|
|
Nya Böcker på boksidan
Detta är en lista på de 100 senaste inlagda böckerna.
| Titel | Författare | Betyg | | Fröken Island | Olafsdottir, Aldur Ava | 4 (2026-02-24 20:45:20) |  Island 1963. Den unga Hekla, döpt efter vulkanen, lämnar gården på nordvästra delen av ön för att söka lyckan i Reykjavik. Hon vill slå igenom som författare och allt hon har med sig är ett manus och en skrivmaskin. Men den mansdominerade isländska kulturvärlden är inte intresserad av kvinnliga författare. Hennes pojkvän kallar sig poet men hon vågar ändå inte visa upp sina alster för honom och hon är inte välkommen på poeterna stamcafé. Då Hekla ser bra ut får hon erbjudande om att bli Fröken Island, med löfte om en resa till New York. En manlig homosexuell blir hennes vän och de två kämpar för att få sin rättmätiga plats i manssamhället, var och en på sitt sätt.
Aldur Ava Olafsdottir är en av mina favoritförfattare, hon har skrivit bl a Rosa Candida och Den sista kvinnan. Hennes tidigare böcker är lite åt feelgoodhållet, empatiska men karga och mörka som den isländska naturen. Fröken Island är bara mörk, en mer konventionell skildring av två outsiders i en oförstående och hård mansvärld. Det är synd om bögar, det är synd om kvinnliga okända författare och det är ännu mer synd om kvinnor som blir gravida, gifter sig och har två barn vid 22 års ålder. Den sistnämnda är Isey, Heklas barndomsvän, och bokens stora behållning. Hon är gift med en bra man, de är fattiga men Isey talar gärna om hur lycklig hon är – tills hon glömmer sig och hennes rätta känslor visar sig... Ett lysande kvinnoporträtt!
Hekla är också bra skildrad, dedikerad till sitt skrivande, kosta vad det kosta vill, men utan att ge avkall på sin integritet. Berättelsen drivs framåt med korta kapitel, brev, stramt språk och utan onödiga detaljer eller stora känsloutspel. Mycket bra tycker jag! Slutet väcker frågor, jag tycker att Hekla tar två felbeslut?
En annan sak jag reagerar på är att hon stängs ute från poeternas gemenskap. Även om kulturmän ofta är avvaktade till kvinnligt skrivande brukar de vilja omge sig med kvinnor, om inte annat så för att sola sig i deras beundran. Se bara på mellankrigstiden i Paris, de kulturella sällskapen i Stockholm vid förra sekelskiftet eller när de unga proletärförfattarna samlades på 1930-talet. Hustrur, flickvänner och älskarinnor överallt!
Men det var bara en utvikning, detta är en utmärkt bok, som alltid när Aldur Ava är i farten. Är det bara jag som gillar henne? | | Polly Fri sikt | Källblad, Mats | 5 (2026-02-23 12:01:39) |  Tredje Polly-boken (man måste läsa dem i ordning - en trilogi) är en stark gripande historia. Oväntat rå, och otäck. Det är en detektivhistoria där saker som hände i Pollys barndom är i fokus - det vi läst om i de förra böckerna.
En bra bok om att stå upp för de svaga, flera bra bifigurer (chauffören till punkbandet och killen i Hässleholm!) och huvudpersonerna älskar man.
Rörande slut. | | Sista färden | Nordstrand, Staffan | 3 (2026-02-20 07:21:24) |  Sista färden är den avslutande delen I trilogin under Floden. I denna sista del får vi följa ännu våra huvudpersoner och deras livsöden och får reda på hur deras resa kommer sluta. Staffan Nordstrand känns inte som en författare, boken är slarvigt skriven, meningarna och dialogerna känns som något jag hade kunnat formulera men det gör inget. Det är innehållet som är viktigast, att Staffan skriver om en Thailand som vi turister inte vill se . I denna sista bok försöker författare knyta ihop trådarna, boken känna amatörmässig, ibland när man läser undrar man varför författaren har valt ta med denna onödiga meningen som inte spelar någon roll alls. Hade det inte varit ett sådant viktigt ämne som Staffans böcker tar upp då hade böckerna varit värdelösa. Men nu fångar han ändå läsarna och hans böcker bör läsas av alla som tänker ens tanken att besöka Thailand. Ska man åka till paradiset bör man vara medveten om vad som sker i skuggan av detta välkomnande landet.
En mycket viktig bok! | | Kvinnorna runt vasatronen | Tegenborg Falkdalen, Karin | 4 (2026-02-19 11:57:11) |  Karin Tegenborg Falkdalens bok ”Kvinnorna runt Vasatronen” är en intressant och välskriven bok. Karin skildrar i boken tiden från Gustav Vasa fram till och med Karl IX. Det är dramatiska tider i svensk historia. Författaren lyfter fram kvinnorna, hur de och barnen har drabbats av de interna stridigheterna i de styrande svenska kretsarna. Men kvinnorna är inte bara offer. Många av dem framstår som mycket handlingskraftiga.
Man brukar ofta hävda, att Erik XIV var psykiskt sjuk. Mitt intryck är, att Gustav Vasa och sönerna Erik, Johan och Karl alla hade samma problem, en sjuklig misstänksamhet. De hade också svårt att hantera sin ilska.
| | Mecenaterna | Hedman, Johanna | 2 (2026-02-14 14:35:20) |  Det påstås att den kända konstnären Mauds tavlor har en inneboende kraft som trollbinder sina betraktare. Är det sant eller bara ett knep för att få uppmärksamhet och höja intresset – och priset? Så försvinner Maud, frivilligt vad man förstår, och vännen Alma får i uppdrag att hitta henne. Men Alma och Maud har glidit ifrån varann, de har i princip tappat kontakten. Så Alma söker sig till personer vars liv har påverkats av Maud. En kund, en gammal pojkvän, en konstsamlare. Alla har olika syn på Maud, eller är det bara sig själva de beskriver...?
När jag läste Hedmans debutbok Trion undrade jag om hon kunde skriva ännu en relationsroman på den nivån? Svaret är nej, Mecenaterna känns seg och tillkrånglad, läsaren ska få bilden av Maud genom andras ögon men hon förblir oklar och ofärdig. Hela berättelsen känns konstruerad, ungefär som om författaren känt sig pressad att få till en uppföljare men saknade en riktig bra historia. Huvudpersonen Alma är mer intressant, hon lämnade en framgångsrik karriär som konstsäljare för att doktorera och blev med pojkvän och barn i samma veva. När vardagen blir för påträngande drömmer hon sig bort till det som varit och det hon vill ska bli. Hon vill inte erkänna det, men är osäker på om hon gjort rätt val och tar gärna uppdraget att söka efter Maud. Hedman ställer frågan om det går att kombinera ett konstnärsliv med tvåsamhet och barn och besvarar den med ”troligen inte”. Där faller boken lite, många gör det ju och det går bra.
Trots min kritik känns det som att berättelsen har mer att ge. Den är välskriven, några karaktärer kunde fått lite mer utrymme på bekostnad av andra och konflikten mellan konst och kapital är tidlös. I nästa bok hoppas jag att Hedman vågar go with the flow och se mer till karaktärer än konstruktion | | Författarinnan | Falkenland, Christine | 3 (2026-02-13 20:14:42) |  Fem författare har fått en stipendievistelse i ett stort hus på landet där diskret personal sköter mat och städning. Yvonne är 67, etablerad men har inte skrivit något på länge, till skillnad från den 24-åriga Rebecca som nyligen gjort succédebut. Pierre är en ung poet medan Hector och Jovan är äldre, den senare är en tidigare älskare till Yvonne. Hon dras till den frimodiga Rebecca, hon påminner om henne som ung. Men samhörigheten skuggas av avund, en avund som stör samvaron i hela gruppen. Yvonne tappar kontrollen, allt tycks glida ur hennes händer. Mellan henne och Rebecca utvecklas en erotisk maktkamp som bara kan sluta på ett sätt...
"Författarinnan" är ett psykologiskt kammarspel där Falkenland lämnat det utnyttjande och de religiösa grubblerier som kännetecknar hennes tidigare böcker. Men den sexuella besattheten finns kvar och Yvonne sörjer sin förlorade attraktionskraft mer än sin borttappade skrivförmåga. Istället för att leva på sin litterära erfarenhet i gruppens samtal urartar hon till kritik, illa dold svartsjuka och jagfixering. När Rebecca och Pierre får ihop det reagerar Yvonne med egna närmanden och skriver små lappar som hon skjuter in under hans dörr. Sånt man förväntade sig av fjortisar innan nätet fanns. När Rebecca så dumpar Pierre för nästa man fortsätter Yvonne sin självdestruktiva dans till det slutliga nederlaget. Hon är både gränslös och sorglig och känns inte helt trovärdig.
Falkenlands böcker är ofta tunga och närmast plågsamma i sin närgångna granskning av mänsklig förnedring och förfall. Lite så här också men den är ändå ljusare och mer lättläst, med luftig text på ibland bara några rader per sida. Det psykologiska spelet mellan de fem är intressant och igenkännbart och de är sinsemellan väldigt olika som personer. Greppet med en äldre kvinna som sexhäxa som har svårt att få till det känns fräscht och boken är klart läsvärd.
| | Det du söker finns på biblioteket | Aoyama, Michiko | 3 (2026-02-13 20:10:20) |  Tokyo i nutid. Läsaren får bekanta sig med fem olika personer som alla är mer eller mindre missnöjda med sitt liv. Ett rastlöst butiksbiträde längtar efter nya möjligheter, en mamma försöker hitta sin plats i yrkeslivet efter föräldraledigheten, en plikttrogen man drömmer om att öppna en antikvitetsaffär, en nybliven pensionär söker en ny mening med livet och en arbetslös 30- åring vill tillbaka på banan. Var för sig och på olika sätt kommer de i kontakt med den imposanta och gåtfulla bibliotekarien Sayuri Komachi. Hon rekommenderar böcker i de olika ämnen personerna vill förkovra sig i, men lägger också till ett eget val baserat på det hon tror att de behöver för att förverkliga sina drömmar...
Ännu en japansk bok i samma stil som Katten som räddade böcker och andra positiva och upplyftande berättelser med magiska och filosofiska undertoner. Det är feelgood i kubik, de sympatiska karaktärerna möter andra trevliga och hjälpsamma personer, alla bitar faller på plats och även de mindre trevliga är inte elaka utan bara inkompetenta eller okunniga. Men det är inte sliskigt eller fånigt som så ofta i vanlig feelgood utan personernas framgång bygger på deras egen vilja och mod att förändra, de får bara en och annan puff på vägen. Boken är en hyllning till böckers magiska kraft och hur de och nya möten kan förändra liv. Positivt och inspirerande, precis sånt man behöver läsa då och då!
| | Att fånga en liten gädda | Karila, Juhani | 3 (2026-02-13 20:01:12) |  Finland i nutid. ElinaYlijaako är på väg till barndomshemmet i finska Lappland. Det är en no-go-zon, besökare avråds och de åker på egen risk. Men Elina har värre bekymmer än oknytt, demoner och fabeldjur, det är hon van vid sedan barnsben. Hon måste fånga en liten gädda i en tjärn hemmavid, annars händer en katastrof. Det gör hon varje år, det brukar gå bra och hon har tre dagar på sig. Men i år strular det, inte nog med att skogsväsen blandar sig i fiskafänget, hon är också misstänkt för mord och en kvinnlig polis är henne hack i häl. Under ett försök att spela ut olika urkrafter mot varann gör hon ett ödesdigert misstag och det blir en kamp på liv och död...
