mkt ojämn bok, där det bitvis är så segt, att jag nästan funderar på att ge mig. Sedan tar det fart och blir riktigt, riktigt spännande. Och så håller det på. Lite krystat känns det här och där, men jag tycker ändå det är en rätt ok bok.

Jag kände mig lite skeptisk till att Reginald Hill.. Visa hela

Jag kände mig lite skeptisk till att Reginald Hill helt plötsligt övergav Dalziel och Pascoe, för att istället skriva en psykologisk thriller. Men jag borde känt Hill bättre än så! Den är fantastisk, det är svängningar hit och dit så man blir smått yr mellan varven. Inget är vad det synes vara. Hills ironi och cynism märks förstås här med, och det blir bara den lilla extra kryddan som gör allt fulländat. Har ni missat den, så gläds och njut av den nu!

En helt ok deckare, helt i stil med många andra sv.. Visa hela

En helt ok deckare, helt i stil med många andra svenska deckarserier. Den är spännande och lättläst. Håller helt klart samma klass som Läckberg, Jansson och alla "de andra". M a o inget speciellt, men helt klart roande läsning för stunden.

Jag tycker Sten fortsätter som hon började: följer.. Visa hela

Jag tycker Sten fortsätter som hon började: följer den numer traditionella stilen i svenska deckare, och gör det helt ok. Hennes språk tycker jag är lite bättre än än en del av hennes kollegors, och storyn är rätt bra, den med. En medel till.

Nja, jag vet inte jag. Jag trodde att Jungstedt sk.. Visa hela

Nja, jag vet inte jag. Jag trodde att Jungstedt skulle utvecklas lite, men hon står kvar och stampar på ruta ett än. Intrigen är så där, inte helt oförutsägbar och allt tjafs om Johans förhållande till de fåniga Emma känns mer och mer krystat. Skippa sånt trams och få till en vettig story istället.

Jag tycker hon fortsätter ungefär som hon slutade.. Visa hela

Jag tycker hon fortsätter ungefär som hon slutade i förra boken, Jungstedt. Samma upplägg och samma människor i fokus. Lite irriterande och lite spännande, men framförallt lättläst så den passar många.

Här är ett av Robinsons guldkorn igen. Den här var.. Visa hela

Här är ett av Robinsons guldkorn igen. Den här var riktigt ruggigt spännande ibland, och det blir ju inte direkt sämre av att det är två utredningar på gång, som både är spännande.

Jag tycker tredje boken av Viveca Sten är hennes h.. Visa hela

Jag tycker tredje boken av Viveca Sten är hennes hittills bästa. Inte perfekt, nej, men faktiskt riktigt bra. Men nu börjar Nora Linde gå mig på nerverna lite. Det börjar bli för mkt av henne helt enkelt. Även om hon nu är hemma i Sandhamn, känns ngt otroligt att hon ALLTID ramlar rakt in i händelsernas centrum. Och det blir för mkt privatliv, men det hör ju också till den här gruppen deckare. Jag tycker det är ok med sidekick, men nu börjar snart Nora bli lika frekvent i mordutredningarna som Läckbergs Erika. Fast hon är iaf inte lika dryg som Erika än... Men men, jag gillade boken trots detta.

Vad jag förstår är detta den första bok som översa.. Visa hela

Vad jag förstår är detta den första bok som översattes till svenska av Hill. Den är skriven för nästan 40 år sedan, men nog tycker jag att den håller än idag, på sitt typiskt brittiska vis, med dess härliga torra humor. Jag gillade den skarpt iaf.

Handlingen i denna är riktigt bra! Det var intress.. Visa hela

Handlingen i denna är riktigt bra! Det var intressant och spännande med att gå igenom kustjägarnas tidigare leverne, och boken var verkligen spännande emellanåt. Generellt håller väl Stens böcker ett rätt lågt tempo, men även det kan vara en fördel ibland. Slutet kändes dock lite billigt.

