|
|
Nya Böcker på boksidan
Detta är en lista på de 100 senaste inlagda böckerna.
| Titel | Författare | Betyg | | Något av bestående karatär | Holmqvist, Ninni | 4 (2024-04-17 21:25:39) |  En drömmande kvinna som iakttar sin omgivning. Kanske heter hon Scilla eller Melinda. Hon har en mycket äldre älskare, en gift medelålders tvåbarnsfar som hon lockar in i förödmjukande lekar. Är hon ett offer eller förövare? Och mannen som känner sig som en främling i sitt egna hem med en fru som hotar att helt barskrapa honom när skilsmässa kommer på tal- vem är han? Han som känner sig som en mansgris efter varje möte med den mystiska Scilla/Melinda.
På sjukboendet där hon jobbar som undersköterska blir hon felaktigt anklagad för att vara nekrofil då hennes beteende med de sjuka förbryllar kollegorna. Hennes nya grannar Mikaela och Andreas bjuder in henne på middag och snart inleder hon ett sexuellt förhållande med såväl Mikaela som Andreas. Men någon passion är det inte tal om för hennes del. Likgiltigt tycks hon se på händelser i sin omgivning. Inte ens när hon själv blir våldtagen av två okända män en sen kväll på väg hem från arbetet- tycks hon reagera. Hon enbart accepterar det inträffade och går vidare. Hur har hon blivit sådan? Hur ser hennes förflutna ut? Och har hon någon framtid?
En märklig kortroman som är sorglig, brutal men också ganska vacker i sin sårbarhet och fascinerande. Språket har ett visst poetiskt drag över sig och den väcker många tankar och frågor hos mig.
Jag har läst två andra romaner av författaren och översättaren Ninni Holmqvist som jag minns som utomordentliga pärlor till böcker: "Enhet (2008)" och "Precis som att börja om (2014)"
Jag kan varmt rekommendera författaren för er som missat henne tidigare och läser gärna själv mer av henne! | | Det lilla kaféet i Köpenhamn | Caplin, Julie | 4 (2024-04-16 09:37:45) |  Mysig och lättsam bok. | | Den långa våren | Salminen, Sally | 4 (2024-04-15 01:51:32) |  Jag tyckte mycket om den här boken, dess huvudperson är sådan där som många år. Man vet inte riktigt vad man vill, man glider med. Jo, hon säger ifrån ibland - hon är ingen mes.
Det är en väldigt fin skildring, tar sin tid att läsa men mycket bra. Bra språk, fina skildringar av det åländska bondelivet, humor och mycket hjärta.
Jag gillar den där ofta kundlösa butiken. | | Bondeliv med Gunnar Glans | Milde, Jeanette | 3 (2024-04-13 20:04:39) |  En rolig och lärorik bok om livet på landet. Bonden Bertil ska på semester och göra en resa Jorden runt. Hans kusin Gunnar får ta hand om djuren och åkern, vilket visar sig vara en svårare uppgift än han först trodde. Till sin hjälp får han flickan Lovisa. Hon kan mer än man tror. Och det visar sig snart att också Gunnar kan mer än han tror. | | Landa, andas, lev | Fogelberg Nelson, Maria | 3 (2024-04-13 13:59:58) |  Maria Fogelberg Nelson har kommit att bli en av mina favoritförfattare med sina härliga klimlitromaner. "Birgit Johanssons dagbok : ingen människa är en ö", "Man tager vad man haver" och "Sightseeing i mitt inre" är några av mina favoritböcker av henne.
Tyvärr fångar hennes senaste roman mig inte lika mycket som alla de andra jag läst av henne. Den är välskriven och bjuder på såväl charm, romantik som allvar. Men det saknas något.
Eller beror det kanske på huvudkaraktären? Jag blev ganska så trött på Märta här. Författarens tidigare kvinnogestalter har jag lätt kunnat identifiera mig med och känna sympati för- så är dock inte fallet med Märta som jag upplevde som ganska så dryg och barnslig.
Välskriven och helt klart läsvärd- men tyvärr inte hennes bästa bok!
Slutbetyg, en stark 3:a!
| | En otrogen man | Hammesfahr, Petra | 2 (2024-04-13 13:52:03) |  Psykologisk thriller? Verkligen?
Snarare feelgood-roman med litet spänning slarvigt instoppat mellan sidorna.
Baksidestexten låter ju så lovande, men efter mer än halva boken har jag fått mer än nog. Att huvudkaraktären, Lisa är en patetiskt svag och även fjollig dörrmatta gör inte saken bättre.
Synd, då jag hade så höga förväntningar av den här boken!
Slutbetyg, en svag 2:a! | | Murgrönan | Stewart, Mary | 3 (2024-04-12 15:10:12) |  En bok som jag känner börjar på lös grund, man är undrande hur det ska gå - man tvivlar på att det ska bli något. Och det finns flera frågetecken - hela premissen för handlingen, och den här skurken...
Samtidigt har Mary Stewart en säker hand, och hon lyckas ro ihop den här boken. Helt ok, och bra miljöer - Stewart brukar ofta röra sig i sydeuropa, men här är hon i England. En del bra bifigurer. | | Hermelinleken | Richter, Arvid | 2 (2024-04-10 13:23:11) |  På bokens innerflik står det att debutanten Arvid Richter hoppas kunna försörja sig som författare. Det blev dock inte fler böcker. Om nu detta inte är en pseudonym av en mer känd författare? Richters resumé innan han började skriva låter lite orealistisk, men vad vet jag?
Den börjar ganska så underfundigt med en fet och misslyckad jättebebis till journalist som hamnar över ett fall. Men i längden blir den ganska så gubbig och aningen för långtråkig för att den ska falla mig i smaken.
Slutbetyg, en 2:a! | | Var finns Mr. Goodbar? | Rossner, Judith | 4 (2024-04-08 17:47:18) |  Baserad på en verklig händelse.
En våldsam man planerar att mörda sin fru som separerat från honom. Tillsammans med sin homosexuella rumskompis går han på den aningen sjaskiga baren Mr. Goodbar där han träffar en kvinna som han följer med hem. Efter avslutat samlag vill kvinnan att han ska gå sin väg, men mannen fattar istället agg mot henne och slår ihjäl henne. Kvinnan vars namn var Theresa riskerar att enbart bli ett fall i statistiken av mördade kvinnor. Men vem var hon egentligen?
Det här är hennes berättelse där man som läsare får följa henne genom en barndom präglad av sjukdomar såsom polio och skolios med långa sjukdomsvistelser därtill som fått henne i vuxen ålder att sky läkare och sjukhus som pesten. Hennes möte med en äldre lärare som blir hennes första älskare och som lämnar henne kall och oberörd. Hon blir så småningom själv lärare och träffar James, en vänlig och trygg man som vill gifta sig med henne. Men hon saknar den sexuella spänningen hon finner av att ragga på Mr. Goodbar med James och dessutom känner hon sig sårbar med honom. Som om han kommer innanför skalet på vem hon i själva verket är men inte vill vara.
Hon vill vara en sexuellt frigjord ung självständig kvinna som ingen ska sätta sig på- men inom henne råder tvivel och osäkerhet.
Hon blir brutalt mördad, ihjälslagen med en lampkrona mot huvudet.
Det här hennes berättelse. Hur kunde det gå så fel? Har samhället en del av hennes brutala död att göra?
Att en gammal okänd sliten bok av en för mig lika okänd författare kan visa sig vara så engagerande. Att jag som läsare redan från början vet hur det hela ska sluta, var en annorlunda vinkel. Men så är den ju också baserad på en verklighet händelse.
Judith Rossner (1935-2005) skrev sammanlagt tio romaner under sin livstid. Av vad jag förstår ska det finnas ytterligare tre böcker som översatts till svenska.
Den här boken har också filmatiserats 1977 med Diane Keaton i huvudrollen. En filmatisering som Rossner själv ska ha avskytt.
Jag blir nyfiken på att läsa mer av henne! | | En vilsen själ | Redin, Göran | 2 (2024-04-06 22:46:48) | | Fjärde boken om syskonen från Lövberga. Inte lika bra som de tidigare i serien. Vi får följa de tre syskonen var för sig. Anders på gården, Erik som spion i kriget och Johanna på resa till Amsterdam. | | Flicka saknad | Gerami, Natalie | 5 (2024-04-06 14:32:04) | | Romanen flicka saknad är baserad på sanna historier och riktat ljuset mot sex industrin och mot de oväntade former en förövare kan anta. | | Jag tar samma som hon : mina äventyr som | Harrington, Rebecca | 3 (2024-04-05 16:35:22) |  En helt okej bok, men jag hade önskat att den skulle vara fräckare och att Rebecca Harrington mer kunde håna dessa kändisars löjeväckande dieter. Istället tycker hon synd om dem och hon följer i deras fotspår och provar på den ena löjeväckande och motbjudande dieten efter den andra- i hopp om att få den perfekta kroppen.