Att fånga en liten gädda är en bok med extra allt! På baksidan skriver man om finska folksagor och magisk realism. Jag vill kalla det fantasy i nutid, kryddat med humor, realism och en kärlekshistoria som känns modern och trovärdig. Tänk Mikael Niemi möter Harry Potter, fast atmosfären är mer av Smirnoff än Tolkien.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken? Det är skickligt gjort, kan inte påminna mig om att jag läst något liknande, men jag går inte riktigt igång på det. Något jag inte gillar är mängden av skogsväsen, författaren har tydligen finkammat både finska och ryska folksagor för att ha hittat allt. Det blir lite too much. Men helhetsintrycket är positivt, den är klart läsvärd och ett välkommet avbrott från alla deckare och feelgood som väller över oss. | | Rävunge bortblåst | Nilsson, Frida | 5 (2026-01-16 16:57:46) |  En spännande berättelse där djur lever samma liv som oss människor. Det är en rävfamilj som är i centrum. Mamman och pappan har separerat, men inte mer än att deras dotter Ofelia kan besöka båda två samma dag. En dag befinner sig Ofelia på sin pappas pråm. Det är en blåsig dag. Så plötsligt sliter pråmen sig loss från sin förtöjning och Ofelia seglar iväg. Hon hamnar på en öde ö, men klarar sig bra på grund av all mat som fanns ombord på pråmen. Språket i boken skiljer sig något från barnböcker av idag. Det är mer av de ord som barn kanske inte rör sig med idag. Stort plus till att merparten av berättelsens karaktärer ersatts med förmänskligade djur. Det är inte ofta det sker så i barnböcker av idag. | | Kvarteret Ekorren | Persson, Ann-Charlotte | 4 (2026-01-16 16:14:52) |  Mysig feelgood om Mona som plötsligt blir änka och får reda på oväntade saker. | | Värmande nystan för frusna hjärtan | Persson, Ann-Charlotte | 3 (2026-01-16 14:54:19) |  Lättsam och mysig bok. | | Som i ett vykort | Eriksson, Sofia Rutbäck | 4 (2026-01-16 14:50:56) |  En mysig feelgood om Ida och hennes besök på hemorten. | | Den objudna hyresgästen | Brijker, Susanna | 4 (2026-01-16 14:46:23) |  Feelgood om Mira som jobbar på hemtjänsten. Den är lättsam och underhållande. | | Genom delning | Ekström Lindbäck, Lyra | 3 (2026-01-14 19:37:30) |  Clara och Cissi är enäggstvillingar, lika som bär – till utseendet! Som person är Clara den ordentliga som läst till psykolog, jobbar ideellt och är sambo. Cissi frilansar som reklamare, festar vilt och har bara ONS. Men tvillingarna är bästa vänner och beroende av att höras varje dag. Tills Clara droppar bomben, hon och August ska skaffa barn. Cissi tror inte sina öron, inte nog med att syrran är sambo med en man Cissi föraktar och ska gifta sig, nu ska hon ha barn också! Hon försöker vara glad men tappar det helt. De har ju lovat varann att aldrig skaffa barn! Cissi vidtar mått och steg för att sabotera Claras relation men det misslyckas. Då gör hon det mest förbjudna och en rasande Clara bryter kontakten...
En roman om syskonrelationer, beroende och begär, och att känna sig övergiven av den som betyder mest. Jag som man känner inte mig som rätt målgrupp, även om jag är bekant med känslan av att bli nedprioriterad och utanför när en kompis plötsligt träffar en tjej. Men det vara sånt man höll på med i tonåren, inte som dessa kvinnor vid 29 års ålder. Cissi känns inte trovärdig och måste ha någon diagnos, så känner jag det. Och som hennes kollega Olof beundrande sa ”jag tror aldrig jag träffat en så formidabelt otrevlig kvinna som du”.
Plus för språket, samtida, urbant och vasst med mycket dialog. Den särskilda samhörigheten mellan tvillingar som författaren rider på kan jag inte uttala mig om, men den lite sorgliga skildringen om hur August blir utanför och tvåa efter systern känns trovärdig och jag ger inte det äktenskapet många år.
| | Trion | Hedman, Johanna | 4 (2026-01-12 20:28:53) |  Hugo kommer till Stockholm för att studera och blir inneboende hos en välbärgad familj på Östermalm. Där lär han känna Thora, juridikstuderande och dotter i huset, och hennes vän August som vill bli konstnär. De har varit vänner sedan barndomen och ibland är de älskande. Hugo blir fascinerad och skrämd av deras relation, han förstår inte hur det kan fungera. Thora håller distansen men han och August blir bästa vänner. Efter en tid närmar sig även Thora och de blir Trion...
Bokens triangeldrama är av samma typ som i boken Jules och Jim av Henri-Pierre Roche, även filmad. Killarna är inte antagonister utan bästa vänner, de vill inte stå i vägen för varann utan inväntar kvinnans agerande/val. Sen ringde en klocka, Thoras efternamn Stiller påminde om något? Visst ja, kvinnan i min favoritbok heter ju Stille, nästan så nära man kan komma. Och visst finns det likheter mellan Söderbergs Lydia och Hedmans Thora, bägge har flera män men värnar om sitt oberoende. De välformulerade miljöskildringarna doftar också Söderberg Och för säkerhets skull låter Hedman en kusin heta Lydia, ifall någon skulle missat vinken...
Jag får också vibbar från G-B Sundströms klassiker Maken, Gustav och Martina påminner om Thora och Hugo både i sitt velande och i sin kärlek, de älskar varann men funderar för mycket och får inte till tvåsamheten. Men här är rollerna ombytta.
Jag gillar boken, både för berättelsen men också för blinkningarna till våra klassiker. Så ska man göra för att få pluspoäng av mig! Fast som läsare retar man sig på parternas velande, ut med språket och visa vad ni vill! Särskilt Hugo är irriterande, han verkar lite rädd för Thora och även för August, han vill inte gå emellan dem. Men de är vuxna om än unga och kärlek går alltid före vänskap i min bok.
Även om den är lite seg och mångordig ibland är det en lysande debut. Den kom ut 2021 men har gått under radarn, åtminstone för mig. Nu har hon kommit med en ny bok, Mecenaterna, och det ska bli spännande att se om Trion bara var en lyckträff eller om hon är en blivande stjärna på relationsromanernas himmel.
| | Bara till naveln | Ernst, Linea Maja | 3 (2026-01-10 12:03:45) |  Sju vänner samlas i ett sommarhus vid en skogssjö. (jag trodde inte det fanns skogssjöar på Jylland...) De har känt varann sedan högskoletiden, nu är de i full färd med karriär och familjebildning. De är hetero, bi, homo och trans, de diskuterar, flirtar, badar, spelar smarta och iscensätter överdådiga middagar. Men de grubblar också över sina val och motsättningen mellan längtan efter ungdomens frihet och radikalitet och de krav som verkligheten ställer...
En debutbok om trassliga relationer i hbtqkretsar, Sylvia är ihop med sin flickvän Charlie men är i hemlighet kär i en man, Kvitten är singel, en teatral kvinna som är på väg att bli en man, Adam är superhetero, eller...? Esben ska gifta sig med den bossiga Karen, Gry är en omsorgsgudinna och har sina två barn med sig. Alla är vackra och säkra på ytan men innerst inne ganska förvirrade. De känner sig överlägsna den trötta heteronormaliteten men avundas den i hemlighet. De bråkar och älskar och håller sig inte bara över naveln men undrar vart de egentligen är på väg mot?
En stark debut om en övre medelklassgrupp som bortsett från vissa sexuella preferenser är ganska typiska för sin tid. Vilket jag tror är författarens avsikt, att varken hylla eller förkasta utan visa att hetero och hbtq kan leva tillsammans som vänner. Lite övertydligt men välgjort, det jag stör mig på är författarens fixering vid yta och utseende.
Men det hör väl till vår tid...
| | Konstiga boken | Glad, Teresa | 3 (2026-01-09 16:34:18) |  En bok om en hel massa saker som det att vara rädd för hundar, särskilt då pudlar, och inte våga säga det till sin bästis, om att öva på en kabaré och om varelser som till hälften är människor hälften djur. Men också en hel del om kiss och bajs. Åtminstone kiss. Teresa kissar på sig en gång när hon besöker sin bästis. Hon är nämligen också rädd för att besöka främmande toaletter. Kul och igenkännande. | | Exfrun | Parrott, Ursula | 4 (2026-01-06 14:41:13) | 
New York 1924, Peter och Patricia gifte sig unga och har ett modernt och jämlikt äktenskap. Båda festar, dricker (för mycket) båda röker och båda arbetar. De tror på sexuell öppenhet och ärlighet, helt i tidens anda. Så när även Patricia har ett engångsligg berättar hon det för sin man. Big mistake, han kan inte ta det och lämnar henne på stört. Nu är Patricia singel och exfru, men den juridiska skilsmässan dröjer. Hon har sitt arbete, finner ett boende och försöker njuta av sin frihet. Men det går inte så bra, fast männen flockas kan hon inte släppa Peter. Det är fortfarande männens värld och deras villkor gäller...
Exfrun fick stor uppmärksamhet när den kom ut första gången 1929, det blev en bestseller och författaren nämndes på samma gång som Scott Fitzgerald och Ernest Hemingway. Men framgången hade sitt pris, Parrott blev skandaliserad då alla trodde att boken var självbiografisk. Även fast hon fortsatte skriva kunde hon aldrig upprepa framgången och hon dog utfattig 1958. Nu har den kommit i nyutgåva, med feministiska förtecken, och fått en ny stor läsekrets.
Boken känns väldigt modern, närmast tidlös, och tar upp det eviga dilemmat hora-madonna. Kvinnor ska vara frigjorda, men bara lagom och med rätt person. Och även när kvinnan är självgående ekonomiskt och socialt kan hon inte släppa männen och längtan efter en kärnfamilj. Som Patricia sa till sin vän Lucia som är i samma situation, "en exfru är en kvinna som alltid pladdrar om hur härligt det är med oberoende, så länge hon är nykter - men ältar sin förlupne makes dygder och illdåd när hon fått ett glas för mycket." Eller "en exfru är en kvinna som fått nackspärr av att blicka tillbaka på sitt äktenskap".
Och det stämmer på Patricia, hon kan inte glömma Peter och vill inte gå med på skilsmässa så han kan gifta om sig med älskarinnan. Först när hon träffar kärleken ändrar hon sig, men då dyker andra svårigheter upp...
En både sorglig och smårolig bok, lite tjatig i början med just det ältande hon självironiskt erkänner. Åtminstone jag häpnar över hur exfruarna orkar med allt festande och drickande och ändå klarar jobbet. Flera av de män hon träffar är lite udda och det annorlunda livar upp boken. Det är männens värld men är de lyckligare för det? Slutet är intressant, är det lyckligt eller olyckligt? Jag tror omdömet hänger på om läsaren är man eller kvinna...
En klart läsvärd bok utan vare sig offer eller förövare och som står sig bra med hundra år på nacken!
| | Lipari | Mårtensson, Emeli | 3 (2026-01-06 13:48:20) |  Författaren Monika har skrivkramp och hoppas att semestern på den italienska ön LIpari ska lösa både äktenskapsproblemen, ångesten och känslan av otillräcklighet. Men redan på färjan börjar hon och maken Piero bråka, de glider allt längre från varann medan dottern Frida kommer i kläm. Monika känner att hon borde vara bättre, både som mamma och maka, men hon förmår inte. Hon funderar för mycket och dricker för mycket, en livsfarlig kombination när man lider av ångest. Längtan efter det som varit, eller något nytt, gör att den slutliga katastrofen kryper allt närmare...
Lipari är författarens debutroman, ett laddat relationsdrama om en familj i sönderfall. Monika är en komplex kvinna och i alla fall jag har svårt att tycka om henne. Förvisso mår hon inte bra, men hon skyller på omgivningen, maken och hans bekanta, samtidigt som hon drömmer sig tillbaka till ungdomen, till gamla älskare och tiden då hon och Piero träffades. Han är inte oskyldig men det är svårt att leva med en kvinna som ser allt i svart. Vad författaren egentligen vill säga förstår jag inte riktigt, kanske bara att livet är svårt? Men är lösningen att fly från problemen, att bara lämna allt? När en man gör så anses han som en svikare.
En lovande debut men inte helt klockren. Monika är lite vag i konturerna och läsaren förstår inte hur hon hamnat där hon är. Även övriga karaktärers agerande kan man fundera över. Men språket är bra, dialog och miljöskildring också. Så det kan bli bra i framtiden, jag ska läsa hennes nästa bok när den kommer!
| | Flickornas tystnad | Barker, Pat | 3 (2026-01-06 13:44:14) |  Flickornas tystnad är ännu en version av det trojanska kriget. Detta lämnar inte författaren någon ro och det visar bara vilket mästerverk Homeros fick till när han skrev Iliaden och Odyssén. Barkers bok påminner väldigt mycket om Madeline Millers hyllade "Sången om Akilles", det är i princip samma berättelse i själva skildringen om Trojas fall. Men istället för att Akilles bästa vän och älskare Patroklos är berättare är det hans älskarinna Briseis. Millers bok kom ut först och om inte Iliaden varit allmängods kunde hon anklagat Barker för plagiat.