Det här tycker jag nog är Robinsons bästa bok! Den.. Visa hela

Det här tycker jag nog är Robinsons bästa bok! Den är ruggig, passerar en massa gränser, men den är oerhört spännande och bra. Jag gillar hans karaktärer och sätt att skriva, och här vet jag inte vad mer jag skulle önska.

Den här är riktigt bra, spännande och givande på f.. Visa hela

Den här är riktigt bra, spännande och givande på fler sätt. Det händer en hel del, och det är ju inte SÅ vanligt i Booths böcker, som mest brukar vara mysiga.

Det här var minst sagt lättläst. Så lättläst att j.. Visa hela

Det här var minst sagt lättläst. Så lättläst att jag emellanåt fick en känsla av att jag läste en ungdomsbok. Allt är så tydligt, för att inte säga övertydligt. De mest bagatellartade ting och händelser förklaras in i minsta detalj. T ex när Irene ska ha vatten till maten, får läsaren veta att hon tar en tillbringare, lägger några isbitar i den och fyller på med kallt vatten från kranen. Ifall ngn till äventyrs skulle få för sig att hon tog varmt vatten. Eller hämtade vatten i regntunnan. Och då är hela händelsen helt ointressant och ovidkommande. Men detsamma gäller det mesta, de olika gängens förgreningar hit och dit med olika underavdelningar, upprepas om och om igen. Jag vet inte, jag får verkligen känsla av författaren inte riktigt litar på sina läsares intelligens. Polisläckan är så uppenbar på ett så pass tidigt stadium, att jag förutsätter att det måste vara för att förvilla. Men icke. Synd, för annars var nog just läckan det jag uppfattade som mest spännande med hela boken. Fast ok, den hade väl ett visst mått av spänning i övrigt med, men inte var det mycket. Det kändes mest bara konstruerat. Jag lyssnade på denna, och uppläsaren Magdalena In de Betou, gjorde väl sitt till för att det skulle bli extra barnsligt. Hon lät som en småskollärare som läste högt för sina elever, och försökte få dem att förstå när det var spännande osv. Tyvärr hade hon dock lite dålig koll på händelseförloppet och träffade sällan rätt... Jag vet att jag lyssnat på några böcker av Tursten för några år sedan, och läste nu igenom infon om böckerna. Jag kom ihåg att jag läst dem, men inget rann upp i övrigt, och jag kan inte ens säga vad jag tyckte om dem. Fast just det säger kanske vad jag tyckte...? Nej, detta är inget jag rekommenderar.

Jag håller i stort med föregående talare - det här.. Visa hela

Jag håller i stort med föregående talare - det här är Stens bästa. Även om jag också i denna tycker att det är lite väl mkt relationstrams, läggs mer energi på själva handlingen än i tidigare böcker. Fast lite mindre Nora skulle inte störa mig nämnvärt - hennes präktighet står mig snart upp i halsen. Men jag gillade boken, och hoppas att det fortsätter åt det här hållet i nästa. En svag fyra från mig.

Håkan Östlundh håller samma klass även i denna bok.. Visa hela

Håkan Östlundh håller samma klass även i denna bok. Spänning byggs upp eftersom och man har ingen aning om vem som är mördaren. Att familjen bor på Fårö gör förstås också sitt till, då det tar rejäl tid för polis och ambulans att ta sig dit. Jag tycker om Östlundhs sätt att skriva, enkelt och avslappnat, utan att bli för avskalat. Jag läser gärna mer av honom.

Bootths tredje deckare är faktiskt riktigt bra. In.. Visa hela

Bootths tredje deckare är faktiskt riktigt bra. Inte så spännande, det tycks inte riktigt vara hans grej, men den är ändå intressant och givande. Lite mer än bara ok.

Språket är lite naivt och enkelt, personskildringe.. Visa hela

Språket är lite naivt och enkelt, personskildringen rätt banal. Det är lite för mkt relationsroman istället för deckare, lite pinsamt beskrivet. Men intrigen är spännande och bra, och det blir sammantaget rätt ok.