Ytlig och lite småsorglig. Men den gick att läsa! | | Livet på landet | Reuter, Fritz | 4 (2024-04-02 12:38:46) |  Fritz Reuters bok ”Livet på landet”. Är en klassisk bok som skildrar det tyska folklivet på landsbygden vid mitten av 1800-talet.
Zakarias Bräsig som är inspektor på godset Warnitz i Mecklenburg hjälper arrendator Karl Hawersman, som blir vräkt från sin gård av den hänsynslöse ockraren och godsägaren Pomuchelskopp
| | Skuggan av Anna | James, Rebecca | 2 (2024-03-31 14:57:34) |  Egentligen är det fel av mig att recensera den här boken och såga den, då problemet kanske främst är mitt eget. Jag hade missat att det här var en ungdomsbok, jag trodde det var en bok för vuxna. Ändå måste det sägas: Språket är fruktansvärt dåligt. Översättarens fel? Men intrigen i sig är också ganska så banal. Synd, då den av baksidestexten lät väldigt lovande!
Slutbetyg, en 2:a! | | Sagan om Karlknut | Lindgren, Barbro | 2 (2024-03-25 19:34:16) |  En berättelse om en gubbe som blir vän med en mask. Boken är inte så jättebra. | | Häxans död | Barling, Charles | 2 (2024-03-25 15:04:21) | Typisk brittisk deckare bland överklassens individer. Den är egentligen inte dålig. Men inte heller särskilt bra. Den påminner om så många andra brittiska medeldeckare jag läst och sedan glömt. Men mitt största problem är de otrevliga karaktärerna. Här finns inte en endaste karaktär inklusive mordoffret som inte är dryg, vilket gör det svårt för mig att knyta an för någon av karaktärerna.
Slutbetyg, en stark 2:a! | | Livet blev hans död | Cody, Liza | 2 (2024-03-23 14:22:01) |  Min tredje bok av Liza Cody och den andra jag läser med privatdetektiv Anna Lee som huvudkaraktär. Jag har tyckt om de två föregående böckerna - men den här var bara så tråkig. Det händer ingenting av intresse, karaktärerna är tråkiga och jag gäspar medan jag vänder sida.
Ingenting för mig alltså!
Slutbetyg, en 2:a! | | Mirage | , Läckberg. Fexeu | 5 (2024-03-22 21:42:55) | | Mirage är den tredje och sista delen om det udda utredar paret Vincent och Mina.Pulshöjande spänning när mäktiga boksvit får sin explosiva upplösning. | | Vindens hemlighet | Hildén, Eva | 3 (2024-03-20 14:26:03) |  En spännande vistelse i sommarhuset för Ester.
Det är bitvis lite spretigt, liksom att det inte finns ett mysterium men att det ändå finns det. Det finns ju ett, och det är ganska kul att följa historiens inträngande i nutiden. Bra huvudperson. | | Innan Bron en Malmöberättelse | Lundberg, Bo | 3 (2024-03-19 19:42:54) |  Detta är en berättelse om några malmöbor och deras liv under övergången från 1990-tal till 2000-tal. Men också en beskriving av stadens fall och uppgång under en 40-års period. Boken slutar med att den så länge förväntade öresundsbron blivit öppnad.
Den lokalbeskrivning man fåt ta del av känns genuin även om huvudpersonen Torgny inte akks är en god representant för staden. | | Mousa varats mysterium | Lundberg, Bo | 4 (2024-03-19 19:28:20) |  Berättelsens huvudpeson om en biosemiotikforskare. I prologen får vi veta att det föreligger ett för läsaren dolt samband vilket inte kommer att lösas upp förrän på bokens sista sida.
Trots en i grunden tveksam inställning, accepterar han att, som central gestalt, delta i ett unikt projekt. Avsikten är att utnyttja de allra senaste landvinningarna inom datavetenskapen bland annat den nyligen förverkligade kvantdatorn. För att få en, på elementarpartikelnivå, komplett bild av vad som sker när en människa dör. Det är de sista tre veckorna i detta projekt som bildar avslutningen för denna berättelse. Där får vi följa den del av Mousas liv som mer än allt annat gör honom enastående. Det är en dödsmärkt person vi då får följa under återstoden av livet.
Vad det är som får Mousa att delta i ett projekt han aldrig tror på ges ingen tillfredsställande förklaring. En annan egenhet i berättelsen är att den centrala frågan: Finns Gud? Aldrig nämns i boken annat än indirekt. Med tanke på den betydelse Mousas rymdvistelser får kunde man kanske önska sig lite mer beskrivning av dessa besök.
Mousa är en berättelse om naturvetenskapens oförmåga när de yttersta frågorna ställs, men också ett försök att fånga det så flyktiga som utgör en människas komplexa liv.
| | Pysen | Unnerstad, Edith | 4 (2024-03-18 14:33:57) |  En trevlig vardagsskildring om familjen Larssons yngste pojke som heter Patrik, men kallas i allmänhet för Pysen. Här får vi bland annat vara med om när han tog bussen till landet för att mitt i vintern hämta en badanka han glömt där, samt när han gick upp på taket för att hissa en flagga där. | | Sista planet till Norge | Cederberg, Åke | 4 (2024-03-16 23:18:43) | Åke Cederberg känner få av oss till, och detta är hans enda bok. Eller - han har tydligen publicerat en till under pseudonym. Bra böcker hade väldigt bra faktatexter om författarna på skyddsomslagets ena flik - där kan man läsa mer om författaren.
Boken han skrivit är en intensiv och spännande flyg-thriller med säker miljöbeskrivning, snygg balansgång mellan trygghet och hot, bra flygbeskrivningar förstås, bra huvudperson, lite halvkomplicerad story som ändå känns självklar.
Kompetent thriller, lätt att sugas in i. | | Spegelflickan | Hildén, Eva | 4 (2024-03-16 23:12:34) |  En Stockholmsskildring om en flicka som hamnar mitt i mystiska händelser, och även ett slukhål uppenbarar sig. Just det, slukhålet och den mystik det för med sig blir krystad - men annars tycker man mycket om boken, bra psykologiskt spel och spännande historia. En människa man skymtar på t-banan eller Grönan kan vara någon speciell...
Det blir en detektivhistoria, bäst är det när huvudpersonen släpps in i en främmande lägenhet, också snyggt att vi får läsa om den andra flickan också. | | Stilla vatten | McCrery, Nigel | 4 (2024-03-15 18:18:06) |  Jag vill enbart poängtera att bokens mördare nämns redan på bokens baksida, även om identiteten ändras under läsandets gång så vet jag som läsare från början vem mördaren är. Jag skriver detta ifall någon anser att jag avslöjar för mycket i min recension:
Daisy Wilson, en äldre och skröplig dam får besök av sin väninna, Violet Chambers som brukar hjälpa Daisy med inköp och förskaffning av läkemedel. Bortsett från Violet så har inte Daisy någon annan som står henne nära och som hon kan lita på. Under ett av sina besök bjuder Violet henne på nybryggt fruktigt te. Daisy dricker av teet och kollapsar snart under fruktansvärda smärtor. Violet Chambers, en till det yttre alldeles vanlig kvinna i sextioårsåldern- sitter njutningsfullt och ser på medan Daisy plågsamt dör. Sedan fraktar hon undan kroppen och blir Daisy Wilson och lägger händerna på hennes förmögenhet.
Kommissarie Mark Lapsley är tjänstledig. Frun och barnen har flyttat. Han lider av synestesi som plågat honom i många år, tills det slutligen inte gick att fungera längre som en normal människa. En dag får han dock ett samtal från polisinspektör Emma Bradbury gällande ett makabert likfynd: ett förruttnat kvinnolik inrullat i plast, i en skogsglänta och mot sin vilja återvänder Mark till polisyrket. Det visar sig snart att den mördade kvinnan hette Violet Chambers, den verkliga Violet Chambers.
Vad heter den kvinnliga seriemördaren egentligen? Hon som likt en kameleont byter skepnad för varje mördad kvinna. Hur många äldre ensamma kvinnor har hon mördat? Minns hon det ens? Är det tolv eller kanske tjugo gamla kvinnor som redan fallit offer. Kan hon stoppas?
Hon har nämligen redan nu sett ut sitt nästa offer...
Mark och Emma tar upp jakten, men ser sig motarbetade från justitiedepartementet som av någon anledning vill förhindra utredningen.
Jag tror aldrig att jag har läst en bok med en kvinnlig seriemördare i sextioårsåldern. Den sticker på det sättet ut från mängden av dussindeckare. Sedan är det här inte någon vanlig brittisk kriminaldeckare då man hela tiden vet vem mördaren är, även om hennes namn ändras. Från Violet Chambers till Daisy Wilson till...
Prologen avslöjar kanske lite för mycket, men det gör inte så mycket i längden. För det här var en riktigt bra och spännande deckare. Välskriven och engagerande. Nigel McCrery är författaren bakom tv-serien "Tyst vittne" som jag minns från 90-talet. Jag har aldrig läst något annat av honom, men blir nu riktigt nyfiken på att göra det.