I denna bok är Briseis drottning i en mindre stan som erövras av grekerna med Akilles i spetsen. Han mördar hennes make och bröder och tar henne som "hedersgåva", alltså sexslav eller älskarinna. Briseis hatar Akilles men ser också en osäker man som blivit övergiven av sin mor som barn och som aldrig kan känna lycka och lugn. Bokens kvinnor är huvudpersoner, de är ägodelar men värdefulla sådana och Briseis blir en bricka i männens maktspel. Hon är en överlevare och inte helt utan inflytande men väl medveten om vad det innebär att vara kvinna i männens värld.
Barker lägger inte fingrarna emellan, jag tyckte att "Sången om Akilles" var våldsam men det övertrumfar Barker flera gånger om. Helt i linje med dagens författare excellerar hon i inälvor som väller ut, hjärnsubstans som stänker och blod som sprutar. Värst är skildringen av hur grekerna dödar alla pojkar, även spädbarn, för att de inte ska växa upp till fiender. Ungefär som lejon dödar andra hanars ungar för att få para sig med honorna.
Jag förstår tanken, att visa krigets vansinne och att de hjältar som historien vimlar av inte är annat än slaktare. Så har det varit från stenåldern fram tills nu och det kommer att fortsätta så. Det har aldrig funnits några krigshjältar, det finns bara fredshjältar och de är jävligt få... Men hon tar i för mycket, budskapet har gått fram för länge sen. Att utmåla kvinnor och barn som krigets offer är också lätt, men även männen är lika mycket offer som tvingas ut i krig de inte förstår och som dör till ingen nytta. Skillnaden mot nu är att ledaren sitter trygga i sina bunkers medan soldaterna dör, Akilles och Agamemnon var åtminstone på slagfältet och fick sina straff, förr eller senare. Iliaden är egentligen den första antikrigsberättelsen, ett förödande tioårigt krig med tiotusentals offer bara för att en kvinna blev förförd, eller var otrogen, med en annan man än den hon var gift med...
Trots splatterscenerna tycker jag att "Flickornas tystnad" är bättre än Millers version, den är mer direkt och att en kvinna är berättare och kvinnornas liv som erövrarnas byte är huvudtemat höjer berättelsen. Men jag måste också slå ett slag för Marion Zimmer Bradleys version av Iliaden, "Facklan". Ja jag vet att hon hamnat i onåd efter en pedofilskandal, men boken är så bra att man måste skilja på person och verk. Den utspelas inne i Troja, på förlorarnas sida, och berättare är Priamos dotter Kassandra, "den galna sierskan".
Missa inte heller Millers andra bok, "Kirke", löst baserad på Odyssén. Den är klart bättre än "Sången om Akilles".
| | Klass 7B - Det som gör ondast | Gesén, Pernilla | 3 (2026-01-03 12:53:33) |  Sportlovet närmar sig. Mellan Nicolas och Rozanna har något förändrats. Kommer kärleken att klara sig?
Hanna blir bara smalare och svagare. Till slut orkar inte hennes kropp mer och hon läggs in på sjukhus.
Här får vi följa några av eleverna i klass 7b på Sofia skola. Man får följa deras vardag i smått och stort. Boken bjuder på stor igenkänning och är realistisk.
Bok nummer sju i serien om klass 7b på Sofia skola på Söder i Stockholm, Världen, Universum.
| | Klass 7B - Veckor av lögn | Gesén, Pernilla | 3 (2026-01-03 12:50:48) |  Höstterminen går mot sitt slut. Snart är det jullov men julstämningen saknas helt i klass 7b. Elevernas vardag är fylld av lögner och svek.
Vad händer mellan Paulinas föräldrar? Jobbar verkligen pappa jämt?
Och Hanna? Varför gör hon allt för att slippa äta?
I denna bok får vi fortsätta att följa några av eleverna i klass 7b på Sofia skola. Deras vardag är fylld av problem, kärlek, lögner och svek.
Igenkännande och realistisk berättelse.
Bok nummer sex i serien om klass 7b.
| | Flickan vid bron | Indridason, Arnaldur | 4 (2025-12-22 11:03:11) |  Den pensionerade polisen Konrad är huvudperson i boken. Försöker nysta i ett gammalt mord på en flicka och samtidigt leta efter en annan försvunnen flicka. Gör även efterforskningar kring sin egen fars död. Ingen munter historia men nutid och dåtid är skickligt sammanvävt. Boken är klart läsvärd. | | Mysteriet med Svarta Trulsen | Eriksson Sjögärd, Malin | 4 (2025-12-21 20:57:25) |  Ett spännande mysterium där det varken innehåller våld eller finns några skurkar. Det som är spännande är den minigris som Junos mormor köpt. Men grisen verkar så sorgsen. Juni har en hemlig förmåga. Hon kan nämligen föra kommunikation med djur. Inte så att hon kan prata med dem. Men hon kan tränga sig in i djurets inre för att se vad som fattas. När det gäller grisen Truls så ser hon en vit gris i en hage vid en röd stuga som ligger nära ett slott. Genat måste Juno och hennes kusin Svea dit. | | Svartvita bilder & andra noveller | Malmsten, Bodil | 3 (2025-12-20 14:45:30) |  Jag tycker att Bodil Malmsten är den typ av författare som är bättre som novellist än romanförfattare. Denna bok är en samling av hennes noveller från olika tider, ungefär halva boken är det man kallar "morfarsnoveller" som i huvudsak berör hennes barndom och uppväxten i byn Bjärme i Jämtland. Resten är "passionshistorier" om känslotillstånd som ömhet, åtrå och besatthet. Jag föredrar den senare delen, hon har en speciell stil i hur hon skriver. Vissa är drastiska och grymma på ett sätt som man inte förknippar med den utåt sett timide Malmsten. I vad mån de är självbiografiska är svårt att säga, men till stor del tror jag. Att leva i relationer verkar inte vara hennes bästa gren, jag tycker mig läsa in både bitterhet och frustration mellan raderna. Ett tema som återkommer är män som inte vill ha sex, som avvisar och drar sig undan.
En intressant, smårolig och ibland drastisk samling noveller som förefaller vara ett tvärsnitt av den för tidigt bortgångne Malmstens produktion.
| | Den magiska trädkojan: Den svarte riddar | Osborne, Mary Pope | 3 (2025-12-17 18:23:15) |  Tidsresorna fortsätter. Nyfikenheten gör att de båda syskonen inte längre kan sova. Trots att det ännu är mörkt ute ger de sig iväg upp i en trädkoja. En bok med ett slott på pärmen tar dem med till en tid där det fanns gott om riddare. Barnen blir tillfångatagna, men lyckas snart ta sig ur borgen. Lättläst och spännande. | | Historiska resenärer - 12 kvinnor som er | Andersson, Per J | 3 (2025-12-13 17:46:03) |  Ännu en bok i samma anda som Kankimäkis "Kvinnor jag tänker på om natten", mer eller mindre bortglömda kvinnor som gjort spektakulära resor eller prestationer under en tid då resande var strapatsrikt och sågs som en manlig sysselsättning. Skillnaden är att nu är det en man som sammanställt boken, vilket innebär att den är mindre vördnadsfull och inte backar för otrevligheter som rasism och drogmissbruk hos huvudpersonerna. Bland de mer kända kvinnorna kan nämnas, Fredrika Bremer, den amerikanska journalisten Nellie Bly och den engelska piloten Beryl Markham. Den sistnämnda är min favorit och om ni kan komma över den, läs hennes bok "Västerut i natten"! Ett mästerverk som med rätta jämförts med Karen Blixens "Den afrikanska farmen".
Alla kvinnorna är våghalsiga, obrydda och bryter mot alla konventioner de kan, drar sig inte för primitivt resande och boende, långa ritter på kamelryggar och övernattning i loppiga hotellkyffen - eller under bar himmel. Författaren jämför dem med dagens backpackers, reser billigt och utanför allfarvägarna. De reser mer eller mindre ensamma och umgås otvunget med lokalbefolkningen, trots språkproblem. Ingen tycks råka ut för övergrepp eller stölder, kanske för att de uppfattas som så udda att de liksom får frikort. Och det är ingen tvekan att det finns en rad bokstavskombinationer hos de flesta, om man vill leta. De passar inte in i de samhällen de lever i, är olyckliga och söker sig till primitiva kulturer och ödsliga platser för att finna ro. Det går sådär och är en förklaring att flera av dem tar till droger för att stå ut.
Jag rekommenderar att man läser boken i korta stycken, typ ett par kapitel i veckan. Vissa av personernas upplevelser är ganska likartade och vid sträckläsning kan det bli lite tjatigt.
| | Radiotider | Blixt, Gösta | 5 (2025-12-11 19:31:13) |  Gösta Blixt är ett namn som bara väckte vaga minnen hos mig, han var väl radioproducent tänkte jag. Skrev väl några barnböcker med väl..?
Den här boken skrev Gösta 1992 (han dog året efter) och först nu kommer den i tryck ombesörjt av hans döttrar. Det är en kulturgärning att få ut hans minnen.
Det är en trevlig och anspråkslös, men knivskarpt skildrad, minnesbok. Är man som jag radiot så är det en fröjd att få läsa - kort om hur Nicke Lilltroll kom till t.ex. Lättläst och fin bok med många roliga detaljer och radiohistoria som annars skulle gått förlorad. | | Historier från cirkus | Ericson, Uno Myggan | 4 (2025-12-11 19:24:33) |  Uno Myggan berättar säkert om cirkus i historien och nutiden - han berättar sedvanligt skickligt; det känns som att man är där! Snyggt läggs det in intervjuer med, bl.a. med Grace Kelly och Cary Grant.
Intressanta kapitel som behandlar cirkus i olika former, kärleksfullt och nördigt. Mycket bra. | | Kosacker! | Lambil, Willy | 4 (2025-12-11 19:20:23) |  Det här är ovanligt roligt - även om Blårockarna är en humorserie (humoristisk äventyrsserie brukar man kalla genren) så är det sällan man skrattar. Här gör man det, det är underhållande. Precis som det är roligt så är det också gripande - krigstemat kommer fram tydligt och obarmhärtigt. Kusligt utnyttjande av invandrare.
Mycket bra Blårockarna-album. | | Skurken i Muminhuset | Jansson, Tove | 4 (2025-12-11 12:06:32) |  I den här fotoberättelsen får vi vara med om när huset där Mumintrollen bor får ett mystiskt besök. Besökaren har gjort åverkan på flera av familjens möbler. Besökaren har också lämnat efter sig en äcklig lukt. Mot slutet av boken får vi veta vem det är som tagit sig in. Det är en för oss som känner till Mumintrollets värld mycket bekant person. | | Skånska kriget | Harrison Lindbergh, Katarina | 4 (2025-12-11 12:04:02) |  Katarina Harrison Lindberghs bok ”Skånska kriget” är en bra och välskriven bok. Skånska kriget var ett brutalt och blodigt krig som utspelade sig mellan åren 1675 och 1679. Det var Danmarks första försök att återta Skåne, som hade gått förlorat till Sverige 1658.