Jag tyckte denna var bättre än den förra, den lite.. Visa hela

Jag tyckte denna var bättre än den förra, den lite udda intrigen och den till synes lugna omgivningen tyckte jag bidrog till en intressant stämning.

Det här är inte en av de bättre i Robinsons deckar.. Visa hela

Det här är inte en av de bättre i Robinsons deckarserie, men hans böcker tycker jag håller ändå. De är alltid småtrevliga och spänning saknas inte här heller. En medelbra bok.

En lite annorlunda deckare det här. Visst är det m.. Visa hela

En lite annorlunda deckare det här. Visst är det mkt som är bekant från andra håll, men författaren lyckas verkligen med det mesta han företar sig. Persongestaltningen är bra, framförallt huvudpersonerna är mkt bra tecknade. Språket är fint och lättsamt, utan att bli för avskalat. Jag undrar bara än en gång om det är meningen att man ska förstå hur allt ligger till så långt innan kriminalarna gör det? Kan möjligen hålla med om att slutet var lite onödigt långt, men ändå inte så att jag direkt stördes av det. Jag är smått euforisk över denna för mig nya författare! Han har en så skön humor, det som jag så länge efterlyst i deckarvärlden, och jag skrattar högt gång efter annan. Möjligen kan mina två senaste nitlotter i form av Sarenbrant och Fransson hjälpa till att lyfta Adler-Olsen till skyarna, men just nu hoppas jag att han är lika bra som jag inbillar mig!

Det här är en riktigt, riktigt bra deckare! Ett sp.. Visa hela

Det här är en riktigt, riktigt bra deckare! Ett spännande dubbelspel, där Thorne agerar hemlös. Otroligt bra!

Ja, hon fortsätter lika bra som hon började, Gerha.. Visa hela

Ja, hon fortsätter lika bra som hon började, Gerhardsen! En riktigt kuslig och spännande historia. Jag tycker dock att biten om 3-åringens sätt att tackla situationen inte känns trovärdig. Jag tycker nog att boken skulle mått bättre av att denna tjej ströks ur handlingen. Sedan kändes det som om författaren fick bråttom på slutet - som om hon hade begränsad tid eller antal sidor att hinna med allt på. Å andra sidan blev det väl en del frågetecken kvar. Till nästa bok, kan tänka. Men trots invändningarna en mkt bra bok, som jag skulle höjt betyget ett snäpp på om inte 3-åringen varit där...

Tja, efter att ha läst Postcard Killers, blev jag.. Visa hela

Tja, efter att ha läst Postcard Killers, blev jag lite nyfiken på James Patterson. Det är action från första till sista sidan, med undantag för en helt ointressant vårdnadstvist mellan huvudpersonen FBI-agent Alex Cross och hans exhustru. Möjligen kan detta ha ngn betydelse om man läst tidigare böcker. Personerna saknar helt liv, de kändes lika obekanta när jag slog igen boken, som när jag började läsa. Jag vill minnas att jag sett nånstans att Patterson ska vara världens mest lästa deckarförfattare. Svårt att förstå, tycker jag. Men efter att ha kollat upp honom på nätet och insett att han formligen spyr ur sig böcker, torde det förstås kunna finnas en och annan läsare också. Till detta är han ju amerikan, så redan på hemmaplan finns det läsare att ta av. Men att ge ut böcker i denna mängd, tär nog rejält på handling och personskildring per automatik. Hm, lättläst är det i varje fall, tror det är den tunnaste deckare jag läst. Jag är svag för korta kapitel - det är så mkt enklare att göra ett avbrott då - men nog går väl det här till överdrift?! Det hinner knappt börja förrän det är slut... Säkert bra att sätta i händerna på läsovana. Men jag saknar ngn slags kvalitet. Slutet var rätt bra, och oväntat med, tyckte jag. För att få in en liten gnutta positivt också. Kanske behövde han verkligen Marklund som hjälp?