Den här kan jag varmt rekommendera! | | Ondskans väna ansikte | Yorke, Margaret | 3 (2024-03-15 17:41:59) |  Margaret Yorke skrev alltid bra och den här är på inga vis dålig. Välskriven och småspännande, med ett aningen oväntat slut. På det stora hela gav boken mig ett par trevliga timmar. Nu har jag dock glömt det mesta av den.
Slutbetyg, en stark 3:a! | | Sandfågeln | Nygren, Susanne | 2 (2024-03-15 17:37:34) |  Efter dryga 100 sidor ger jag upp.
Den börjar ganska så lovande, men sedan blir det så enformigt och trist. En ordentlig redigering hade behövts, kapat 150 sidor med onödig test som inte tar berättelsen fram, snarare tvärtom. Då tror jag att den kunde ha blivit riktigt bra. Nu blir det enbart ett stort gäsp från mig, tyvärr! | | En fråga om skuld | Fyfield, Frances | 4 (2024-03-15 17:34:54) |  Betyg
Eileen Cartwright, en rik, bortskämd och ondsint änka, runt de femtio, är ägarinna till en mycket exklusiv second-hand affär. Hon är ful, fet och oälskad men hopplöst förälskad, rent av besatt i sin advokat Michael Bernard. Hon anlitar den ganska så misslyckade privatdetektiven Stanislaus Jaskowski för att först skugga Michaels hustru, den vackra Sylvia och sedan för att döda henne.
"Om jag älskar dig tillräckligt mycket och länge, så kommer du till slut att älska mig tillbaka", resonerar hon.
Hon betalar Stanislaus en stor summa pengar och Stanislaus som har fyra barn att försörja, nappar efter viss tvekan på Eileens erbjudande och kallblodigt mördar Sylvia Bernard. Men Stanislaus är klantig och åker nästintill direkt fast för sitt brott. Men går det att bevisa vem hjärnan bakom mordet är? Det är något som åklagaren Helen West tillsammans med biträdande kriminalkommissarien Geoffrey Bailey undrar över. Eller kommer den kallhamrade Eileen klara sig undan straff? Snart blandas Stanislaus två söner in i intrigen, den tolvåriga, skygga Peter och den psykiskt instabila sjuttonåringen Edward och snart ser sig Helen West hotad till livet.
För det finns ingenting som Eileen Cartwright föraktar så mycket som vackra, intelligenta kvinnor...
Jag har haft några av Frances Fyfields böcker i mina bokhyllor i flera decennier utan att ha läst dem. Nu blir jag sugen på att läsa fler deckare av henne. För det här är en välskriven och trivsam brittisk deckare med två ovanligt sympatiska huvudkaraktärer som det är trevligt att följa: åklagaren Helen och kommissarien Geoffrey. Och överlag är persongalleriet mycket intressant, framförallt när det kommer till den ondsinta häxan Eileen. Författaren lägger också mer fokus på karaktärerna och deras känslor, tankar och minnesfragment än vad många andra deckarförfattare gör.
Frances Fyfield är jurist och det blir lite av juridiskt babbel, men jag tyckte ändå inte att det blev alltför svårläst. Och slutet blev oväntat spännande. Det finns sju böcker av henne som är översatt till svenska. | | Judas barn | Heitz, Markus | 4 (2024-03-13 07:04:47) |  Jag blev positivt överraskad av denna bok Som har stått i min bokhylla i sedan 2014. Jag minns att jag köpte den utan en aning o. Vad den skulle handla om, men jag gillade hur omslaget såg ut.
Redan efter några sidor viste jag om att Judas barn skulle bli en favorit. Jag älskar vampyr böcker, filmer och serier men tyvärr är det inte många bra. Judas barn påminde mig om en vampyrs bekännelser av Anne Riche . Handlingen pendlar mellan nu tid och återblickar till 1600 talet.
Men det sorliga är att Judas barn är en fristående första del av den tyska författaren och är den enda i serien som har blivit översatt.
Handling & Tema :4/5
Karaktärerna: 4/5
Miljöbeskrivning: 5/5
Språk & berättar konst 5/5 | | Huset Versace | Ball, Deborah | 4 (2024-03-12 22:17:22) |  Mycket spännande att få följa vad som hände efter Givanis död. För vi vet alla att Versace överlevde och Donatella inte längre står i sin brors skugga .
Handling & Tema :4/5
Karaktärerna: 4/5
Miljöbeskrivning: 5/5
Språk & berättar konst | | Mörkt begär | Condé, Nicholas | 2 (2024-02-18 14:47:11) |  Jag brukar ju uppskatta Richters 1980 och 90-tals thrillers.
Men den här var bara så överdriven. En massmördare som kanske mördat runt fyrtio kvinnor, som polisen jagar och Carol, ung framgångsrik barnboksförfattare tillika illustratör blir inblandad i intrigen. Kanske finns mördaren i hennes närhet... För mig fungerade den tyvärr som sömnmedel. Den är släpigt skriven och jag fastnade heller inte för någon av karaktärerna.
Ingenting som jag kan rekommendera.
Slutbetyg, en 2:a! | | Våldgästen | Stenberg, Birgitta | 4 (2024-02-14 14:27:34) |  Birgitta Stenberg är en författare som kommit lite i skymundan för mig och jag har läst ganska så lite av henne under åren. Nu till julas läste jag två böcker av henne som jag tyckte mycket om: "Tusenbröderna (1988)" och "Detta med Doris (1989)" och jag tänkte därför fortsätta med att utforska hennes äldre romaner. Jag kan inte låta bli att dra vissa paralleller till Kerstin Thorvall som jag läst betydligt mer av. Två damer som levde före sin tid, skulle man kunna säga. Jag minns inte hur välkänd Stenberg var?, men hon var väl ett ganska känt namn ett tag? Även om hon nu på senare år blivit alltmer bortglömd, tyvärr.
Det skulle vara intressant att veta vad recensenterna skrev om den här boken 1963. Tolv år före "Det mest förbjudna" som blev brutalt sågad och med mer detaljerade sexscener. Stenberg skriver här fritt om orgasmer, onani, lesbisk kärlek och om våld. Med det sagt så kan jag inte finna en enda recension om den här boken.
Sara, drygt trettio är konstnär i Paris. Hon är tungsint, drömmande och sexuellt frigjord. Hon ser sig själv som en självständig kvinna. Hon är änka och har en tolvårig dotter i London som hon aldrig träffar. En dag får hon besök av Kari, en kollega och den enda kontakt hon har kvar från Sverige. Kari lyckas övertala Sara att de ska byta ateljé för några månader framöver. Och så blir det också: Kari flyttar till Paris och Sara till stockholmsförorten Årsta där Karis kombinerade hem och ateljé finns.
En dag träffar hon Kristian, en vacker sjuttonårig pojke som hon lyckas övertala att sitta modell för henne. Snart inleder de ett förhållande.
Kristian har en äldre bror, Vernon som han föraktar. Vernon är raggare och har just rymt från fängelset. Han "arbetar" för den lokala fruktade gangstern Leo med att stjäla motorfordon som de sedan säljer. Kristian ska bli boxare och när han åker bort på ett träningsläger så träffar Sara den fruktade Leo och de inleder snart ett brutalt bdsm? förhållande. Leo blir som en livsfarlig drog för henne och trots att hans brutalitet enbart blir värre och värre- så kan inte Sara få nog av honom.
Leo, Vernon och de andra lokala smågangstrarna planerar en kupp och snart blandas Sara in i de kriminella kretsarna som helt hotar att förgöra henne.
I Leos kretsar är ett människoliv värt mycket litet och flickor enbart en bytesvara.
En kriminell bekant släpper ut en samling råttor i Saras kombinerade ateljé/bostad och hon ser sig snart invaderad från alla håll. Hur ska det sluta?
En av de mest brutala böcker jag läst på mycket länge. Den har över sextio år på nacken, ändå är den rå och för sin tid väldigt detaljerad med våldshandlingar.
En spännande psykologisk roman med vissa inslag av thriller. Språket är fantastiskt: Starkt, träffande, nästan poetiskt och karaktärsporträtten är också mycket bra.
En bok långt före sin tid som jag varmt kan rekommendera!
Jag tänker utan tvekan fortsätta utforska Birgitta Stenbergs författarskap längre fram! | | Det kom ett brev från München | Nesser, Håkan | 4 (2024-02-12 19:49:25) |  En mordgåta litet i Agatha Christie-stil som var riktigt underhållande och spännande ända till slutet. Bra personskildringar och väldigt njutbart språk. En av Nessers bättre böcker på länge. | | Djävulens verk | Yorke, Margaret | 4 (2024-02-12 11:28:25) |  Alan Parker, snart femtio, har förlorat det arbete som han haft i många år, men han har inte vågat berätta det för sin fru Daphne. Han lämnar hemmet samma tid varje morgon och ger sig ut för att försöka få tag på ett nytt jobb alltmedan Daphnes hela liv kretsar kring golf och bridge med andra välbärgade hemmafruar i den brittiska småstad där de bor. Det är när Alan är ute och letar efter jobb som han av en slump träffar på den snart sjuåriga lilla Tessa som går runt ensam på gatorna. Alan som själv har en vuxen dotter, känner en viss oro över den ensamma lilla flickan och börjar följa efter henne för att hon inte ska råka illa ut. Tessas mor, den unga änkan Louise lider av svår agorafobi och kan knappt lämna hemmet. Alan känner genast stor sympati för modern och hennes dotter och beskyddarinstinkten slås genast på inom honom. Han beslutar sig snart för att försöka hjälpa dem och snart leder det till att de inleder ett förhållande. För Louise fungerar den mycket äldre Alan som en fadersgestalt då hennes riktiga far försvann tidigt ur hennes liv och hon har dålig kontakt med sin dominanta mor, Frieda som är hotellägarinna i Cornwall.