Under krigets gång gick det först bra för danskarna, inte minst till sjöss där Danmark dominerade stort, men krigslyckan i Skåne vände efter det berömda slaget vid Lund den 4 december 1676. Det var det blodigaste slaget som utkämpats på svensk mark (8300 döda, nära hälften av de deltagande) danskarna besegrades, och återerövringen av Skåne inleddes. Efter hårda strider föll danskarnas fäste Kristianstad 1678, medan motståndet från snapphanarna rasade vidare ännu.
| | Trollet som hittade hem | Lerin, Lars | 4 (2025-12-11 12:01:10) |  En vacker berättelse om ett troll som lämnar skogarna i Kville för att söka egna vägar. Han kommer slutligen fram till Värmland. Där bosätter han sig. Med den här berättelsen kommer vi sagoväsendet troll lite närmare. Vi får lära oss lite om hur de bor, om deras kost och deras dåliga hygien. Mot slutet av boken får vi reda på att trollet här är exakt samma troll som det pratas om i en av Lars Lerins tidigare böcker: Trollet är inte hemma. | | Stormseglarna: Rädda papegojorna | Marlin, Jen | 4 (2025-12-11 09:28:09) |  En spännande berättelse om två barn som har en magisk båt. Båten för barnen dit den vill och då i sällskap med ett uppdrag. Den har gången hamnar de i Amazonas regnskogar. En stor del regnskog har brunnit ner. Djuren har med det försvunnit. Bland annat då de röda arorna. Nu är det barnens uppgift att finna de försvunna fåglarna. Annars kan detta bli slutet för Julianas restaurang, som just livnär sig på fågelskådande turister. | | Skuggas | Bertell, Ann-Luise | 3 (2025-12-10 19:24:11) |  Finland 1944. Trebarnsmamman Rut Blom kämpar för att sköta jordbruket på sin arvegård Skuggas. Hennes man Verner har varit inkallad sedan 1940, nu ligger han vid fronten i Karelen. Snart ska den 17-årige sonen Finn också dit och oron är konstant. Rut orkar inte med allt arbete men tilldelas en krigsfånge som hjälp., löjtnant Anton Demchenko. Han är duktig men språkförbistringen är ett problem och som fiende ses han med misstänksamhet från omgivningen. Men Anton är inte bara duktig på jordbruk och djur, hans öppna och lättsamma sätt får Rut att känna de mest förbjudna känslor. Hennes högsta önskan har alltid varit fred och att maken kommer hem. Men hur går det då med henne och Anton...?
Skuggas har kallats en finstämd och ömsint roman om förbjuden kärlek, om att se bortom fiendskap och kunna förlåta. Och det stämmer väl, men för mig är det först och främst en antikrigsroman. Den visar på krigets vansinne och hur vanliga människor utsätts för ofattbart lidande, även de som inte är vid fronten. Hur alla män tvingas ut i krig fast de inte passar som soldater och hur även de få som överlever inte längre är samma person. Precis det som sker i Ukraina idag.
Romanen är ganska förutsägbar, det är inte alls konstigt att känslor uppstår när ensamma män och kvinnor möts, i synnerhet i pressade situationer när stress och oro behöver en motvikt. Inte heller att tidigare fiender ses med misstänksamhet. Språket är poetiskt och karaktärerna trovärdiga, liksom berättelsen som visar på hur människor har det under krig. | | Monas ögon | Schlesser, Thomas | 4 (2025-12-10 19:18:33) |  Plötsligt en dag tappar den 10-åriga Mona synen och blir helt blind. Hon och hennes föräldrar blir förstås skräckslagna och åker genast till läkare. Men innan de får träffa doktorn kommer synen tillbaka. Läkarna gör alla tänkbara undersökningar men står frågande till vad som hände. Föräldrarna vill veta om dottern kommer att förbli frisk eller om symptomen kommer tillbaka. För att åtminstone göra något vill läkaren låta Mona träffa en psykiater en gång i veckan. Då föräldrarna arbetar går uppdraget att följa med Mona till hennes morfar Henry, en vital 80-åring som älskar sin dotterdotter över allt annat. Men psykiater tror han inte på, istället vill han låta flickan upptäcka världens skönhet innan det är för sent, om det värsta skulle inträffa. Så varje onsdag tar han istället med henne till ett av Paris´ stora konstmuseum, Louvren, Musée d`Orsay eller Centre Pompidou för att visa henne konsthistoriens största mästerverk. Mona är en läraktig elev, men oron för nya anfall finns alltid där...
En mycket annorlunda roman, i praktiken en grundkurs i konsthistoria från 1400-talet fram till våra dagar. Henry visar Mona ett konstverk i veckan som hon får studera och sedan diskutera med honom. Varje konstverk har en "syntolkning", en verbal beskrivning av verket och dessutom berättat morfar om konstnären och den tid denne verkade i. Som grädde på moset finns längst bak i boken 52 bilder på de konstverk de två tittat på. Visserligen är det pluttiga bilder som inte gör konstverken rättvisa, men läsaren får ändå en bild av hur de ser ut. Väldigt pedagogiskt och bra gjort!
Ramberättelsen om Mona och hennes familj är en feelgood av värsta slag, eller bästa, om man gillar lillgamla barn som ställer allt tillrätta i bästa superhjältestil och med lite hokuspokus på slutet. Jag ser det bara som en förevändning för att få skriva om konst på ett lättillgängligt sätt, (författaren är professor i konsthistoria) och det är den delen jag gillar.
Alltså en bok som förutsätter att läsaren är konstintresserad, eller vill bli, annars är den helt outhärdlig. Bör också avnjutas i lagom doser, några konstverk åt gången, och då räcker den länge också. Den har blivit väldigt populär i hemlandet Frankrike och jag förstår varför! En av höstens bästa! | | Kungshamra -67 | Hirdman, Yvonne | 3 (2025-11-24 20:54:50) |  Sju unga människor i studentområdet Bergshamra i Stockholm har fullt upp med kärlek, studier, oro, barn och politik. Det är den mörkhåriga Christa, ensam med två barn, studenten Åke som ser längtande på henne, i smyg förstås. Unni, Jonne och deras dotter Vera är den ena kärnfamiljen i gänget. Krister och Mona med två barn den andra. Sigge är yngst, en konstnärssjäl som drömmer om att måla. Vänstervinden är redan tydlig och 68-stormen bara ett år borta. Männen diskuterar politik och läser Marx, 6-dagarskriget i Israel splittrar och alla demonstrerar mot Vietnamkriget. Men vardagen är ständigt närvarande, ska studierna leda till försörjning, är partnern den rätte, vem är otrogen och med vem, ska Christa hitta en man, blir det Åke fast hon älskar Sigge och flirtar med Krister?
Trettiotre år senare möter vi dem igen, på en begravning. En är borta, hur blev livet för de andra...?
En utmärkt relationsroman med många tidsmarkörer och hög igenkänning för oss som är gamla nog. Av en slump läste jag denna bok direkt efter Arternas överlevnad, som också till stor del utspelas vid samma tid, vänstervågens och protesternas era. Är det en ny trend inom litteraturen, en tillbakablick på en tid där allt var svartvitt, goda och onda lätt definierade och naivitet förväxlades med medvetenhet? En längtan efter det som fanns då men saknas idag, alltså framtidstro?
Karaktärerna är väl skildrade, så även miljön och dialogen. Könsrollerna var kvar vid det gamla, kvinnorna tog hand om barnen och männen skötte politiken, men allt var på väg att luckras upp. Vi får följa karaktärerna i tur och ordning, i korta kapitel, och det som lyfter boken lite extra är ”vad hände sen”, vem är vad och med vem när det nya seklet föds.
Klart läsvärd! | | Ännu ett liv | Kallifatides, Theodor | 3 (2025-11-21 16:44:06) |  Månadens bokcirkelbok, en självbiografisk roman om vådan av att INTE skriva... Vid 77 års ålder får författaren för sig att han ska sluta skriva, att han inte längre kan. Han gör sig av med arbetsrummet dit han gått varje morgon i decennier. Sen går han runt och längtar efter frihetskänslan, men istället segar sig tiden fram och han känner sig vilsen. I desperation börjar han med korta inlägg på nätet, men det är inte samma sak. Så åker han och hustrun till gamla hemlandet Grekland och då händer något...
En kort (138 sidor) och filosofisk skrift om minnet och språket, om tidens gång och om Grekland igår och idag. Varmt och ömsint om gamla vänner, den älskade hustrun och om vad som händer med kropp och knopp när man åldras. Men också lite det-var-bättre-förrgnäll och åsikter i den tidens samhällsfrågor (2015 -16)
Sådär tycker jag, inget jag går igång på eller känner igen mig i. Men en enkel och lättillgänglig betraktelse över åldrandets villkor och det onödiga i att ålägga sig begränsningar som inte är fysiskt motiverade.
| | FRÄMMANDE FÅGLAR Jascha, mormor och jag | Haas Forsling, Jessica | 3 (2025-11-21 08:36:52) | 
FRÄMMANDE FÅGLAR Jascha, mormor och jag, Jessica Haas Forsling, 2022 Norstedts
Roligt när man bara råkar på en författare som man inte känt till tidigare och blir intresserad. Lyssnade på Jessica Haas Forsling i podden ”Hälsa för ohälsosamma” där hon egentligen berättade om en annan bok hon skrivit ”Sertralin” som handlar om hur det är att ta antidepressiv medicin och vad som riskerar att gå förlorat på vägen.
Men jag ville börja med hennes debut ”Främmande fåglar”, genom hennes roman fick man vetskap om en till författare den judiske Jascha Golowanjuk som skrivit ett otal romaner. Just det är tjusningen med att läsa, det öppnas valv efter valv som en annan känd författare uttryckt sig.
När Jessica sitter vid sin mors dödsbädd hittar hon ett tummat exemplar av Golowanjuk i dennes bokhylla. På titelsidan står hennes mormors namn och hon blir nyfiken på att veta mer, både om sin mormor och Golowanjuk, hur deras vägar korsades.
Nu börjar ett nystande i det förflutna, samtidigt som Jessica själv genomgår en operation, ett arv efter sin mormor som betyder att hon bär på en BRCA2 -mutation vilket i sin tur innebär att hon som säkerhet bör operera bort båda brösten och äggstockarna. Efter operationerna bestämmer Jessica sig för att föra sitt judiska arv vidare genom att lära sig mer om hur man firar de judiska högtiderna.
Så historien varvas av Jessicas sökande i sin egen släkts historia, hade lite svårt att hålla reda på alla namn där ska jag erkänna, för att också berätta om Jasschas liv. En man med många stråkar på sin lyra.
Sammanfattningsvis, nya bekantskaper som verkligen skapar ett intresse att utforska mer.
| | I Myggans vänkrets | Ericson, Uno Myggan | 4 (2025-11-19 11:32:49) | "I Myggans vänkrets" var ett TV-program som gick på 80-talet. Fast Myggan hatade TV... Jag har inte sett dessa program, men det släpptes en bok med samma titel. Det är lite i samma stil som den tidigare boken "Från scen och cabaret" som är namngiven efter Myggans radioprogram.
Kåserande och faktaspäckade kapitel med blandat innehåll. Birger Sjöbergs cirkusrapportering (så många signaturer han hade!), begreppet "Idel ädel adel", spännande och oväntade möten, music hall, cirkustragedi i Göteborg, jakten på en menad. Jugoslavien var Myggans favoritland, och det märks.
Det är underhållande läsning, Myggan är duktig på att levandegöra skeenden. Man ser lätt saker framför sig, han är en uppsökande person så det blir inte dammiga fakta (även om det är kul också). En trevlig bok. | | Artens överlevnad | Sandgren, Lydia | 4 (2025-11-15 15:57:01) |  Författaren Karl Hillbergs debutbok blev en stor framgång och nu väntar alla på uppföljaren. Men det går trögt och han kör fast. Oväntat får har ett erbjudande om att skriva en biografi över en uppburen italiensk dirigent. Uppdragsgivare är dennes svenskfödda änka Alice. Efter viss tvekan åtar sig Karl uppdraget och blir väl mottagen i Rom. Alla är vänliga och hjälpsamma, men snart känner Karl att något skaver. Alice undanhåller något och vad är egentligen syftet med hans arbete? Är han en litterär legosoldat i det godas tjänst, eller är han bara utnyttjad för att andra ska tjäna på det...?
Jag närmade mig boken med blandade känslor. Då jag älskar Samlade verk inser jag att det är svårt att toppa eller ens hamna i närheten av den nivån igen. Dessutom tycks Sandgren satt i system att skriva tegelstenar, vilket gör det ännu svårare att hitta en nivå som fängslar läsaren under hela resan. Tyvärr blev mins farhågor besannade, åtminstone delvis, och berättelsen kändes för lång och onödigt detaljerad. Jag var besviken men då jag läst färdigt började jag fundera. Vad vill egentligen författarens säga/visa med boken? Ytligt sett handlar den om en annan författare som skriver en biografi och där finns en eller flera gåtor. Men var ligger tyngdpunkten? Jo på Karl, Alice, bifigurerna och deras liv, från ungdomen fram tills idag. Jag kom att tänka på Karin Boyes dikt ”nog finns det mål och mening i vår färd, men det är resan som är mödan värd”. Är boken egentligen en skildring av ett antal personers utveckling, att gå från idealism och revoltlust till ett tämligen vanligt liv som i vissa fall står i kontrast med det de kämpade för i 20-årsåldern? Resten är bara en fond? I det perspektivet blir min bedömning mer positiv.