Denna tyckte jag var riktigt bra. Visserligen var.. Visa hela

Denna tyckte jag var riktigt bra. Visserligen var det förstås lite mkt Sara här med, men men... Jag kan riktigt känna Johans frustration när han inte får gehör för sina misstankar och inget kan göra. Det blev en hisklig röra av alla misstankar, innan det till sist ändade i en - något sånär - lösning. Bra! Dock kan jag inte annat än hålla med en annan recensent - det är sjukt mkt småfel i boken! Småord som saknas eller skrivs fler ggr, felböjningar osv. Känns som om korrläsare är ett utdött släkte.

Jag tycker nog att det här är Hills sämsta bok. De.. Visa hela

Jag tycker nog att det här är Hills sämsta bok. Den är rätt seg och det är många märkliga händelser som rör till det. Men det är Hill, och han är ändå alltid ett säkert kort, så dålig är den inte. Bara lite sämre än hans andra.

Inger Frimansson är för mig en gåta. Jag läser and.. Visa hela

Inger Frimansson är för mig en gåta. Jag läser andras recensioner och kan inte annat än fråga: Vari ligger spänningen??? Det händer inte ett dugg förrän alldeles på slutet, och inte ens då lyckas jag ryckas med. Karaktärerna är så märkliga att de inte känns det minsta trovärdiga, tycker jag. Jag läste en annan bok av Frimansson för några år sedan, och även denna tyckte jag var minst sagt märklig och ointressant. Denna var direkt tråkig, men den var iaf snabbläst... Nu får hon inga fler chanser av mig.

Det här är nog en av de sämsta Robinsonarna ändå... Visa hela

Det här är nog en av de sämsta Robinsonarna ändå. Det kändes som inget riktigt lyfte, och om jag inta hade läst de tidigare böckerna, undrar jag om jag orkat ta mig igenom den.

Författaren fortsätter på samma sätt som han börja.. Visa hela

Författaren fortsätter på samma sätt som han började i Skumtimmen, och det är inte fel. Det mystiska och ockulta vilar även över denna bok, och det ger onekligen en liten extra krydda, även om jag egentligen ogillar sådant. Här når spänningen högre höjder än i den förra, och persongestaltningen är lika fin. En riktigt bra deckare!

Historien från Vredens tid fortsätter här, och den.. Visa hela

Historien från Vredens tid fortsätter här, och denna är absolut inte sämre. Tvärtom, man blir ju också mer och mer bekant med huvudpersonerna, som jag för övrigt tycker är bra tecknade. Hela grejen är absurd - men vad gör det? Världen är ju också rätt absurd. Det är spännande och underhållande, det är huvudsaken.

Jag gillar Thorne jag, och boken var både lite ann.. Visa hela

Jag gillar Thorne jag, och boken var både lite annorlunda och spännande.

Tja, man börjar nog kunna Läckberg nu, känns det s.. Visa hela

Tja, man börjar nog kunna Läckberg nu, känns det som. Samma upplägg som tidigare, men nu lyckas hon sämre. Ingen höjdare, en svag trea

Helt klart har det gått framåt sedan Hypnotisören... Visa hela

Helt klart har det gått framåt sedan Hypnotisören. Här flyter historien på i ett mer jämnt tempo, och det är inte så lite som händer. Jag tycker också att både språk och person- och miljöskildring känns bra, och det är onekligen svårt att lägga ifrån sig boken. Joona Linna börjar bli en ny favorit bland alla kriminalare i litteraturen.

Jag älskar verkligen antihjälten Harry Hole! Handl.. Visa hela

Jag älskar verkligen antihjälten Harry Hole! Handlingen är riktigt otäck, och ohyggligt spännande, och den tar slut och börjar om på nytt gång på gång. Allt känns liksom klappat och klart, innan Nesbø trilskas och skruvar till det på nytt. Jag har läst samtliga Hole-böcker och de har bara blivit bättre och bättre. Frågan är hur länge till det kan hålla, för det här är nog den bästa bok jag läst!