I hyreshusets källarvåning, bor den pensionerade före detta barnflickan Mrs. Cox, som ständigt iakttar de andra hyresgästerna. Mrs. Cox som egentligen heter något helt annat bär på ett mörkt förflutet. Hon har suttit i fängelse för mordet på en liten flicka många år tidigare. Nu har hon lyckats byta identitet och paren i grannskapet anlitar henne ständigt som barnvakt. Mrs. Cox är besatt av synd och skam och anser att barn måste räddas undan sina syndiga mödrar så att inte också deras liv faller sönder i synd, skam och smuts. Och att mörda barnen ter sig som en barmhärtig utväg för henne. När Mrs. Cox inser att Louise inlett ett förhållande med Alan Parker, en komplett främling för den gamla damen- beslutar hon sig för att hon måste "rädda" Tessa undan från sin "lössläppta" mor en gång för alla.
Och en dag försvinner den lilla flickan spårlöst...
Kan någon stoppa den psykiskt instabila gamla damen eller är Tessa dödsdömd?
Margaret Yorke är en sådan där författare, precis som Ruth Rendell som jag kommer tillbaka till under årens lopp. Det är oblodiga kvalitetsthrillers som engagerar och med intressanta verklighetstrogna karaktärer.
"Dödens Udde (1980)" och "En känsla av fruktan (1982)" är två av Margaret Yorkes bästa thrillers som jag läst ett flertal gånger under årens lopp. Den här boken har jag dock aldrig tidigare läst.
Den är mycket spännande och obehaglig då det är ett litet barn som är den mest utsatta här. I "En känsla av fruktan (1982)" var det en gammal försvarslös dam som terroriserades av en ung ligist. Det blir obehagligt, men samtidigt mycket engagerande med att ha de mest försvarslösa i samhället som tilltänkta offer.
Jag gnistrade tänder ett flertal gånger under läsandets gång och medan jag vände sida så önskade jag den obalanserade gamla Mrs. Cox en plågsam död till mötes.🤣
Det är väl härligt med böcker som väcker sådant engagemang!💖 | | Vi mår bättre i morgon | de Rosnay, Tatiana | 4 (2024-02-11 19:51:46) |  En regnig vinterkväll i Paris blir en äldre kvinna påkörd och svårt skadad. Den enda som hjälper henne i väntan på ambulans är den ensamstående mamman Candice. Hon inser att kvinnan, Dominique, är ganska ensam och erbjuder sig att hjälpa henne under konvalescensen, och kvinnorna blir snabbt vänner. Candice fascineras av den eleganta men gåtfulla Dominique och hon blir en allt större del av hennes och sonens liv. Men Candices familj och vänner varnar henne, det kan aldrig sluta väl att låta en sån kvinna nästla sig in mer och mer. Det visar sig att bägge kvinnorna har mörka hemligheter, liksom Candices far...
Jag har läst två böcker av de Rosnay, Bumerang och Regnvakt och i synnerhet den förstnämnda var mycket bra. Temat i hennes böcker tycks vara familjehemligheter och dito konflikter. Kärleksrelationer finns men kommer i andra hand. Här möter läsaren flera hemligheter som påverkar de intressanta och ovanliga karaktärerna mer än man kan tro, drama uppstår i familjen men inte i kärleken. En trevlig och skickligt skriven relationsroman som jag rekommenderar. En extra twist är att Dominique är helt fascinerad av författaren Emile Zola, hon har bott i samma hus som hans älskarinna och vi får veta mycket om hans liv och tid. Något jag inte visste är att hans plötsliga död kanske inte orsakades av en olyckshändelse utan misstänks vara mord. Han var hatad av stora grupper i Frankrike då han tagit ställning för den oskyldigt dömde juden Dreyfuss.
| | Johnny the Fucker | Uggla, Magnus | 4 (2024-02-10 15:06:52) |  Det finns fyra svenska artister och låtskrivare som spelar i en egen och högre division. Det är Per Gessle, Ulf Lundell, Lars Winnerbäck och Magnus Uggla. Nu har Uggla givit sig in i bokbranschen och hans andra roman handlar om hans mer eller mindre påtvingade medverkan i Melodifestivalen 1979. I förordet betonar han att det är en roman, men med tillägget "baserat på en ganska sann historia". Det är även mitt intryck, med karaktärer som funnits på riktigt även om namnen är fingerade. Som när en viss skivbolagsdirektör från landsorten med dansband som specialité kallas Gert Svensson, ett täcknamn inte särskilt svårt att genomskåda...
Magnus Uggla slog igenom stort 1977 och låten Varning på stan gick varm på varje ungdomsfest. Jag minns själv hur vi spelade den gång på gång på skolan jag gick i då. Kritiken mot låtens kvinnosyn gjorde den bara än mer populär. Men romanen handlar om tiden efteråt, uppföljaren Vittring floppade och turnén 1978 blev ett misslyckande. Karriären går utför och när en skuldsatt Uggla får förslaget att delta i Melodifestivalen accepterar han motvilligt, fast för en punkare är det som att sälja sin själ. Men det är kort om tid, en låt ska snickras ihop, arrangeras, skickas in och bli antagen. (Låten är Johnny the Rocker, jag trodde att Uggla gjorde allt själv men texten skrevs av hans produktionschef Johan Langer). Läsaren får följa spelet bakom kulisserna i branschen, konkurrerande bolag och artister, fester och TV-produktion. Samtidigt har Uggla en flickvän med egen karriär utomlands, han kämpar med sviktande självförtroende och funderar på att lägga av som artist. Så kommer den stora dagen men allt går åt pipan. Eller gör det verkligen det...?
En lättläst, självironisk och humoristisk roman med mörka stråk om artistlivets vedermödor. Uggla visar att han inte bara kan skriva låtar, det går lika bra med böcker. Enkelt språk, rak handling, namedropping på en lagom nivå och en både kritisk och kärleksfull skildring av branschen och dess udda personer. Extra plus för personförteckning i början och "hur gick det sen" i slutet. Kanske lite väl ingående om dessa fem månader berättelsen omfattar, tempot är inte jättehögt med det flyter på. Men jämfört med Nanne Grönvalls inhopp i författarlivet med sin kalkon MeloDrama Queens är detta ett mästerverk. Mest ger det kanske oss som var med när det begav sig, minns Ugglas genombrott och festivalen -79 där Ted Gärdestad vann med Satellit. Men en lättsam bok som passar alla musikintresserade i dessa Mellotider och Uggla är också aktuell med den utmärkta TV-serien Jag och min far, med dottern Agnes.
Kuriosa: Magnus är sondotterson till bankmannen och konstmecenaten Ernest Thiel som grundade Thielska galleriet.
| | Då Simon Fjällborg med flera kom till in | Sarri, Margareta | 2 (2024-02-10 14:10:34) |  Lappländsk skröna med lappar, samer, finnar och svenskar. Kulturkrockar, feminism och politik. Jag har läst några andra böcker av Margareta Sarri som varit betydligt bättre. Den här är välskriven och bitvis ganska så underhållande- men den är samtidigt alldeles för rörig för mig och de kommunistiska inslagen blir ganska så tröttsamma i längden.
Slutbetyg, en stark 2:a! | | Ellen Svenssons dagbok | Hagen, Cecilia | 3 (2024-02-10 14:04:29) |  Pendlar mellan en 2:a och en 3:a för mig.
Någon form av chicklitberättelse fast inriktad för oss tanter. Den är småmysig till och från, även om det för mig blir lite för mycket av "kärringgnäll" i längden.
Men den är välskriven och fungerar helt okej att slöläsa mellan varven.
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Islossning | Dahl, Arne | 2 (2024-02-10 14:00:29) |  Blom och Berger ute på nya äventyr. Denna gång har författaren tyvärr hamnat i seriemördarträsket (har vi haft någon seriemördare i Sverige? I svenska deckare står de däremot som spön i backen). Boken beskriver också hu r det arbetas med livsförlängande åtgärder.