Språkligt sett är boken lysande, vad den tjejen kan skriva! Lättläst men ändå skarpt, med snygga formuleringar och igenkänning från de sista decennierna på förra seklet. Särskilt minns jag vänstervågen på 70-talet då jag var ung, det har hon fått till klockrent trots att hon inte är gammal nog för att ha upplevt den. Till skillnad från i Samlade verk finns här en viss samhällskritik, inte bara mot de radikala som byter sida utan även mot utbildningsväsendet i allmänhet och den i psykologi i synnerhet. Miljöskildringarna är lika briljanta, både från Göteborg och Rom. Ett exempel är att Alice och hennes kompisar festar på Vågen och då kom jag att tänka på Nationalteaterns största hit Livet är en fest. ”Men när vi kom till Vågen så var det nåt som dog, där var det knuff och trängsel och inte många log.” Sånt gillar jag! Även några karaktärer från Samlade verk dyker upp här och där.
Jag gillar också hur Lydia Sandgren inte är förutsägbar eller inställsam och hur hon lägger ut trådar som får mig att tänka ”nu händer det och det” men så luras hon och det blir inte så. Även om hon ibland flödar över av detaljer skriver hon inte läsaren på näsan utan låter vissa förlopp bara tona ut. En karaktär som framställs som viktig för berättelsen är stjärnpianisten Adrian de Witte (snyggt namn!) men ändå får man inget grepp om honom, varken som person eller varför han är så viktig. Författaren lyckas också med konststycket att skriva en relationsroman på 750 sidor utan att få med det minsta sex! Bara det är en prestation i sig, det är så man undrar hur kvinnorna blev gravida...;-)
En roman som inte är i klass med Samlade verk och inte riktigt i min smak. Men ändå intressant, tänk- och läsvärd, annorlunda och skriven av en författare som befäster sin position som en av de riktigt stora! | | En Tesked Jord och Hav | Nayeri, Dina | 4 (2025-11-12 06:00:59) |  Livet i Iran efter revolutionen. Det är svårt att föreställa hur det kan vara när livet förändras plötsligt för ett helt land. Från att människor levde I frihet, kvinnor hade rättigheter som alla kvinnor i ett västerländskt land tills Islamister tar över. Plötsligt är det straffbart att använda smink, inte täcka sig, och unga kvinnor trakasseras dagligen på gator och torg.
Detta är en vacker berättelse om en ung kvinnas drömmar om frihet, frustrationen att inte kunna utbilda sig, gifta sig av kärlek.
Så mycket känslor inbundna i texten. | | Min vän Charlotte | White, E B | 3 (2025-11-11 11:51:28) |  Wilburs liv kunde ha slutat redan efter hans födelse. Han var mycket mindre till växten än sina syskon. Men dottern Fern, som tyckte mycket om djur, ville skona grisen. Fern födde upp den med nappflaska och så småningom hamnade den hos en släkting. Grisen växte och blev stor och kunde mycket väl ha slutat sitt liv som julskinka om det inte vore för spindeln Charlotte. En dag hade hon i sitt nät skrivit vackra ord om grisen. Och det fick bonden att tänka i andra banor. Boken är stundvis bra och roande. Men det finns tyvärr också en hel del avsnitt som jag upplever som sega. Bland annat de kapitel som utspelar sig på en marknad. | | Från scen och cabaret | Ericson, Uno Myggan | 4 (2025-11-10 00:57:42) | "Från scen och cabaret" hette ett radioprogram som Uno Myggan Ericson hade. Jag minns det från slutet av dess existens då jag började lyssna - sen lades det ner, eftersom det inte attraherade rätt sorts publik. Då fick Myggan en snutt i programmet "För nöjes skull". Jag har skrivit till Sveriges Radio och önskat några avsnitt av "Från scen och cabaret" i repris, men det är ju klart uteslutet, SR är ju som de är.
Men det finns en bok, den är "inte alls radioprogrammet i skriftlig form" försäkrar baksidan, men lite är den väl det ändå. Den innehåller i alla fall en mängd texter med en kåserande och undervisande ton. Mycket intressant, Myggan målar skickligt upp miljöbilder och det är fina personliga minnen blandat med rena data om för de flesta bortglömda artister.
Jag gillar den här boken, brett utbud intressanta historier om stort och smått, engagerat och nördigt. | | Otrohet | Coelho, Paulo | 3 (2025-11-09 14:57:01) |  Coelho är en av få författare som går hem både hos kritiker och den breda läsarskaran. Denna gång skildrar han det obehagliga ämnet otrohet.
I fokus står en kvinna som till synes har allt. En välbärgad pålitlig man, friska barn och en friktionsfri journalistkarriär. Trots det känns det som att något saknas och en kontakt med en ungdomskärlek sätter fart på fantasierna.
Jag finner berättelsen trevlig och otrevlig på samma gång. Det är lättläst och tänkvärt. | | I cirkelns mitt | Dahl, Arne | 2 (2025-11-09 10:26:24) |  Den första delen om Nova-gruppen. Handlar om terror och attentat i Sverige. Inte vidare realistiskt. Blir aldrig spännande då det är svårt att engagera sig i både handling och huvudfigurer. Författaren har, som i sina tidigare böcker, en irriterande tendens att idealisera de poliser han skriver om och att höja dem till skyarna. Med knapp nöd en tvåa för denna bok. | | Tio grisar nere | Rudberg, Denise | 3 (2025-11-07 08:09:35) |  Bra bok i samma stil som tidigare böcker | | Under nio nätter | Rudberg, Denise | 3 (2025-11-07 08:05:06) |  Helt okej bok om personerna som man nu "lärt känna" i tidigare böcker. | | Katten som åt upp världen | Hai, Magdalena | 3 (2025-11-04 08:05:29) |  Boken handlar om ett land där det inte finns någon mat, en katt som är extremt hungrig och en mager flicka som försöker hitta mat åt den. Men när hon inte kan hitta någon mat slukar katten henne. Där i magen finns en gubbe som hela tiden vill ha mat. Gubben måste bort för att allt ska bli som förr igen.
Jag upplevde berättelsen som flummig och hade svårt att förstå vad författaren vill säga med den. | | Snedtändning | Hansen, Jörgen | 3 (2025-11-03 06:37:14) |  Snedtändning är andra boken i serien Brottsplats Malmö, som utspelar sig I den kriminella delen av Malmö under sen 90 tal . Men i denna bok är det inte Malmö som står händelse centrum utan Malmös lika vilda kusin Köpenhamn. Den förre detta bankrånare Kirre som vi har gjort bekantskap med i bok ett Bakfylla har fått i uppdrag att testa på yrket privatdetektiv. En storpamps dotter har försvunnit under Roskilde festivalen med en okänd MC kille, efter det har hon inte synts till. Kirre ska ta reda på vad som har hänt. Redan i bok ett blev det tydligt att när Kirre är inblandad går inget smidigt, och hans otur följer med honom över bron ( som inte finns än)
Jag tyckte snedtändning var mindre överdriven, eller så har jag bara vant mig vid bokens stil. Helt klart läsvärd | | Klass 7B - En känsla av november | Gesén, Pernilla | 3 (2025-10-31 15:19:25) |  Det är höstlov och livet för eleverna i klass 7b är lika mörkt och dystert som november månad. Starka känslor och svåra beslut blandas med musik, skola och skejtande.
Stark igenkänning på denna bok. Livet som 13-åring var allt annat än lätt.
Bok nummer fem i serien om klass 7b på Sofia skola.
| | Klass 7B - Varma händer frusna hjärtan | Gesén, Pernilla | 3 (2025-10-31 15:16:21) |  Här handlar det om vanliga problem och även mindre vanliga problem samt alla de olika känslor som tonåringar lever med.
Bok nummer fyra i serien om klass 7b på Sofia skola.
| | Klass 7B - Fem kyssar och en fest | Gesén, Pernilla | 3 (2025-10-31 15:11:39) |  Här får vi fortsätta att följa vardagen för några av de elever i klass 7b på Sofia skola. Det handlar om kärlek, förälskelse, kompisrelationer och ilska.
Bok nummer tre i serien om klass 7b.
| | Baksmälla | Hansen, Jörgen | 3 (2025-10-31 06:43:54) |  Baksmälla är första delen från serien Brottsplats Malmö. Utspe i den kriminella miljön.lar sig i Malmö på 90 talet
Det är en enkel och lättläst bok med snabb tempo.. Vi får följa Kirre som är en förre detta rånare som har försökt sluta med brott och istället fallit i alkoholism.
Kirre hamnar i händelsecentrum, hans lägenhet blir dekorerad, han bli misshandlad och hans kompis mördad.
Vi får följa honom medan han försöker ta reda på vem som ligger bakom | | Den yttersta hemligheten | Brown, Dan | 3 (2025-10-30 22:03:16) |  Dan Brown har nischat sig med bladvändarböcker med cliffhangers och bör väl benämnas som stilbildande. I detta nya Langdonäventyr fortsätter han på inslagen linje.
Sin vana trogen håller sig Brown till storslagna avslöjanden och denna gång får vi en lektion om det mänskliga medvetandet. Jag finner stora delar högtravande men spänningsnivån håller måttet. Det är inte hans bästa men det är bra. | | Nästa! | Lykke, Nina | 3 (2025-10-27 21:07:01) |  Elin har varit husläkare i två decennier och patienterna kommer i en strid ström, med åkommor och krav. Lika länge har hon varit gift med Aksel, också läkare, och som är våldsamt intresserad av skidåkning. Men plötsligt dyker Björn upp, hennes ex från tiden innan Aksel. När han tar kontakt via Facebook vänds allt upp och ner. Det slutar med att Elin övernattar på sin klinik där hon tvingas gömma sig för vakterna, samtidigt som Aksel sitter hemma i villan med nyskilda grannen, Elins bästa vän Gro...
Nina Lykke skrev Vi är inte här för att ha roligt, en lika lysande som dråplig skildring av den norska kultureliten. Läs den om ni inte redan gjort det!!! Nästa! är inte av samma klass men man känner igen stilen, skarp samhällssatir inlindad i dråpligheter och relationsstrul. Lykke pekar på ett samhälle där välstånd och överflöd gjort oss ständigt hungriga efter mer, och en oförmåga att uppskatta det vi har, medan vi har det...
Elin framstår till en början som en kvinnlig gnällgubbe, som dricker för mycket och klagar på allt. Patienterna är av två slag, antingen hypokondriker eller simulanter, och hon stör sig på deras lättja, ansvarslöshet och krav på att doktorn ska göra dem unga, friska och lyckliga genom remisser och recept. Själv är hon givetvis ett moraliskt föredöme, som tvingades ta hand om sig själv och hushållet redan som barn och som alltid har jobbat hårt och gjort det rätta. Men Lykke hade inte varit Lykke om hon stannat där, och det visar sig att Elin inte är bättre hon utan tvingas inta en besk medicin, nämligen en rejäl dos självinsikt...
En lättläst och underhållande bok med en inte obetydlig igenkänning. Men jag tycker att författaren inte riktigt får till det denna gång. Några patienter är mer tragiska än komiska och det ironiska blir liksom lite krampaktigt. Den banala otrohetshistorien är mer en fond än ett drama och i synnerhet Aksel är lite väl mycket av en karikatyr. Så slutomdömet blir sådär, inte dåligt men kunde varit bättre. Men jag är färgad av att jag gillade hennes förra bok så mycket att mina förväntningar var (för) höga.
| | Tre syskon | Wynne, May | 2 (2025-10-23 15:19:35) | En familj får ny bostad, och barnen får åka dit först och bo där innan föräldrarna kommer. Ja, familjen har anställda så ensamma i det nya huset blir de inte.
Det här är en barnbok som känns hiskeligt ålderdomlig - den är ju gammal, men om man läser böcker från 1950-talet så brukar de inte vara så här. Barnen, som är ganska snälla, ställer ändå till mycket odygd. Odygdspåsar som de är...