Jag var lite skeptisk till handlingen i den här bo.. Visa hela

Jag var lite skeptisk till handlingen i den här boken; terrordåd och kapade flygplan som snurrar runt i luften utan någonstans att ta vägen, kändes så där. Men då glömde jag att det var Kristina Ohlsson som var författaren! Hon uttrycker sig så väl, har en rätt väl avvägd dos av privatliv för det mesta, och spänningen är det inget fel. Hennes intriger tycks så genomtänkta och är allt som oftast mycket raffinerade, och definitivt inte förutsägbara. Jag hoppas nu att hon redan sitter och jobbar på nästa!

Jag har läst några böcker av Lehane, och gillar ve.. Visa hela

Jag har läst några böcker av Lehane, och gillar verkligen han sätt att skriva. I de övriga böckerna har han också visat prov på humor, vilket inte är allt för vanligt i genren. Lehane kan konsten att bygga upp spänningen, och den här boken är inget undantag. Bitvis är den verkligen nervkittlande. Men riktigt vad det är som gör att den blivit så oerhört hyllad, har jag svårt att förstå. Jag är nog föralldel lite överkänslig för en massa drömmar o dyl, men nog måste väl fler än jag tycka att det är en överdrivet konstruerad och föga trovärdig historia? Men skickligt uppbyggd och berättad, det måste jag erkänna. Men mer än tre tycker jag nog inte att den värd.

En riktigt bra svensk deckare! Jag hade inga som h.. Visa hela

En riktigt bra svensk deckare! Jag hade inga som helst förväntningar när jag läste denna, då jag inte läst ngt om den innan. Men det är en bra, otäck och spännande historia, med bra persongestaltning och en hel del överraskningar. Då jag såg att Gerhardsen lämnade in tre manus på en gång, har jag förhoppningen att de följande böckerna också är läsvärda. Helt klart en av de bästa svenska deckare jag läst på länge!

Ett samarbete mellan Liza Marklund och James Patte.. Visa hela

Ett samarbete mellan Liza Marklund och James Patterson. Den senare är en ny bekantskap för mig, men Lizas deckare har jag läst. Jag vet då inte hur mkt Pattersons medverkan märks, men att Marklund är med kan man knappast missa. (om man nu läst hennes Bengtzon-böcker, förstås). På ont och gott. Bengzons ande vilar över huvudpersonen, som naturligtvis också är journalist, och det är en hel del trams som tas upp. Boken är dock rapp och lättläst, och spänningen behöver man inte sakna. Handlingen flyger fram och det är bitvis svårt att lägga ifrån sig boken. Men kanske är det lite väl rappt amerikanskt tempo i min smak.

En riktigt lyckad intrig, om än lite långsökt. Men.. Visa hela

En riktigt lyckad intrig, om än lite långsökt. Men det blir riktigt spännande, och boken är svår att lägga ifrån sig. Jag tycker dock fortfarande att personskildringen har en del övrigt att önska, och språket har en del övrigt att önska. Men som sagt, spännande blev det.

Spännande och genomtänkt intrig. Kanske lite för t.. Visa hela

Spännande och genomtänkt intrig. Kanske lite för tillrättalagd på slutet, men jag gillar den ändå.

Det här tycker nog jag är den bästa boken med Hall.. Visa hela

Det här tycker nog jag är den bästa boken med Haller. Den förra, Gatans lag, tyckte jag var sådär, fast det tror jag främst berodde på att Connelly klämde in Bosch som ngn slags statist i handlingen. Jag blev nog förorättad av hans vägnar helt enkelt. Men här för han vara med lite mer på riktigt, och ja - jag gillade det. Riktigt spännande lyckades det bli ibland också.

