Detta är den första boken av än så länge fyra i serien om kriminalaren Harry Hole. Jag började baklänges och läste den fjärde boken, Djävulsstjärnan, som jag tyckte var helt underbart bra.

Men denna första bok som belönats med Glasnyckeln och allt var en stor besvikelse. Det förekom en hel del ovidkommande text och utfyllnad och handlingen fängslade mig inte alls.

Jag kommer i alla fall att lästa nummer två och hoppas att den är bättre.

Betyg 2

fick alla nesbö's böcker av pojkvännen i julklapp och jag började i rätt ordning för en gångs skull. är riktigt nöjd med den första. tyckte om kapitelnamnen som döpts till ledord i handlingen. tycker om karaktären harry och nesbö's historiakunskaper.

Betyg 3

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Nesbo. Hade läst två av de senare i Hole-serien innan denna och upplevt dem som habila nordiska deckare, men inte så mycket mer. Samma med Fladdermusmannen, jag rycks liksom inte riktigt med, varken av historien eller karaktärerna. Den extra dimensionen med Australiens historia och samhälle ger något enbart för att min dotter faktiskt är kvartsaustralier: egentligen tycker jag nog att det är lite för trubbigt och stereotypt skrivet.

Ändå ger jag nog inte upp hoppet om Jo och Harry. Kanske av den enkla (och dumma) anledningen att jag upprepade gånger läst recensioner och författarporträtt som framställer detta som bra litteratur i deckarklassen. Och visst, det är kanske inte dåligt skrivet, men ändå lite... segt. Kan kanske bero på att jag faktiskt inte bryr mig så mycket om Hole? Och detta i sin tur beror förmodligen på att jag långt innan fastnat för hans snarlika namne i Connellys amerikanska kriminalsvit. Ja, det är nog där någonstans problemet ligger: helt fördomsfullt tycker jag att dessa hårdkokta män passar bättre i USA än i Norge...

Betyg 2

Efter en ganska trevande (och lång) inledning med alltför mycket "fakta om samhället vi lever i" (i det här fallet Australien) tar sig deckarhistorien. Och blir ok. Men ändå inte superrafflande och kanske ena aning långsam med alltför många sidospår - för att göra texten fylligare(?).
Den viktigaste kritiken blir åndå att Nesbö har svårt att ´göra sina karaktärer trovärdiga. Och det tycker jag känns viktigt ändå.

Betyg 3

Jag tycker lika bra om den här Hole-deckaren som jag gjorde om Snömannen. Jag fastnar i Nesbös sätt att skriva, och jag både tycker om och tycker inte om Harry Hole som person. Han är ett bevis på att allt inte är svart eller vitt, att personer kan vara ljusa och mörka på en och samma gång. Men framför allt så fick den här boken mig att känna saker och det är det som gör det till en bra bok för mig.

Handlingen är rätt udda från vad jag brukar läsa, personerna är speciella, och det var inte alls förutsägbart.

Betyg 4

Rörigt och inte alls så spännande. Mycket snack om aboriginer.

Betyg 2

Nesbøs första bok om Harry Hole, som här åker till Australien för att hjälpa till att att lösa mordet på en ung norska. Boken är prisbelönt och det är mycket historia om Australien.
Den tar upp mycket om aborginernas historia och detta är förvisso intressant.
Blandat intryck, vissa delar fångar inte intresset på något sätt, medan andra delar är intressanta, men boken tar sig och mot slutet blir den riktigt bra.
Helheten blir dock negativ.

Betyg 2

En rörig och svår bok enligt mig. Det tog lång tid att komma igenom den och jag gillade den aldrig. Alldeles för många namn och för mycket att hålla reda på. Gillade den inte alls.

Betyg 1

Helt ok men inte mer !

Betyg 3

En ganska hyfsad deckare om polisen Harry Hole. Harry är i Australien och försöker hjälpa till med att klara upp mordet på en norsk flicka. Detta visar sig vara betydligt mera invecklat än det verkar från början. När en australisk polis dör så ramlar Harry, som är nykter alkolist, in i spritmissbruk igen.

Även om jag är trött på alla polisromaner där huvudpersonen är alkolist så kommer jag att läsa/lyssna på fler böcker om Harry Hole.

Betyg 3