Det är en välmenande och trevlig bok, men rätt så trist ändå. Dessutom är det insprängt en lång tråkig saga som känns onödigt att behöva läsa (jag borde hoppat över den...). | | Bida sin tid | Connelly, Michael | 0 (2025-10-23 07:31:50) |  Mycket bra driv och spänning i berättelsen. Det här är förmodligen en av Connellys bästa deckare på mycket länge. Svårt att lägga ifrån sig. | | Den första boken | Ramqvist, Karolina | 2 (2025-10-20 20:19:50) |  Bokens namnlösa jag (hon heter visst Karolina...) är tillbaka på Jamaica för att träffa sin älskare Paul igen. Berättelsen utspelas egentligen under en enda förmiddag, men då paret ligger i sängen mest hela tiden drivs handlingen framåt genom tillbakablickar från första gången då hon som 19-åring träffade Paul. Minnena flyter fram och tillbaka över åren, en banal, ofrånkomlig men omöjlig kärlekshistoria som påverkat bägges liv i högre grad än de själva vill erkänna. i bakgrunden finns också öns brutala förflutna, med slaveri och kolonialism, något som ingen av dem kommer undan...
Ramqvist är en skicklig författare, hon tillhör på något vis den gamla skolan, de som noga beskriver känslor, tankar och inte minst omgivningen på ett sätt som får läsaren att känna att man faktiskt ÄR där. Fast jag är glad att det bara är i tanken, Jamaica är sannerligen inget paradis med moskiter som bits, möss som tar sig in överallt och allehanda ohyra och misär. Plus droger, våld och mord på en nivå som får Sverige att likna en söndagsskola.
Språket är poetiskt och inte svårläst, även om meningarna är långa och dialogen sparsam. Men alla beskrivningar och det långsamma, tropiskt lata tempot blir för mycket för mig och jag känner att jag skumläser en hel del. Karaktärerna är inte särskilt sympatiska. Paul är en halvskum flickjägare som åtminstone delvis lever utanför lagen och hans vita (något som betonas ofta) kvinna var otrogen mot sin pojkvän och förnedrade honom medvetet.
Så jag tycker att Karolina Ramqvist var bättre förr, med böcker som Alltings början och Flickvännen. Även om hon är skickligare nu är hon tråkigare och boken är sådär, inte mer. Faktiskt en besvikelse.
| | Strafflös | Ebervall och Samuelson, Lena och Per | 3 (2025-10-18 18:51:35) |  Om någon minns Johnny Bode idag är det väl för hans skabrösa låtar som "Bordellmammans visor", något som gick hem på det radikala 60-talet då man gjorde uppror mot inskränkthet och moralism. Men Bode hade en mycket längre karriär bakom sig, han var en av de mest firade låtskrivarna under 1900-talet. Han skrev kupletter, schlagers, musikaler och uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor och slösade bort allt, när pengarna tog slut lånade, bluffade och stal han, även från sina vänner. Han var gränslös i allt men också ett socialt geni, hade ständigt nya kvinnor, bjöd friskt och kunde snacka omkull nästan vem som helst. Inte oväntat råkade han illa ut många gånger, men den rättsskandal som författarna bygger romanen på är att han som ung blev inspärrad på sinnessjukhus i flera år trots att brottet bara var några smärre bedrägerier. Den verkliga orsaken var hans livsstil och framtoning, det var svårt att svälja på det rigida 30-talet.
En mycket intressant bok då jag inte alls visste att Bode varit en så skicklig och upphöjd låtskrivare och att han var en sådan "comeback-kid" gång på gång trots alla skandaler och ett utbrett missbruk. Tiden på sinnessjukhus satte sina spår men han kom igen och fick sympati över det han utsatts för. Även hans svek och stölder kunde omgivningen och skivbolag se mellan fingrarna med. Men det som sänkte honom och tvingade honom utomlands var hans nazistsympatier, då tappade han sina vänner i "branschen" och blev svartlistad på alla scener i landet.
Jag har läst de flesta av Ebervall/Samuelsons böcker om svenska rättsfall och även om Johnny Bode är en unik person är kanske denna bok något svagare än de övriga. Ingen skugga över författarna dock, de har gjort en gedigen research och texten är som vanligt lättläst, välskriven och omväxlande. Men Bodes liv är en ständig upprepning, både sorglig och tragikomisk, och han lyckas vända varje framgång till ett misslyckande i en destruktiv spiral som bara kan sluta på ett sätt. | | Layla | Hoover, Colleen | 2 (2025-10-18 18:48:47) |  Musikern Leeds träffar Layla på ett bröllop och de klickar direkt. Han är övertygad om att hon är kvinnan han ska tillbringa resten av livet med. Men efter bara några månader råkar Layla ut för ett attentat och blir svårt skadad. För att hon ska återhämta sig i lugn och ro tar han Layla till det pensionat de träffades på. Men Layla har en huvudskada och väl på plats förändras hennes beteende drastiskt. Det känslomässiga avståndet mellan dem växer, samtidigt som Leeds får kontakt med en annan kvinna där, Willow. Han blir alltmer intresserad av henne, vilket står i direkt konflikt med Laylas välmående. Hans tvekan får honom att hamna i ett läge där han blir tvungen att välja mellan dem, ett val som bokstavligt talat är livsviktigt...
Vilken miss, jag trodde jag lånat en relationsroman, istället var det en psykologisk thriller med övernaturliga inslag! Ett klart fall av otydlig varudeklaration...;-) Men det kan ju ändå bli bra - eller inte... Det börjar bra. Leeds och Layla är två intressanta karaktärer. Men så snart de kommer till pensionatet spårar det ur och det övernaturliga tar överhanden i samma takt som jag tappar intresset. Det blir lite av "nej gå inte ner i den där källaren", fast bildlikt då, när Leeds tar felbeslut och riskerar Layla.
Som sagt, ingen för mig men antagligen för de flesta andra! Colleen Hoover utnämns till "världens just nu bäst säljande författare" på baksidan, och denna typ av thriller är något som går hem i dessa tider. Lite åt Stephen Kinghållet om man säger så. | | Tranornas fristad | Sandemo, Margit | 2 (2025-10-17 11:26:15) | Historien om en fjälldal del 3 handlar om dalen Grunke i "nutid". Det är ganska trevligt att läsa hur Margit Sandemo "småpratar" med läsaren. En del känns lite internt, som att den riktar sig till de som bor i fjälldalen - annat är mer intressant, som alla övernaturliga detaljer t.ex. Småtrevligt utan att vara något man kan rekommendera.
Kul med författarens pappa med, en färgstark person... | | 17 juni | Schulman, Alex | 2 (2025-10-06 21:03:33) |  Vidar har hamnat i knipa, han är avstängd från sitt lärarjobb efter en anklagelse om att använt våld mot en elev. Han förstår inget, han stoppade ju ett slagsmål och höll bara fast pojken. För att fördriva tiden går han igenom sin döde pappas gamla grejor och där hittar han en anteckningsbok med telefonnummer. På skoj ringer han numret till barndomens sommartorp – och pappa svarar! Vidar har ringt till den 17 juni 1986, en dag på sommarlovet. Vidar blir fixerad och ringer samtal efter samtal, och kommer alltid till samma dag. Han talar både med mamman, pappan och sitt unga jag, vill hjälpa honom men vet inte hur. Snart inser han att något traumatiskt inträffade just den dagen, men han kan inte minnas vad. Vidar kartlägger dagen minut för minut men det finns en dryg timme som saknas och det visar sig att det som hände den dagen har samband med incidenten på skolan i nutid…
Det finns två sätt att se på boken, en flummig och konstruerad rövarhistoria med tidsloopar och allmänt osannolika händelser. Eller ännu en sårig uppgörelse med sin dysfunktionella familj, en revansch för den utsatte pojken mot en diffus fond av övernaturlighet. Schulman fortsätter i bok efter bok att dissekera sin barndom och i synnerhet förhållandet till modern. Läsaren känner igen sig även om författaren har bytt namn på fadern och lagt in en syster istället för sina två bröder. Den vuxne Vidar känns mindre trovärdig, Schulman kallar honom ”en sorglig figur” i intervjun i Babel, men det är närmast ett understatement. Vidar tappar det helt och blir mer och mer gränslös, psykiskt störd på en nivå som kräver starkare behandling än bara terapi.
Är det bra då? Tekniskt sett är det som vanligt fulländat och smärtan hos den osäkra och trygghetssökande pojken lika obehagligt skildrad. Personligen stör jag mig på tidsparadoxen, efter en överdos av SF i ungdomen är jag liksom klar med sånt. Inspirationen kommer från en dikt av Bruno K Öijer, enligt författaren, men jag ser också en tydlig koppling till Solveig Balles succé Om uträkning av omfång. Där återvänder man också till en och samma dag.
Jag tycker att Vidars syster Tora sammanfattar både boken och Schulmans författarskap på ett lysande sätt:
”Du letar efter ett trauma?”
”Ja. Kanske.”
”Men sanningen är väl att traumat inte är den 17 juni 1986” Hon gjorde en kort paus. ”Traumat är väl barndomen?”
| | Flicka A | Dean, Abigail | 2 (2025-10-05 21:24:10) |  Upphausad av kritiker och allmänt hyllad psykologisk thriller. Mina förväntningar infriades inte.
Det är en mörk familjehistoria som målas upp och jag misstänker att det bygger på en verklig händelse. För min del så ogillar jag berättelsens struktur och jag fångas aldrig. Deprimerande händelser behöver inte berättas deppigt. Synd. | | 7 dagar | Meyer, Deon | 4 (2025-10-05 21:09:04) |  Jag gillar Meyer och den krydda som den Sydafrikanska miljön sätter på historierna. 7 dagar är en poppig kriminalroman som direkt fångar läsaren.
Att sätta en erfaren men sliten utredare på ett högprofilerat mordfall är populärt bland författare och det funkar nästan varje gång. Storyn är ihopsnickrad för mesta möjliga spänning och det är bara att luta sig tillbaka.
Underhållningsvärdet är högt. | | En flicka kom till Bagdad | Christie, Agatha | 3 (2025-10-05 20:59:14) |  Numera förknippar vi Agatha Christie med intrikata deckargåtor men hon var väldigt produktiv och skrev romaner i blandad stil.
Den här handlar om en kvicktänkt och äventyrlig ung kvinna som efter en blixtförälskelse sätter sig på första bästa plan till Bagdad för att återse mannen. Hon hamnar i en invecklad sammansvärjning där man inte vet vem man kan lita på. Inte spännande men ganska charmig. | | Gustaf Tenggren - En biografi | Emanuelsson, Lars | 5 (2025-10-05 15:43:29) |  Gustaf Tenggren är en doldis bland illustratörer och svenskar som utvandrade och blev stora. Namnet kanske inte klingar helt bekant hos folk. Ändå var han så framgångsrik och stor. Ständigt utvecklade han sig, mycket mångfasetterad konstnär.
Mest var han ju sagoillustratör.
Boken är en gedigen vandring från födelsehemmet i Magra (ja, stället heter så, utanför Alingsås) till Dogfish Head i Maine. Förbi Disneys Californien, och många andra ställen. Tenggren var begiven både på sprit och kvinnor, vilket ställde till en del. Mycket välforskad biografi, och dessutom bildsatt generöst med Tenggrens illustrationer.
Mycket bra jobbat. Är du intresserad av konst, illustrationer, Disney m.m. är detta en självklar bok att ha hemma, eller i alla fall läsa. | | Upprepningen | Hjort, Vigdis | 2 (2025-10-04 13:14:25) |  En äldre författare påminns om året hon var sexton, en ung kvinna som längtar efter frihet och vill göra revolt mot sin kontrollerande mor. Hon träffar sin första pojkvän och skriver förväntansfullt i sin dagbok om den kommande sexdebuten. När det inte blir som hon tänkt sig skriver hon istället som hon önskat att det var. Hennes fantasier leder till en härdsmälta i hemmet, föräldrarna ändrar helt sitt beteende mot henne. Dottern blir förtvivlad och förstår inte, varken varför modern bevakat henne eller varför fadern inte längre ser henne i ögonen. Nu lägger de allt fokus på de mindre barnen, äldsta dottern hamnar ännu mer utanför gemenskapen...