Nu blev jag glad igen! Den här boken var mkt bättr.. Visa hela

Nu blev jag glad igen! Den här boken var mkt bättre än den förra, riktigt klurig emellanåt. Slutet lämnas lite halvöppet, kanske med en chans till att fallet kan dyka upp igen framgent...

Något helt annat än författarens tidigare böcker... Visa hela

Något helt annat än författarens tidigare böcker. Nu är väl detta mer en psykologisk thriller än en deckare, och jag gillar nog mest det senare. Men denna bok är ruggigt spännande mellan varven, det går inte att neka för. Dock finns det en hel del som inte alls faller mig på läppen, och jag tycker nog att en del händelser passerar lite hafsigt och svårtytt. Eller om det är mig det är fel på, men jag får lite dåligt grepp om boken. Trots allt.

Rätt ok, men så typisk Läckbergsk att det blir lit.. Visa hela

Rätt ok, men så typisk Läckbergsk att det blir lite väl jobbigt. Och jobbiga, jobbiga Erica... Ja ja, men en stunds avkoppling ändå. Och den saknar förstås inte spänning heller.

En lite mystisk deckare med ockulta inslag, vilka.. Visa hela

En lite mystisk deckare med ockulta inslag, vilka man tack och lov inte behöver lägga så stor vikt vid. Författaren skriver lättsamt och gestaltar bra, och bitvis är den riktigt spännande. Men mest charmig, tycker jag.

Faktiskt en väldigt bra svensk deckare! Det är en.. Visa hela

Faktiskt en väldigt bra svensk deckare! Det är en bra och spännande intrig, välskriven och riktigt svår att lägga ifrån sig. Läs!

Nesbø ligger mkt högt upp på min favoritförfattarl.. Visa hela

Nesbø ligger mkt högt upp på min favoritförfattarlista - om inte högst. Och han har bara blivit bättre och bättre! Snömannen är ruggigt spännande och omöjlig att lägga ifrån sig. Utan tvekan full pott!

Unni Lindell är nog min favorit bland de norska fö.. Visa hela

Unni Lindell är nog min favorit bland de norska författarna. (Givetvis med undantag gör Jo Nesbø!) Hon skriver bra och utan överdrifter, personerna lever och handlingen är spännande. Och hon har inte för bråttom att bli klar, utan att det blir trist. Cato Isaksen och Marian Dahle känns som gamla bekanta vid det här laget. Dahle har naturligtvis en tragisk bakgrund, men hon är en helt annan typ än de vanliga schablonerna. Hon är upprorisk i allmänhet, och egensinnig i synnerhet. Hon struntar helt regler och går sin egen väg, på ett minst sagt störande sätt många ggr. Ändå är det svårt att inte tycka om henne, det finns alltid ngn slags tanke med hennes tanklösheter. Här blir hon också personligt involverad i fallet, och det ställer till det extra mkt. En spännande och underhållande bok, med oväntade vändningar. Klart läsvärd!

Jodå, spännande och svår att ta paus från. Visserl.. Visa hela

Jodå, spännande och svår att ta paus från. Visserligen känns en del lite väl konstruerat, men om man inte analyserar för mkt, är det en riktigt bra deckare.

Hhmm, lite för mkt sjukhus blev det nog för mig nu.. Visa hela

Hhmm, lite för mkt sjukhus blev det nog för mig nu. Och lite för fånigt med att ALLA flickvänner och fruar och fan vet allt, lyckas bli insnöade tillsammans med influensa och mördare. Men men, jag tycker nog ändå att det är helt ok, och gillar fortfarande Moström för det!

Det fortsätter lika bra som det började. Jag gilla.. Visa hela

Det fortsätter lika bra som det började. Jag gillar verkligen Moströms sätt att skriva - utan onödiga krumbukter, men ändå utan att det blir för avskalat. Lättläst i ordets bästa bemärkelse. Spänning saknas inte heller, och huvudpersonernas privatliv är väl avvägt. Gillar!