Tog mig igenom boken med knapp nöd, upplevde den som ointressant. Kanske har seriefigurerna Blom och Berger nu kommit till vägs ände. | | Blöd för berget | Sofia albertsson, Sofia | 5 (2024-02-08 19:14:23) |  byggarbetaren Mats ska fylla igen Falu koppargruva för att bygga en serverhall.Men det går inte enligt planerna och Mats tror att det finns något i gruvan som inte borde komma ut. | | Kassa 19 | Bennett, Claire-Louise | 1 (2024-02-06 21:16:33) |  En skolflicka skriver ner små berättelse i en skrivbok och får beröm av sin lärare. Sporrad av detta blir allt och alla som hon möter under uppväxten stoff till berättelser. Som den bastante ryssen som handlar i hennes kassa och pojkvänner som hellre högläser romaner än hånglar Men som vuxen läser hon också, inte bara deprimerade kvinnliga poeter. Att leva genom litteraturen kan göra att det man läser framstår som verkligare är livet.
Det här låter väl bra, en tjej som älskar böcker, har ovanliga vänner och gör ständiga hänvisningar till världslitteraturen. Men skenet bedrar, trots det positiva anslaget är det en helt hopplös bok, jag gav upp efter 50 sidor. Dels beror det på alla detaljerade beskrivningar av allt och alla, berättelsen kommer ingenstans. Men främst på att dessa ordmassor inte bryts av dialoger eller styckeindelning. Det är typ max antal ord som går att trycka in på en boksida hela tiden. Men naturligtvis har boken fått strålande recensioner hos alla från The New Yorker till Karl-Ove Knausgård. Visst är livet för kort för att slösas bort på tråkiga böcker men ändå känns det som att jag missat något. Väldigt synd att författaren gör det svårt för läsaren, med en luftigare text hade den kanske fungerat för mig.
| | Lille Ville Vimse på semester | Park, Ruth | 3 (2024-02-06 11:13:54) |  Ville Vimse är en vombat och hans två kompisar Strimman och Musselina är en katt respektive en mus. Men trots att de är kompisar har de svårt att hålla sams. När den här boken börjar är det snart dags för Ville Vimses födelsedag. Strimman håller på att snickra ihop en husvagn. Med den ska de ha semester nere vid stranden. Men semesterlivet blir inte särskilt lätt för de tre. Husvagnen rullar ner i vattnet och Musselina blir sjösjuk. Ett gäng som är trevligt att skriva böcker om - och där jag och min tur sett fler böcker om dem när jag besökt en loppis. | | Korstågen | Harrison, Dick | 4 (2024-02-05 22:45:13) |  Dick Harrisons bok ”Korstågen heliga krig i främre Orienten” är en välskriven bok om korstågen. Korstågen var militära expeditioner som mellan 1096 och slutet av 1200-talet sändes från de västeuropeiska staterna till Mellanöstern med avsikt att befria Jerusalem och andra platser som omnämns i Bibeln från muslimerna (men det förekom även korståg på andra håll i Europa under senare delen av medeltiden).
År 1095 höll den dåvarande påven Urban II ett tal i den franska staden Clermont. I talet hävdade påven att de kristna som vallfärdade till Jerusalem blev attackerade av muslimerna som styrde i Mellanöstern. Därför borde alla goda kristna krigare färdas österut för att bekämpa muslimerna och trygga Jerusalem för de kristna. Påvens tal ledde till det fenomen som har kommit att kallas korstågen. Med start året därpå och under cirka 150 år därefter samlade det kristna Europa med jämna mellanrum ihop stora riddararméer som färdades mot Mellanöstern för att kriga mot islam.
Det motiv som påven använde sig av i sitt tal hade en viss verklighetsförankring. Under 1000-talet hade Mellanöstern invaderats av turkiska nomader. Med sin nomadkrigarförmåga kom turkarna att dominera Mellanöstern politiskt och militärt. De konverterade också till islam. De olika muslimska furstarna i området ville inte attackera kristna besökare dessa religiösa turister var en viktig extra inkomstkälla men många turkar fortsatte att leva som nomader och hade då inget emot att råna kristna resenärer. Det var detta Urban syftade på i sitt tal.
Det första korståget var det mest framgångsrika. År 1099 erövrade korsfararna Jerusalem och upprättade ett antal små korsfararstater i områdena som motsvarar dagens Libanon, Syrien och Israel. Muslimerna togs med överraskning och chockades av de kristnas brutalitet. Men när den första chocken väl hade lagt sig började muslimerna långsamt att bilda en gemensam front mot korsfararna. Till slut lyckades den egyptiske sultanen Saladin få muslimerna att hålla sams, och med det muslimska Mellanösterns större resurser kunde Saladin återta Jerusalem. Trots upprepade nya korståg misslyckades korsfararna med att hålla sig kvar i Mellanöstern. Det sista korsfararfästet erövrades av muslimerna år 1291.
| | Försvinnandet | de Gregorio, Josefin | 2 (2024-02-03 13:40:11) | 
Hedvig träffar Hanna i skolåldern och genast är det som om en osynlig kraft drar dem mot varandra. Hanna är allas favorit, självsäker men sårbar, varm men distanserad. När de blir tonåringar blir Hedvig intresserad av Hannas bror Karl och de inleder en relation bakom ryggen på Hanna. Varför de mörkar det är oklart, men intrycket är att Karl bara är ett substitut för Hedvigs känslor för Hanna. Så försvinner Hanna, ingen förstår varför eller hur men på något sätt är det logiskt. Hanna var udda, inte helt närvarande och gick alltid sin egen väg.
En tät och rapsodisk kortroman om ett annorlunda och gåtfullt triangeldrama där de kvarvarande tar på sig skulden för något de kanske inte är skyldiga till. Språkligt sett är den lysande, tempot är lågt och manar till eftertanke.
Författaren hette tidigare Holmström och har fått ett flertal litterära priser. Hennes debutbok Antarktis kom 2013 och blev mycket omtalad.
| | Den som fruktar snön | Palladino, H.S. | 4 (2024-02-02 23:30:21) |  Den som fruktar snön är den norska författarinnan H.S. Palladinos kriminaldebut. Det är en psykologisk spänningsroman som nominerats till det presigefyllda Rivertonpriset.
Bjørk Isdahl är romanens huvudperson och det är genom henne vi följer hela historien. Hon har själv bevittnat Azoras död och misstänker att det inte var självmord. Den åsikten delas av polisen, men där är de dock övertygade om att det är Bjørk som är mördaren. Märkliga saker händer kring henne. Ingen vill emellertid tro henne. Har hon börjat bli galen eller är det någon som vill framställa henne som galen? Kanske sätta dit henne för mordet.
Boken är riktigt spännande. Enda problemet som jag har är att jag ibland har lite svårt att hålla reda på alla karaktärerna, men det kanske bara är jag :)
I vilket fall som helst rekommenderar jag denna bok varmt och jag är mycket nyfiken på vad denna författare ska leverera härnäst. | | Tillbaka till Király utca | Levin, Susanne | 3 (2024-02-02 22:24:31) |  En ganska fin roman om en medelålders dotter, Lea som återvänder tillsammans med modern till Ungern och minnena innan förintelsen. Många möten med betydande röster från modern tillkommer samt mötet med landet Ungern och dess invånare.
Det är personligt och fascinerande- även om det ibland kan vara aningen för personligt för att helt tilltala mig. Vissa av karaktärerna i boken är aningen vagt porträtterade så att jag aldrig riktigt helt får lära känna dem som läsare. Men utan tvekan en engagerande roman som är mycket välskriven. Jag blir nyfiken på att läsa mer av Susanne Levin som själv har ungerskt-judiskt påbrå. Hon har skrivit ett par till böcker, men av någon anledning har jag tidigare helt missat henne. Jag kände inte ens igen hennes namn!
Slutbetyg, en stark 3:a! | | Flickan i verkligheten | Thorvall, Kerstin | 2 (2024-02-02 22:18:36) |  Den tredje och avslutande boken i trilogin om den unga naiva Lena Berg. Nu är hon färdig modetecknerska och dessutom gift med sin älskade Mikael. Men livet leker inte så som hon först trott. Ekonomiska problem råder för de unga tu och äktenskapet är inte heller någon dans på rosor.
Tyvärr tycker jag att det här var den sämsta av böckerna om Lena. Jag vill ha styrka från henne som karaktär. Istället blir det rena rama fasoner av en kommande dörrmatta från henne. Böckerna skulle ha kunnat vara så mycket bättre om Thorvall låtit Lena växa som karaktär istället för att förbli samma drömmande flicka genom alla de tre böckerna.
Slutbetyg, en 2:a! | | Pendeln | Lindahl, Julie | 3 (2024-02-02 16:37:25) |  PENDELN Julie Lindahl 2019 i översättning av Karin Andrae
Ett barnbarn utforskar sin familjs nazistiska förflutna.
Författaren Julie Lindahl känner att en skugga ligger över hennes släkt, det finns saker man inte pratar om. När hon börjar undersöka familjens historia riskerar hon att bli utesluten ur gemenskapen, men hon känner att hon måste göra upp med skulden. Julie står sin mormor mycket nära och i deras samtal kommer det fram mer och mer, händelser som mormodern snabbt slätar över.