Vigdis Hjort har skrivit en autofiktiv kortroman om sin uppväxt och en traumatisk händelse i övre tonåren. Precis som i hennes bestseller Arv och miljö är det ingen trevlig bild hon ger av föräldrarna. En neurotisk och kontrollerande mor, en undvikande och skuldmedveten far. Moderns kontrollbehov gör den unga Vigdis ännu mer intresserad av det förbjudna, just som det brukar bli. Som läsupplevelse är boken speciell, precis som titeln antyder är berättelsen full av upprepningar. Något som man även ser i Hjorts övriga böcker. Jag undrar om hon har tagit intryck av kollegan Jon Fosse, eller tvärtom? Berättelsen i sig är trivial, ung flicka gör uppror, ljuger och träffar pojkvän. Det intressanta är följderna, varför reagerar föräldrarna som de gör och hur har det påverkat den vuxna Vigdis? Det antyds om mörka familjehemligheter, en koppling till Arv och miljö? Jag har svårt för att engagera mig i berättelsen men den är inte dålig och man känner med den vilsna Vigdis. | | Vingården för vilda drömmar | Säfstrand, Caroline | 3 (2025-09-30 22:17:03) | 
Jag sticker mellan med en feelgood, författaren kommer till vår bibbla nästa vecka så jag tänkte jag skulle läsa på lite...
Vingården för vilda drömmar är en klassisk feelgood, kanske lite mörkare än genomsnittet. En olycklig kvinna. Erica, lämnar snäll man utan förklaring och hyr en stuga på en vingård på Kullahalvön i Skåne. Den ägs av en äldre trevlig gentleman som råkar ha en sonson i kvinnans ålder, singel förstås... Grannen är en äldre driftig kvinna, lite lagom gränslös, och tillsammans får de fart på Ericas livsandar. Men hon är ju sambo och har man och jobb i Stockholm, hur ska hon hantera det? Under retreaten på vingården råkar Erica också snubbla över en släkthemlighet som tar sin början i Finland under andra världskriget...
En mysig roman som utspelas i en trevlig miljö på Kullahalvön. Ett flitigt namedroppande gillar vi som varit där, Kullaberg, Flickorna Lundgrens fik, Arild, den klippiga kusten, den branta trappan ner till Porten, Sockertoppen, Mölle by the sea m m. Plus en del om svensk vinodling, Solarisdruvan, allt finlir i skötsel och tillverkning som vi som varit på vingårdsbesök känner igen. Karaktärerna är genomgående trevliga, kriserna ligger mer på det känslomässiga och ekonomiska planet. Sannolikhetsnivån är behagligt låg och allt löser sig med ett glas vin och en påse vaniljhjärtan. Men varför måste kvinnor som börjar ett nytt liv antingen dumpa eller bli dumpad av sin man? Går det inte att byta livsstil inom äktenskapet? Den utmaningen vill jag gärna skicka med till författarna...
| | Korparnas dal | Sandemo, Margit | 2 (2025-09-29 00:49:37) | Andra boken i trilogin om Grunke, en fjälldal - här är det mer fakta än i första boken som var mer fria fantasier utifrån en del fornfynd. Här är vi i en tid där det finns dokument att bygga på.
Nu är delar av boken ändå "skönlitteräriserad", och det är väl de som är bäst. Annars kan det vara svårt att hänga med i alla personerna och rättegångar och annat. Samtidigt som det är mysigt att läsa när Margit Sandemo skriver som sig själv.
Ok, men nja... | | Katterna som försvann | Bergenholtz, Björn | 3 (2025-09-28 12:58:30) |  En gubbe har fem katter. En dag glömmer han att stänga dörren. Katterna smiter. Gubben måste kontakta polisen. Men kan polisen verkligen hitta dem? En berättelse som repeterar sig själv ganska ofta. Men ändå trevlig på nåt vis. | | Ludde och alla djuren | Löfgren, Ulf | 2 (2025-09-28 08:36:56) |  Temat känns igen. Det är djurens läten. Eller rättare sagt hur de inte låtar. Ludde sparkar boll. Bollen träffar ett djur. Djuret låter. Ludde gissar. Men gissar oftast fel. | | Den flottaste jätten i stan | Donaldson, Julia | 4 (2025-09-27 21:11:15) |  Trevlig berättelse. Genom att ge bort sina nya fina kläder till de djur som behöver dem bättre förvandlad jätten Georg från den flottaste och stiligaste jätten till den allra snällaste. | | Taket lyfter | Giannini, Annika | 4 (2025-09-27 21:08:20) |  En dag vaknar Lilla Britt och Storstina av att taket blåst av deras hus. De måste genast ut och leta samt fråga sina grannar. Men för dem är ett tak något helt annat än vad det är för en människa. En rätt rolig berättelse och med ett överraskande slut. Man kan ju alltid vända huset upp och ner. | | Intermezzo | Rooney, Sally | 4 (2025-09-27 12:16:10) |  Peter och Ivan Koubek är bröder men har inte mycket annat gemensamt. Peter är tio år äldre, en framgångsrik och karismatisk jurist med många vänner och flickvänner. Den 22-årige Ivan är en allvarsam schackspelare, en självföraktande nörd som har svårt både med sociala kontakter och kvinnor. När deras far dör, han som var den sammanhållande kraften, ställs brödernas olikheter på sin spets.
Så lär Ivan känna den 36-åriga Margaret och mellan dem utvecklas en öm och tafatt relation, en kärlek bägge är rädda för att visa omvärlden. Inte bara beroende på åldersskillnaden utan även för att Margaret inte har gjort upp med sitt förflutna.
Men även Peter har svårt att få kontroll över sitt liv. Han dricker för mycket och klarar inte att välja mellan de två kvinnorna i sitt liv - sin första stora kärlek Sylvia och den rebelliska studenten Naomi...
Sally Rooney fick sitt stora genombrott med "Normala människor" som också filmats. Den berörde klasskillnader, här är det åldersskillnader, omgivningens förväntningar och konventioner som ställer till det. Samtidigt får vi följa en sårig syskonrelation mellan två bröder där avundsjuka och personliga olikheter ställer till det. Boken börjar lite segt och pratigt, men tar sig och utvecklas till en utmärkt relationsroman med sympatiska karaktärer och ett inte helt förutsägbart och ganska öppet slut. Kärleken mellan Ivan och Margaret är SÅ fint skildrad, öm, försiktig och med ett stort mått av förståelse. Surpuppor kan naturligtvis störas av äkta kärlek mellan en incel och en halvgammal ungmö och se den som osannolik. Men det är deras problem, vi andra bara njuter.
Även Peter och hans kvinnor är trevliga bekantskaper, med öppet sinne, förståelse och en vilja att lösa problem utan dramatik och anklagelser är de ovanliga i dagens hårda samhälle. Här finns ovanligt många och ingående sexskildringar för att vara i samtida litteratur, men hon gör det bra, tafatt, vanligt och finstämt.
Så Sally gjorde det igen, fick ihop en bra bok om helt normala människor som i alla fall jag har lätt att både tycka om och identifiera mig med. Och vad mer kan man begära av en berättelse?
| | Vem vågar? | Wirsen, Stina | 3 (2025-09-26 07:36:50) |  Boken följer samma mönster som de andra böckerna i serien Vem. Här är det några djur som står inför ett problem som måste lösas. Och när detta är löst väntar nästa utmaning. Här är det Lilla Hund som ska på utflykt. Men han får klara sig utan sin pappa pga att han har så mycket att göra. Ändå lovade han igår att han inte skulle arbeta. Typiskt stora att bete sig så. | | Groda glasstrut pinne | Isaksson, Ia | 2 (2025-09-26 06:59:31) |  En mer eller mindre intetsägande sak om en flicka som ska lära sig simma, men som inte tycker om att vara på djupt vatten. Där finns otäcka maneter och krabbor. | | Vått och torrt | Lindell, Eva | 4 (2025-09-25 07:33:43) |  En trevlig liten saga på vers om ett fantasidjur som en regnvädersdag träffar en ny vän. Fast dagen började avig förstås. Kläderna krånglade och det var hål i båten. | | Solvej längtar | Jonsson, Amanda | 2 (2025-09-24 19:40:19) |  Måste allting alltid vara som det alltid har varit? För de i Solvejs familj är det så. De trivs med sin tillvaro. Men Solvej längtar efter något som är annorlunda. Hon vill sjunga. Men då blir de andra i familjen störda. En rätt intetsägande bok. | | Ny i stan | Altes, Marta | 3 (2025-09-24 19:36:47) |  Boken handlar om en hund som inte har någonstans att ta vägen. Hunden är ny i stan och allt känns med det främmande. En dag gör hunden något som får någon att vilja ta hand om den. Bilderna i boken är trevliga. Själva berättelsen däremot sätter inga direkta spår i mig. | | Olle & Bolle på museum | Lannebo, Charlotta | 2 (2025-09-23 17:24:27) |  I den här boken möter vi en överansträngd mamma och hennes två barn. Det är regnväder ute. Därför blir dagens aktivitet att gå på museum. Ingen höjdarbok precis. Men många mammor i samma situation kommer säkert känna igen sig själva i den. | | Hugin & Munin berättar om Nordens gudar | Hjorth Nielsen, | 4 (2025-09-23 17:20:49) |  I den här intressanta boken får vi lära oss en hel del om de gudar man trodde på här i Norden under Vikingatiden. Boken berättar bland annat om hur det gick till när guden Balder blev mördad. Vi får också lära känna Lokes barn Hel, Midgårdsormen och Fänrisulven. | | Hugin & Munin berättar om Tors brudfärd | Hjorth Nielsen, Erik | 5 (2025-09-22 20:33:33) |  En spännande och intressant berättelse om hur det gick till när guden Tor blev av med sin hammare och om hur han sedan lurade jätten Trym genom att klä ut sig till kvinna. | | Sibirisk uppfostran | Lilin, Nicolai | 5 (2025-09-21 12:51:24) |  Wow, jag älskar denna bok, en självbiografi som berättar om att växa upp i Sibirien i en idag bortglömd kult med hederliga kriminella. Boken har också filmatiserat Siberian Education. Rekommenderar både bok som film
Författare tar oss till en helt okänd värld, en värld med grov kriminella men samtidigt en värld fylld av traditioner, heder och kärlek till frihet.
Författare lyckas med en enkel språk ändå måla upp och beskriva in I minsta detalj att allt blir levande.
Kommer inte glömma denna bok | | Rent hus | Trabucco Zeran, Alia | 2 (2025-09-21 12:40:50) |  Den trettioåriga Estela lämnar sin mor i södra Chile för att bli hembiträde i en en välbärgad familj Santiago, trots moderns varningar. Hon får arbeta hårt och betraktas som mindre värd, som vanligt i ett klassamhälle. Men hon behandlas väl, tjänar pengar och får behålla jobbet trots att hon beter sig udda ibland. I familjen finns en liten flicka och det är till stor del Estela som tar hand om henne, från födseln till hon blir sju. Flickan är också lite udda, mycket intelligent men med självskadebeteende och ätstörningar. Vänlighet möts med elakhet, maktlöshet leder till destruktivt beteende och det utvecklas ett slags maktspel mellan flickan och hembiträdet. En metafor för hur samhället i Chile fungerar. Så dör flickan och Estela hamnar i fängelse, varifrån hon berättar sin historia, uppfodrande och utan självinsikt...
Rent hus är månadens bokcirkelbok. I baksidestexten läser jag utdrag ur recensioner där boken tokhyllas av svenska recensenter och jag tänker bara, har vi läst samma bok? Jag uppfattar den som en skröna om gränslöshet och psykisk störning snarare än en bild av ett ojämlikt samhällssystem. Den påminner mig om den sydkoreanska och Oscarsbelönade filmen Parasit, där tjänstefolk nästlar sig in och tar makten i en naiv och omedveten överklassfamilj. Precis som i filmen är överklassparet i all sin självgodhet och inskränkthet de enda som är någorlunda normala. Om författarens tanke är, vilket recensenterna tror, att visa på arbetares och tjänstefolks utsatthet, så misslyckas hon. Men ser man den som en berättelse om psykisk störning och omgivningens oförmåga att hantera den blir det genast mer trovärdigt.
Men oavsett vilket är det inget som tilltalar mig. Det är en mörk och ångestdriven berättelse där man redan från början vet det tragiska slutet. Tekniken med Estelas uppfodrande monolog är inte heller något som jag uppskattar. Vissa scenen med råttor, hundar och flugor saknar helt trovärdighet. Men som beskrivningen av ett hembiträdes arbete i dagens Chile är den mer okej.
| | Jag vågar visst | Berge, Jasmine | 4 (2025-09-19 20:12:30) |  En spännande bilderbok om tre barn som går på upptäcktsfärd när det är mörkt ute. Vem törs gå fram till ödehuset? Slutet på berättelsen är överraskande sött. | | En annan Doktor Glas | Lindroth, Malin | 2 (2025-09-18 21:59:07) |  Stockholm 1910-tal. På Långbro sinnessjukhus sitter varje morgon en kvinna och väntar på att hennes make ska hämta henne. En yngre kvinna - berättaren - gör henne sällskap och när hon sedan skrivs ut uppmanas hon att ta kontakt med kvinnans make. Det är ingen mindre än författaren Hjalmar Söderberg och den väntande kvinnan är hans första hustru Märta.