Åttonde boken om Cooper och Fry, och jag har läst.. Visa hela

Åttonde boken om Cooper och Fry, och jag har läst samtliga. Jag vet inte varför schablonen för kvinnliga kriminalare är som den är, men jag tror Fry tar priset. Hon har såklart blivit mkt illa behandlad, och anser sig därför ha rätten att vara en egocentrisk bitch, som inte drar sig för att trampa på andra för nå dit hon vill. Och karriär vill hon förstås göra. Jag väntade på att hon skulle vakna, inse att tillvaron kanske blir lite trevligare om man själv inte är osympatisk för jämnan, men nu har jag gett upp hoppet. Cooper däremot, är hennes raka motsats och istället en sällsynt trevlig och empatisk kille. Där väntar jag snarare på att han ska sluta vara en sådan mes och någon gång säga ifrån. Men men, hur det än är så gillar jag att läsa om dem. Booth ligger väl inte högst upp på min deckarlista, men böckerna är helt ok, och bitvis riktigt bra. Fast jag anser att han ägnar sig lite väl mkt åt rena oväsentligheter, som historisk bakgrund och miljö. Den här boken tillhör väl inte de bättre enligt mig, lite småseg ibland, men helt ok.

Ingen bok som når några högre höjder, men småtrevlig och helt ok.

En lite originell historia, som är både obehaglig.. Visa hela

En lite originell historia, som är både obehaglig och spännande. Välskrivet och lättläst, och helt klart läsvärd.

Det var lite kul när jag läste de två recensioner.. Visa hela

Det var lite kul när jag läste de två recensioner som fanns på denna bok. Jag hade faktiskt tänkt peka precis de saker som tas upp: Det börjar bli på tok för mkt privatliv nu! Och så det där politiskt korrekta... Men visst är det en bra bok för det! Gotland är ju en tacksam plats att förlägga deckare på;det karga och alla fornlämningar gör miljön speciell, och en ö blir ju lite av "det slutna rummet" också. Östlundh har hamnat i skuggan av både Jungstedt och Jansson, och jag kan inte alls förstå varför - han skriver bra mkt bättre deckare än någon av dem, enligt mig. Efter lite velande ger jag honom en svag fyra istället för en stark trea för denna.

Inte så bra som jag hoppats, men helt ok ändå. Men.. Visa hela

Inte så bra som jag hoppats, men helt ok ändå. Men lite krystat känns den.

Det är inte alltför lätt att hänga med i svängarna.. Visa hela

Det är inte alltför lätt att hänga med i svängarna alla gånger i denna, men det är helt klart värt att försöka. Ohlsson skriver riktigt bra, spänningen finns där hela tiden och en hel del totalt oväntade svängningar finns med. Ja, den här boken rekommenderas.

Tycker nog att Erica blir jobbigare och jobbigare,.. Visa hela

Tycker nog att Erica blir jobbigare och jobbigare, och hennes graviditetsproblem hade jag kunnat leva utan att veta ngt om. Själva intrigen, när väl den får utrymme blanda allt tjafs, är dock en av Läckbergs bättre. En fyra, om än lite svag.

Det är alltid en njutning att läsa Hills böcker! J.. Visa hela

Det är alltid en njutning att läsa Hills böcker! Jag kan visserligen förstå dem som tycker att de kan vara lite sega - de saknar såklart amerikansk action med smaskande i äckliga detaljer. De är engelska, nästan så engelska de kan bli. Men med smarta intriger och bra karaktärer, alltid bra!

En helt ok deckare, men inte mer. Billingham når i.. Visa hela

En helt ok deckare, men inte mer. Billingham når inte ända fram denna gång, och det blir lite förutsägbart. En slät trea.