Nu börjar en lång resa för barnbarnet Julie, som kom att vara i 6 år, hon besöker arkiv där hon gör hemska fynd om sin morfar och mormor, hon reser till storgodsen där morfadern härskat och misshandlat sina arbetare. Mött människor som varit rädda för patriarken, vissa som inte vill eller orkar prata, andra som vill. En stark händelse är när Julie träffar en man som pojke blev slagen av Julies morfar för att han inte tagit av sig sin mössa. När han berättar om hur illa arbetarna blev behandlade och Julie har svårt att hålla tårarna tillbaka så säger mannen ”Det är inte ditt fel. Du har inte gjort något.” Det är en mycket storsint sak att säga, men även rättvis.
Att det har varit svårt för författaren att möta sanningen om sina morföräldrar, det kan vem som helst förstå. Varje gång hon möter människor som träffat hennes morfar så finns en strimma hopp om att få höra något bra.
Det här är ett modigt sökande efter sanning. Ett barnbarn som älskar sin mormor, som hon känt i hela sitt liv, men ändå inte. Ett sökande i det förflutna, med hemska upptäckter, som frammanar mer frågor. Vad är ondska, varifrån kommer den och hur växer den?
| | Spöktåget och andra rysare | Cooper, Louise | 5 (2024-01-31 00:11:36) |  Tjugosex korta skräck berättelser för dig som gillar kalla kårar.Läs om mannen som åldrades baklänges,smeden som mötte döden och kvinnan som körde med ett spöke i baksätet. | | Paddington ordnar allt | Bond, Michael | 3 (2024-01-30 12:52:07) |  En rolig bok om björnen Paddington. Han får vara med om en mängd olika situationer - sådana som är högst vanliga för människor. Men eftersom han är en björn så klantar han alltid till det. Och i regel lyckas det klantiga lösa sig på ett bra sätt. | | Mörk flod | Meyer, Deon | 4 (2024-01-30 12:42:47) |  Polisen Bennie Griessel blir förflyttad efter en mindre lyckad insats. Får tillsammans med kollegan Cupido två fall av försvinnanden att utreda.
Mycket bra. Svår att lägga ifrån sig. | | Födelsedagen | Bergfeldt, Sarenbrant, Carina Sofie | 2 (2024-01-29 17:25:01) |  Samuel fyller sju och hans mamma, pappa och bonusmamma står beredda med tårta och presenter. Men när de öppnar dörren till hans rum är sängen tom. De tror att Samuel bara gömt sig, men han visar sig vara försvunnen och föräldrars värsta mardröm har besannats. Då stämningen redan är spänd mellan mamman och styvmamman börjar de skylla på varann och den gamla konflikten eskalerar. Polisen kopplas in och det visar sig att alla tre har skäl att röja Samuel ur vägen. Och det visar sig snabbt att deras historier inte går ihop...
Födelsedagen är första delen i en ny deckarserie av kändisduon Bergfeldt/Sarenbrant. Boken utspelas under 24 timmar och författarna gör inte spänningsälskarna besvikna. Visserligen vimlar det av osannolika händelser, som alltid i genren, men rent tekniskt håller den hög klass. En rad misstänkta karaktärer ger möjlighet till en mängd villospår och tempot är högt. Sannolikhetsnivån är inte lika hög med det brukar inte läsarna ha några problem med. Av karaktärerna sticker en ut, Frida, Samuels mamma och känd talkshowstjärna. Hon är helt gränslös och man förstår att författarna inte kan släppa henne efter bara en bok. Så hon lär återkomma i nästa del. Eventuella likheter med en viss Bergfeldt överlåter jag till läsarna att bedöma...;-)
Då jag inte gillar genren ger jag inget omdöme, jag är inte neutral. Jag hade slut på bibblanböcker så jag nallade ur hustruns hög. Och boken är ju så omtalad... En reflektion är dock att den känns väldigt "polerad", skickliga författare som vet exakt vilka knappar de ska trycka på. Bra eller dåligt, tja...? Ett plus för låg våldsfaktor och lättlästa korta kapitel. Minus för skruvade och ytliga karaktärer. Boken slutar abrupt där vissa bakgrundsförklaringar saknas men det beror på att en fristående uppföljare ligger i pipelinen.
Som jag brukar säga, man behöver inte vara kändis för att få böcker utgivna, inte alls.
Men det underlättar en hel del...
| | Kom hit | Wickholm, Julia | 4 (2024-01-29 11:09:52) |  En härlig sommarstämning, man riktigt känner skärgården och vattnet (och även glassfabriken) och det förfallna huset på ön kommer man ihåg av någon anledning. Hon läser Kitty.
Snyggt beskrivet med vänskapen, kärleken, problemen, mörka känslor och lätta känslor. Perfekt fångad ögonblicksbild av att vara ung vuxen, välskrivet och innerligt | | Mardrömmar | Maupassant, Guy de | 5 (2024-01-28 20:25:40) |  Mardrömmar är en novellsamling med 19 olika skräckhistorier.Historierna handlar mycket om galenskap och klassiska spökhistorier. | | Den stora famnen | Busch, Helmut | 5 (2024-01-27 21:43:50) |  Jag brukar ibland plocka fram min gamla samling av kiosklitteratur som jag sparat på mig under årens lopp, kanske främst för nostalgiska skäl varav de flesta är olästa för mig. Men jag tycker det passar ganska bra att mellan varven ta sig an något lättsamt som inte kräver någon större koncentration. Sedan tycker jag inte att de här små böckerna är fullt så dåliga. Visst, de är extremt förutsägbara men absolut inte tråkiga. Och tempot är sällan långsamt. Personligen har jag inget emot omslagen, men jag kan förstå dem som har det och omslagen ger kanske inte böckerna någon större rättvisa?
Jenny blev tidigt änka och för att klara av livet som ensamstående mamma till dottern Carina, försörjer hon sig delvist som dagmamma. Och det är på det viset som hon får ta hand om två-åriga Sören. Hans vackra men ack så kyliga och kanske rent av ondsinta? mamma Monica, känner Jenny sedan tidigare. Pojkens far, Torsten är hårt arbetande tandläkare som inte träffar sin son annat än på kvällarna då han måste arbeta hårt eftersom Monica kräver ett liv i lyx.
Jenny känner stor ömsinthet för Sören som närmast verkar rädd för sin mamma.
En dag tar Jenny blicken från pojken i någon minut och det som inte får hända- händer! Någon kidnappar Sören.
Det är upptakten till denna mysiga thriller. Snart blandas en skum italienare in i handlingen och likaså en desperat tyska. Vad har de att göra med Sörens försvinnande? Och på vilket sätt är den känslokalla modern Monica inblandad i det hela?
Det är nästan så jag skäms att erkänna, men jag kunde inte sluta läsa denna lilla bladvändare som var såväl gripande som spännande.
Jag ser att den finns som e-bok för de som blir intresserade. Kul att man har börjat ge ut dessa gamla böcker på nytt! | | Flicka i Paris | Thorvall, Kerstin | 3 (2024-01-27 21:11:51) |  Andra boken i serien om unga modeälskande Lena Berg som drömmer om att bli modetecknerska. Jag har konstigt nog inga som helst minnen av dessa böcker från min ungdom även om jag åldersmässigt borde göra det.
Här försöker hon göra sig fri från sin kvävande moder, reser till Paris, råkar i trubbel och enbart längtar efter sin älskade Mikael.
Som karaktär känns Lena alltför svag och inte det minsta självständig för att jag helt ska fastna för henne.
Men jag avslutar trilogin nu med den tredje boken och hoppas att den lyfter henne som karaktär.
Slutbetyg, en stark 3:a! | | Flicka i april | Thorvall, Kerstin | 3 (2024-01-27 21:07:16) |  Kerstin Thorvall debuterade med den här ungdomsboken 1961. Om den artonåriga, strängt hållna familjeflickan som lämnar sin trygga småstadstillvaro, reser till Stockholm och börjar studera för att bli modetecknerska - sitt drömyrke! Ensamhet, svårigheter och kärlekslängtan drabbar henne.
Den är ganska så engagerande och välskriven, även om det är något med Lena som karaktär som inte helt tilltalar mig. Men jag fortsätter med andra boken i serien nu på direkten.
Slutbetyg, en 3:a!
| | Jag Kronblom | Persson, Gunnar | 5 (2024-01-25 11:32:46) |  En stor samling Kronblom-serier av tre generationer Persson (men mest Gunnar Persson). Två artiklar i början, jag kunde tänka mig fler - men de är bra Fredrik Strömberg har skrivit en bra text, och Jonas Persson ett initierat förord.
Serierna är hämtade från 91:an-tidningen och man har gjort ett bra urval, man skrattar ofta. Jag gillar främst Kronbloms resa till London, och den allra sista serien där Kronblom befaras vara död...