Berättaren struntar i hennes önskan men kan ändå inte glömma Märta. Genom att låtsas vara journalist nästlar hon sig in i författarens liv och hem, dock utan att nämna Märta. Hon får ett eget rum och så småningom hamnar hon i den innersta vänkretsen. Eller - är hon redan där...?
Hjalmar Söderbergs karaktärer lämnar inte dagens svenska författare någon ro. Nu är det dramatikern och författaren Malin Lindroth som tar sig an Doktor Glas, med utgångspunkt från det sorgliga äktenskapet mellan Hjalmar och Märta. Det har påståtts att Märtas sinnessjukdom bara var ett svepskäl för att utmanövrera henne och ge Hjalmar en skilsmässa. Som läsare förväntar man sig att Lindroth stöder den teorin och det gör hon kanske, men jag uppfattar det tvärtom, Märta framstår som klart psykiskt störd. Samma uppfattning hade Hjalmars samtida vänner, som Signe Thiel, Lisen Bonnier och Eva Bonnier, det framgår när man läser citerade brev från den tiden. Märta var "jobbig" helt enkelt, utagerande och gränslös, och man tyckte synd om "Hjalle".
Frågan boken ställer är, har man rätt att göra sig av med en människa som skadar andra? Samma fråga ställs av den riktiga Doktor Glas, men här riktas det till kretsen runt Söderberg som tydligen hjälpte honom att få in Märta på sinnessjukhus. Läsaren får själv ta ställning till detta, men jag tycker att boken är rörig och inte särskilt intressant. Lindroth låter berättaren och Märta växa ihop, bägge är ytterst osympatiska och inga man vill ha i sin omgivning. Därmed inte sagt att behandlingen av den verkliga Märta var okej. Men för min del får jag mer sympati för Söderberg, inte mindre som meningen är...;-)
Enligt min mening den klart sämsta av de böcker som inspirerats Söderbergs karaktärer.
| | Nattens konditori | Arnesen, Hannah | 2 (2025-09-18 08:28:23) |  En ganska intetsägande berättelse om en pojke som inte kan sova. Och om en mormor som har ett konditori som endast är öppet på natten. Där träffad fler som är i samma situation. Sådana som heller inte kan sova om nätterna. | | Örnens rike | Sandemo, Margit | 3 (2025-09-15 12:05:34) |  Historien om en fjälldal är en tredelad bokserie där Örnens rike är nummer 1.
Denna består av tre delar, tre tider där Stenåldern är först. En man som kallas Hunger kämpar mot örnen i dalen där han bosätter sig. Rätt fascinerande, annorlunda Sandemo.
Andra delen är en spännande och ibland gripande kärlekshistoria mm. i bronsåldersmiljö.
Sista delen är när vendeltid övergick i vikingatid. Rätt bra med, men mer dokumentärt än spännande skönlitterärt.
En snygg och trevlig odyssé om en bortglömd dal som författaren kände mycket inför. Hon lyckas förmedla detta, och den vackra karga naturen och människorna. | | Lilla Varg | Stridsberg, Sara | 2 (2025-09-14 08:04:39) |  En dag finns inte bästa kompisen mer. Allt man kan göra är att minnas hur det en gång varit. Vemodig och svårbegriplig berättelse och där det enda som lyfter är de vackra teckningarna. | | Lilla Isbjörnen: Vem är det som ylar? | De Beer, Hans | 4 (2025-09-13 20:14:54) |  En dag träffar Lilla Isbjörnen en hundvalp. Den har kommit bort från sin flock och sin mor. En spännande berättelse om att hjälpa, även om man inte är precis bästa vänner. Men efter hand så växer vänskapen och de båda djuren lär sig förstå varandra. | | Din vilja sitter i skogen | Timander, Mattias | 3 (2025-09-13 19:40:02) |  En ung man växer upp i en by i Norrbotten, föräldrarna är döda och han vet inte riktigt vad han ska göra med sitt liv. I brist på annat söker han sina rötter, men folket i byn vill eller kan inte berätta så mycket. På egen hand, nästan i hemlighet, upptäcker han litteraturen. Han tar intryck, blir fångad, och söker sig till den kulturella miljön i storstaden. Bara för att finna att inskränkthet och konflikter är lika vanligt där som hemma...
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken. Ung vilsen man som söker en mening med livet är inte direkt något nytt koncept. Men inte heller ointressant. Författaren har ett eget språk, en dialekt där i synnerhet ordföljden sätter läsaren på prov. I början kändes det lite poserande, konstruerat för att sticka ut, men ju längre jag läste, desto mer uppskattade jag det.
Bokens styrka är skildringen av en man som inte passar in någonstans, något som jag själv känt många gånger. Bokens namnlösa jag är född och uppvuxen i byn, men betraktas som lite udda. Bara det att han var duktig i skolan och knappt behövde göra läxorna är tillräckligt för att bli mobbad på landsbygden. Han gillade inte att meka med bilar och köra skoter. Han var med på älgjakten men mest som hjälpreda och hade ingen hund. Väl i Stockholm blev han betraktas med välvillig nyfikenhet, ett "naturbarn" som hade bra koll på fransk litteratur men som inte kunde de oskrivna regler som även finns där.
Mindre bra är att han är väldigt vag i konturerna, han dimper liksom ner i berättelsen som ett oskrivet kort. Eller som om det funnits en del 1 som man missat. Precis som den gamla kvinnan i storstugan, vem är hon egentligen? Hans korta tid i Stockholm känns inte trovärdig vad gäller hans försörjning, men mer då med relationen till den kvinna han träffar.
Slutomdömet blir dock helt okej, den tar sig mot slutet även om ett antal lösa trådar stör. Men man måste inte veta allt...
| | Lilla Sticka i landet Lycka | Widmark, Martin | 4 (2025-09-11 20:41:55) |  Julia är mästare på att berätta sagor. Och innan Daniel ska sova berättar hon om hur det gick till när hennes bror plötsligt försvann och om hur hon sedan hamnade i landet Lycka hos Herr Jacobi. Men även om landet påstås vara lyckligt så finns där faktiskt en fara. Det är krabban som fångar barn att plocka pärlor åt den. Martin Widmark har här skapat något som skiljer sig från hans övriga produktion. Det är en saga inspirerad av andra berättelser om fantasivärldar som exempelvis Alice i Underlandet och Mio min Mio. Bra gjort. | | Det var bättre förr | Osman, Bilan | 5 (2025-09-11 00:50:07) |  Jag minns jag läste Bilan Osmans krönikor i Expressen för tio år sedan kanske, gillade dem mycket. Så jag har väntat på den här boken. Den är mycket bra.
Språket är bra, det är ett bra driv i texten och kapitlen är korta. Snyggt vävs 1990-talet in i historien - och säger så extremt mycket om samtiden.
Det är ruskigt, jobbigt men det är något vi måste möta och inte titta bort. Det är 2025.
Bra personer - alla, Leyla och Liam och alla. Jättebra bok. | | Plupp och renkalven | Borg, Inga | 5 (2025-09-10 21:04:54) |  I den här trevliga berättelsen får vi lära oss lite grann om hur renar lever. Plupp träffar en renkalv och följer med den till Ossian olika betesmarker. Så småningom blir den en del av människornas renhjordar. Och när boken är slut har renkalven blivit ett helt år gammal. | | Akikos stilla lycka | Sandker, Jan-Philipp | 4 (2025-09-10 17:34:13) |  Den 29-åriga Akiko lever i självvald ensamhet i Tokyo sedan hennes mamma gått bort. Det har alltid varit de två, någon pappa har aldrig bott med dem. Mamman drev en vinbar och på kvällarna var Akiko alltid ensam. Som sällskap hade hon en spegel, flickan där blev hennes kompis och trygghet. I skolan var hon mobbad men blev kär i en kille i sin klass, Kento. Av en slump möter hon honom nu, han har också flyttat till Tokyo. Men nu är han en hikikomori, en hemmasittare som bara går ut på natten, och när han möter Akiko är hon den första människa han talar med på över ett halvår. Försiktigt närmar de sig varann, Kento säger inte mycket men ändå får han Akiko att fundera på vem hon egentligen är och hur hon vill leva sitt liv. När hon så går igenom sin mors sista tillhörigheter finner hon något som skakar om henne i grunden. Den älskade och beundrade modern hade hemligheter som hon aldrig yppat och Akikos hela världsbild rasar...
En tysk som skriver en roman som utspelas i dagens Tokyo, kan det vara något? Ja det kan det, ännu en av dessa pärlor man alltid letar efter men bara finner där man minst anar det! En underbar varm och gripande berättelse om ensamhet, trevande vänskap, hemligheter och svek mot en urban fond av tillhörighet och utanförskap. Jag tycker mycket om böcker där ensamma och udda människor finner varann. Vad händer egentligen med människor idag som lever med ständig trängsel på tunnelbanan, långa arbetsdagen och ett evigt stirrande i mobilen istället för att tala med sina medpassagerare. Den japanska livsstilen känns inte särskilt lockande men beskrivningen är väldigt intressant, som fenomenet Solo Wedding. En kvinna som vill leva fri och bara har älskare kan gifta sig med sig själv, gå igenom hela proceduren med prova ut bröllopsklänning, frisyr och brudbukett, hyra in en proffsfotograf, ha fest och bröllopsresa. Det finns företag som ordnar allt detta och de har miljontals kunder - påstår de...
En bok jag rekommenderar till den som gillar lågmälda berättelser med mycket känslor och funderingar, men ändå med driv. Samtida japansk kultur och moderna traditioner får vi på köpet. Som sagt, en pärla!
| | Martin Luther - Den ofrivillige rebellen | Blom, Tomas | 3 (2025-09-08 12:28:41) |  Tomas Bloms bok ”Martin Luther – Den ofrivillige rebellen” som ingår i Historiska Medias bokserie ”Världens dramatiska historia” är en intressant bok. Boken skildrar Martin Luther som en sökande och levnadsglad familjefar som blev en stridbar rebell.
Bokens fokus ligger på Luthers personliga resa från en ångestfylld munk till en tänkare vars bibelstudier ledde till omvälvande insikt om att tron, inte gärningar, ger Guds nåd.
Tomas Blom belyser hur Luthers tankar utmanade den Katolska kyrkan, vilket ledde till reformationen och omvälvningar i Europa.
| | Det slutna rummet | Jungstedt, Mari | 3 (2025-09-07 10:28:57) |  En kvinna hittas mördad i Lummelundagrottan. Kommissarie Anders Knutas leder utredningen.
Högt tempo, fantastiska miljöbeskrivningar, intressanta karaktärer och mord. Kan det bli bättre?
Bok nummer sjutton om kommissarie Anders Knutas och hans kollegor på Gotland.
| | Flickan i stenparken | Kjellsdotter, Nilla | 4 (2025-09-07 10:25:51) |  En halvt ihjälfrusen tonårsflicka hittas. Kriminalpolis Mija Wadö får fallet på sitt bord. Samtidigt ska hon utreda ett fall där en känd forskare blivit mördad.
Detta är en ny författare för mig. Boken fångade snabbt mitt intresse. Är ett bra driv och språket flyter på fint. Miljön är belagd till den finska Österbotten.
Bok nummer ett i en serie om kriminalpolis Mija Wadö.
| | Manipulatören | Gustafson, Anders | 2 (2025-09-06 12:08:20) |  Kriminalinspektör Solbritt Andersson känner sig pressad och stressad. Då hon hittar en kurs i stresshantering anmäler hon sig genast dit. Organisationen heter New Light och har nyligen etablerat sig på Singö. Budskapet om personlig utveckling och harmoni låter verkligen lockande. Frågan är om det är lika bra som det låter.
Denna bok föll mig inte helt i smaken. Trist och långsam. Duger som tidsfördriv.
Bok nummer sju i serien om Singö-morden.
|
|