En besvikelse blev detta. Inte för att jag egentli.. Visa hela

En besvikelse blev detta. Inte för att jag egentligen hade några förväntningar, men eftersom jag är hemma i området där boken utspelar sig, kändes det lite kul. Nu tycker jag att författaren utnyttjar miljön på Yasuragi dåligt, och spänningen vill inte riktigt infinna sig - trots att miljön nästan inbjuder till detta. Personskildringen är är inte heller vad jag önskar, och ingen av karaktärerna får riktigt liv. Språket känns lite omoget och kantigt, och det förvånade mig att se att Sarenbrant inte bara är journalist, utan också redan gett ut två böcker. Journalister brukar snarare ha ett lite FÖR rappt språk, men här känns allt lite ovant, som om det skulle behövas lite mer övning. Men gramatiskt finns det inget att anmärka på, det är mer...konstruktionen?
Nej, jag är inte imponerad. Boken är till största delen trist, det finns inget driv framåt, även om det händer lite mer framåt slutet. Före det "riktiga" slutet, för där spårar allt ur. Författaren fläskar på med allt hon har, och det allra sista i boken tycker jag nästan är motbjudande. Lite trist är det också att misstänka "rätt" person alltför länge - jag vill gärna ha lite fel ibland. Inget jag rekommenderar eller som får mig att vilja läsa mer av förtattaren.

En mycket positiv överraskning, måste jag säga. Fö.. Visa hela

En mycket positiv överraskning, måste jag säga. Författaren uttrycker sig väl, och intrigen har inte så mkt övrigt att önska heller. Ett intressant uppslag, må jag säga. Om jag ska anmärka på ngt litet, så är det väl isåfall att boken är en aning ojämn. Dock aldrig så att det blir segt att läsa. Det är bitvis mkt spännande, och författaren har även humor. Bara det räcker långt för mig!

Ännu en välskriven spännande deckare av Gerhardsen.. Visa hela

Ännu en välskriven spännande deckare av Gerhardsen, där handlingen är snyggt komponerad. Boken innehåller betydligt mer än själva ramhandlingen, och det blir precis som i tidigare böcker svårt att ta en paus från läsandet. Jag tycker denna är bäst hittills.

När handlingen till stor del består av drömmar och.. Visa hela

När handlingen till stor del består av drömmar och döingar som "pratar", blandat med en massa irrelevant trams, går det inte hem hos mig. Kallentofts böcker är mest bara fåniga, och däremellan långtråkiga. Enda orsaken till att jag tagit mig igenom dem, är bibliotekets begränsade utbud av deckare som ljudbok.

Inte en av de allra bästa, men en tryggt bra Hill-.. Visa hela

Inte en av de allra bästa, men en tryggt bra Hill-deckare är det ändå. Med lite utsvävningar både bakåt i tiden och till USA denna gång. En riktigt bra bok, som varken saknar spänning eller humor.

Läckberg har gjort det igen. Det börjar kännas som.. Visa hela

Läckberg har gjort det igen. Det börjar kännas som om hon skriver om samma bok om och om igen. Hon följer en mall, dåtid och nutid varvas hela tiden, och ibland undrar jag om hon inte har en bestämd sida i boken som vissa saker ska ske på. Men missförstå mig rätt, det är inte själva intrigen som är samma, utan upplägget. Om man nu grejar att bortse från Erika som lägger sin dryga näsa i blöt i varenda bok, förstås. Jag tror det skulle bli ett riktigt lyft för kommande böcker om hon försvann på ett eller annat sätt. Trovärdigheten skulle öka rejält. I övrigt är det lättläst som alltid, och visst finns det spänning även i denna. Något har hon väl, men för mig är det mest bara en stunds tidsfördriv. De tidigare böckerna var bättre, tycker jag. Kanske börjar även Läckberg själv att ledsna på Erika...

Det här är är en fullpoängare! Den är mkt spännand.. Visa hela

Det här är är en fullpoängare! Den är mkt spännande så gott som rakt igenom, och intrigen är mkt väl uppbyggd. Det enda som stör mig lite, är att det blir för mkt Spencer, och privata saker runtikring, men Ohlsson skriver så bra och har lagt upp allt på ett raffinerat sätt. Gillar henne mer och mer, och det här tycker jag är hennes bästa så här långt.