Också serierna med Boris är favoriter.Ja, perfekta
En toppensamling, Gunnar Persson var en fantastisk tecknare och humorist. Jonas serier är också bra, han har det rätta Kronblom-tänket (men så har han ju vuxit upp med Kronblom, en familjemedlem som han skriver i förordet). Serierna av Elov hamnar lite utanför, skulle vara kul med en mer historisk samling nästa gång. | | Högvatten | Abele, Inga | 3 (2024-01-24 20:15:58) |  Baltisk litteratur
Den här lettiska romanen började mycket lovande - men tyvärr tappar den någonstans i mitten för mig då den går tillbaka i tiden och jag bitvis får svårt att hänga med i handlingen.
Den är mycket välskriven, men en aning för svår svår för mig.
Godkänd, men inte så mycket mer.
Slutbetyg, en 3:a! | | Livet under lönnen | Granauskas, Romualdas | 4 (2024-01-24 19:44:05) |  Baltisk litteratur
Monika Kairius är en sjuttiofemårig dam som bor på den litauiska landsbygden i en gammal förfallen stuga nära inpå kyrkogården och en massiv lönn. Det är 1980-tal och förfallet i samhället är stort, åtminstone anser Monika det.
Hon har begravt såväl sin man som sin son, båda offer för spriten. Och nu oroar sig Monika för att sonsonen Darius följer i fadern och farfaderns spår. Överallt ser hon traktens män och deras spritbegär.
Som om det inte räckte så har Darius och hans fru Onele lagt beslag på Monikas pension utan en tanke på hur hon ska komma att klara sig. Och svärdottern Antose är inte till någon hjälp. Men så anser Monika också att hon är skuld till sonens död då trohet inte var Antoses starka sida. Och ingen hjälp med potatisen får hon heller. Ingen tycks bry sig det minsta om en gammal fattig gumma...
En ömsint och trovärdig litauisk skröna som både berör och till viss del lockar till skratt då det här finns en viss tragikomik. Slutet i sig var så infernaliskt oförsägbart och annorlunda att jag var tvungen att läsa om det två gånger.
Det händer egentligen inte så särskilt mycket. En gammal sliten kvinna som tänker tillbaka på sitt liv, samtidigt som hon sliter för sin överlevnad på ålderns höst. Men jag blev ändå väldigt positivt överraskad av den här boken! | | Julen enligt Julia | Emilsson, Kristin | 4 (2024-01-23 17:50:18) |  Lättsam och charmig bok som jag lyssnade på. | | Fall i farstun | Brattström, Inger | 3 (2024-01-23 14:59:27) |  Inger Brattström skrev nästintill enbart böcker för barn och unga. Den här samt "De dödas ben" är de enda två böcker för vuxna som hon skrev.
Det är en klassisk 50-tals deckare, skriven med en hel del humor och värme. Deckarintrigen är kanske inte den bästa, men karaktärsporträtten desto bättre. En trivsam svensk pusseldeckare som gav mig några timmars skön avkoppling!
Slutbetyg, en stark 3:a! | | Ode till en skjuten räv | Nõu, Helga | 4 (2024-01-23 14:38:34) |  Ibland kan jag få vissa ryck när jag får för mig att läsa utländska författare från vissa särskilda länder. För mig själv funderade jag över alla de nordiska författare jag läst under årens lopp- men kom i samband med det, att tänka på att jag aldrig läst en bok av en baltisk författare. Nu finns det ju dock inte så många översätta böcker att välja mellan. Men jag fick lust att prova på tre böcker, en från varje baltiskt land. Jag frågade på det lokala biblioteket och efter att ha tagit bort vissa alternativ som kändes alltför tungsinta att läsa- så var utbudet inte särskilt stort- minst sagt, framförallt när det kom till litauiska böcker.
Helga Nõu, född 1934 har levt i exil i Sverige och skrivit många böcker, men det här verkar vara den enda som översatts till svenska. Hon har även översatt b.la. Astrid Lindgren och Kerstin Thorvalls böcker till estniska.
Hannas mor och farföräldrar flydde Estland 1944 och hon har växt upp i Sverige bland andra exil-Ester. Någon längtan efter fäderneslandet har hon aldrig känt.
Hennes föräldrar är ateister, men Hanna själv är något av en sökare och hon har tidigt många religiösa grubblerier- eller har det mest att göra med en viss kärlek till konfirmationsprästen att göra? Som barn har hon livlig fantasi. Hon ljuger och drömmer sig bort.
Som vuxen forskar hon i botanik och har kärleksstrul med opålitliga män. Och så sker den fruktansvärda tragedin. Modern som åkt över till Estland för att hälsa på moster Helmi ombord på Estonia, kommer inte hem till Sverige igen.
Hannas sorgs förbyts till hat, hat mot sjön, men mest av allt hat mot Estland som land som hon håller personligen ansvarig för moderns död. Hon beslutar sig för att aldrig besöka landet.
Men så träffar hon Karl, en tråkig men pålitlig estländare som studerar i Sverige och vid trettioåtta års ålder flyttar hon med honom till Tallinn.
Två år senare, där boken börjar- befinner sig Hanna någonstans i Syd-Estland med sitt forskningsarbete om traktens mossa. Hon ringer hem till lägenheten i Tallinn, förväntar sig att höra Karls trygga röst. Istället svarar en okänd mansröst som visar sig tillhöra en inbrottstjuv. En lång stund pratar Hanna och inbrottstjuven på telefon. Hon ber honom att inte ta hennes dator. Något som han inte kan lova.
Hon får panik, får inte tag på Karl och mobiltäckningen strular. Hon inbillar sig att inbrottstjuven skadat Karl, kanske till och med mördat honom. Och den lokala polisstationen har stängt. Hon måste tillbaka till Tallinn!
Men på väg dit mitt i natten stannar bilen mitt på den ensliga landsvägen med enbart en mystisk liftare i närheten av Hanna...
Det är upptakten till denna surrealistiska mörka vuxensaga. Snart blandas en man som kallar sig Jesus Kristus in i handlingen, följd av en mystisk sekt och som om det inte räckte verkar Hanna ha gått in i en lucka i tiden. För helt plötsligt är det 1940-tal och Estland är ockuperat. Ryssar och tyskar som far fram. Och Hanna träffar en liten ensam flicka som hon tycker sig känna igen...
Det är något av en blandning av Olga Tokarczuks "Styr din plog över de dödas ben" och Maria Gripes "Agnes Cecilia." En välskriven roman som är mycket märklig. Någon röd tråd går inte att finna i berättelsen- men trots det så fascinerar berättelsen mig hela tiden och jag känner mig riktigt nöjd nu när den är slut. Den här kan jag absolut rekommendera! | | Den lyckliga kärleken | Thorvall, Kerstin | 4 (2024-01-23 14:35:59) |  Bekännelselitteratur från Kerstin Thorvall!
I brevformat mellan åren 1975-1976, alltså precis med att "Det mest förbjudna" publicerades och väckte stor skandal inom den svenska bokbranschen- har Kerstin som precis fyllt femtio, ett förhållande med en mycket yngre gift man som hon kallar för: "Torsdagsmannen". Hennes brev till honom börjar alla med: "Älskade, min älskade, Älskades älskade". Han ingjuter henne hopp, lycka, får undan de destruktiva krafter som till och från får henne att kontemplera självmord som den enda utvägen. Hon älskar honom, men träffar andra tillfälliga män på resor att förströ sig med i sängen. Men ingen kommer ens i närheten av den kärlek hon känner för "Torsdagsmannen". Men nu väntar hans fru barn och Kerstin oroar sig för framtiden.
Och på radion meddelar dem att Barbro Hörberg just gått ur tiden. Kerstin undrar om man ens låtit meddela i radion ifall det varit hon istället som lämnat jordelivet.
Det är naket och extremt personligt. Denna form av bekännelselitteratur som fortfarande är så ovanlig, hur hon helt lämnar ut sig i texten. Blottar helt sina romantiska fantasier, sin enorma lust och sin armsvett
Åter igen konstaterar jag med viss sorg att hon inte verkar ha haft någon endaste väninna i sitt liv som kunnat hjälpa. Aldrig en annan kvinna som stått henne nära. Det är ständigt alla dessa älskare, vissa benämns enbart som ett "tillfälligt knull" och så denna "torsdagsman" som väcker hoppet inom henne och får henne att klara av ytterligare en dag. Det händer egentligen inte så särskilt mycket. Ändå blev jag berörd. Så alla ni som uppskattar Kerstin Thorvall kan säkerligen också komma att tycka om den här boken! | | Din lycka är min | Thorvall, Kerstin | 4 (2024-01-23 14:32:03) |  Jag trodde mig säker på att jag läst alla av Kerstin Thorvalls romaner mellan åren 1976-1996. Jag blev därför mycket förvånad när jag upptäckte två romaner som jag av någon anledning missat. Denna, samt: "Den lyckliga kärleken (1977)". Då jag tyckt mycket om hennes böcker, började jag med stor entusiasm att läsa denna bok. Beredd på att läsa om någon av hennes vanliga olyckliga medelålders kvinnor som finner glädje på "förbjudet" håll. Men jag blev uppriktigt sagt förvånad då jag fann att huvudkaraktären i den här romanen är en ung man.
Tre olyckliga individer...
"Jag är lycklig om du är lycklig"
Så låter Arons livsfilosofi. Trettiotvå år gammal, plikttrogen och livrädd för att inte vara till lags, gör han sitt bästa för att på alla sätt kunna tillfredsställa de människor han har omkring sig. Framförallt de två kvinnor som står honom närmast. Han är gift med Anja, 30, sedan nio år och fungerar i relationen med henne som någon kombination av make/förälder/psykolog då hon är konstant olycklig, livrädd och med svår ångest. Minsta sak som går henne emot utlöser det ena neurotiska anfallet efter det andra. Mest av allt skulle hon behöva hjälp från psykiatrin. Men Anja vägrar och detta utlöser ett nytt anfall. Tänk om arbetskamraterna fick veta att hon gick i terapi!
Den andra kvinnan, älskarinnan är den snart femtioåriga Asta. En gång firad sexsymbol i svenska 50-tals komedier, nu en förfallen kvinna som äter antabus och vars enda glädje är de stunder hon får tillbringa med Aron. Anja är uppväxt med religionen som ständig följeslagare och Jesus finns konstant i hennes huvud. Denna religion tvingade henne till abort nio år tidigare, livrädd för vad föräldrarna och församlingen skulle säga när det visade sig att det kommande barnet kommit till före äktenskapet.
Två feministkvinnor, Boel och Nina- såväl Anjas som Astas raka motsatser blandas in i berättelsen. Och med dem även John, Ninas mycket yngre sambo. Boel och Nina lyckas övertala Aron och en ständigt livrädd Anja att följa med dem ner till Spanien på semester. Men hur ska den konstant gråtande Anja klara av det? Och hur ska Aron kunna lämna Asta på flera veckor?
Anja låter snart meddela att hon vill ha barn. Men är det något som den följsamma Aron verkligen vill? Och är Anja på ett psykologiskt plan tillräckligt stabil för att ta ansvar för ett barn? Hon är ju själv ett barn i en vuxen kvinnas kropp som suger på tummen för minsta småsak.
Och hur ska Asta klara sig utan Aron?
Och vad vill Aron? Annat än att vara till lags? För även i förhållandet mellan Aron och Asta känner Aron det ständiga behovet av vilja vara till lags.
En mycket välskriven relationsroman med tre mycket intressanta karaktärer att följa. I Asta kan jag finna en stor likhet till de medelålders kvinnor som brukar figurera i Thorvalls romaner. Anja är en mycket speciell karaktär som drev mig till stor frustration under läsandets gång. Och Aron är en fascinerande karaktär. Han har fått de ganska typiska kvinnliga manér med att ständigt vara till lags och inte ha någon egen röst eller vilja att driva sina egna önskemål eller åsikter fram.
Den här romanen väckte många tankar under läsandets gång och jag kan därför varmt rekommendera den! | | Mördaren har matchboll | Suneson, Vic | 3 (2024-01-23 14:27:38) |  En av Vic Sunesons första deckare. (Den första om man får tro Wikipedia?)
Jag föredrar ju böckerna med OP Nilsson, den här kommissarien känner jag inte lika starkt för. Och så är den lite för rörig, med väldigt många karaktärer att hålla reda på.
Men den är välskriven och småspännande och på sina håll förvånansvärt modern.
Helt klart godkänd, men han har skrivit betydligt bättre deckare!
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Livet efter 60 : inspiration för dig som | Axell, Suzanne | 2 (2024-01-23 14:25:14) |  Nu tänker jag vara fullkomligt, brutalt ärlig: Jag hatar självhjälpsböcker. Jag undrar hur många bantningsböcker jag har plågat mig igenom i mina dar: "Gå ner i vikt på 30 dagar med den metoden, ta tag i ditt sockerberoende..." För att inte tala om alla sluta-röka böcker som i slutändan visat sig vara precis lika effektiva som ett sockerpiller är för den med svår migrän. Med det sagt så blev jag rekommenderad den här boken av en grannfru till mig som tyckte den var fantastisk. Nu är hon en positivt lagd person- vi gamla negativa skator borde inte läsa sådant här.🤣
"Gör si och så...." Och oftast är det framgångsrika individer som inte har en aning om hur vanliga utarbetade löneslavar har det.
Jag hade som ni förstår de lägsta förväntningar av den här boken. Men jag har alltid gillat Suzanne Axell som kanske är en av landets mest folkliga av programledare.
Och jag blir positivt överraskad, de två första sidorna- sedan går det utför, rejält!
Men inte av den anledning som jag först trott.
Suzanne träffar ett antal kända kvinnor samt några totalt okända som alla är 60+ och som vill dela med sig ur sina liv och komma med råd till alla oss andra 60+ kvinnor: Marie Göranzon, Anne-Li Rydé, Elsie Johansson och Jane Fonda, är några av de mest välkända kvinnor som medverkar i den här boken. Och Suzanne berättar om sitt egna liv.
Jag tror att det hade kunnat bli riktigt bra, mysigt och intressant- om den inte var så fruktansvärt slarvigt skriven.
Axell nämner b.la. att hon blivit utsatt för mordförsök i Roslagen. Någon/några som mixtrat med hennes bil. Otroligt skrämmande och jag blir ju genast nyfiken på att få veta mer om händelsen.
Två rader senare är det ämnet utbytt mot något annat. Om hon inte velat vidareutveckla så varför överhuvudtaget ta upp det från första början?
Och så fortsätter det: Anne-Li Rydés bröstcancer, två rader och så växlas det till något annat.
Det blir slarvigt, känslokallt och i mitt tycke ganska så amatörmässigt. Om hon hade satsat mer på att berätta ett antal kvinnors livshistoria och lagt till kanske 200 sidor så tror jag att den här hade kunnat ha blivit hur trevlig som helst att läsa.
Nu blir det mest enbart ett gäsp från mig! | | Ett gott nytt år | Stehn, Malin | 3 (2024-01-23 14:23:07) |  Den pendlar mellan en 2:a och en 3:a!
Deckare/thriller?- jag vet inte om jag håller med om det. Snarare relationsroman.
Den börjar väldigt lovande, men sedan blir det snart ganska så tråkigt och spänningen är helt obefintlig. Lite för mycket pk dessutom för min smak. Men den fungerar ändå hyffsat som roman och den har sina plus till och från.
Bra uppläsare- som ljudbok går den bra att lyssna till. Hade jag läst den för hand hade det kanske blivit ett lägre slutbetyg.
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Ett litet välsignat folk | Brar, Runa | 1 (2024-01-23 14:21:12) |  Åh, så trist!
Jag tyckte baksidestexten lät lovande, men det är bara så trist. Jag har aldrig förut hört talas om Runa Brar och jag har ingen plan på att läsa mer av henne.
Ett äkta bottennapp! | | Flickan med käppen | Graham, Winston | 2 (2024-01-23 14:18:36) |  Nej, vad besviken jag blir. Kanske att jag hade för höga förväntningar då det här är författaren bakom Marnie som också filmatiserades av Hitchcock. Men den här faller mig inte alls i smaken. Den är välskriven, men det är också allt. Trist handling, trista karaktärer och en ointressant intrig. Efter sju långa kapitel, tackar jag för mig!
Slutbetyg, en 2:a! | | Jag är en varulvsunge | Linde, Gunnel | 4 (2024-01-23 00:39:23) | Jag har lite svårt för själva premissen - eller första och sista kapitlet, där någon som heter Gubben i Svängen medverkar, men annars är det här en härligt underhållande och rolig liten bok med härliga illustrationer av Hans Arnold.
Rolig och mystisk skildring av Ulfs dagar, roligt i skolan där gymnastikläraren Raka ledsjukan är mycket kul, och kusligt ensamt uppe i den öde skidbacken. Och alla andra nattliga äventyr, som med katten Pussi Luden. Roligt när Ulf tänker på sig själv som varulv. | | Julias dilemma | Lennartsdotter, Ulrika | 4 (2024-01-22 21:38:50) |  Jag hittade den här gamla udda boken i min bokhylla. Av bokens baksidestext, så beskrivs Ulrika Lennarsdotter som kanske inte en kommande deckardrottning- men utan tvekan, en kronprinsessa inom deckarlitteraturen. Vilket är en aning underhållande då det verkar som om det här är den enda boken hon har skrivit.
Julia Lind närmar sig de trettio och tvingas slutligen acceptera att hon nu är en vuxen kvinna. Trots att det är en roll långt ifrån känner sig hemma i. Hon har under en längre tid studerat mode i Los Angeles. Yrkeskarriären som designer tycks ligga framför henne. Men är det verkligen mode hon vill hålla på med? Plötsligt vet hon ingenting. Hon lämnar Stockholm och beger sig ner till Mölle där hennes mormor finns. En deckarälskande dam som här enbart nämns som "Mormor" eller "Fru Carlsson"- trots att hon har en ganska så stor roll i berättelsen.
Strax efter hon anlänt i mormoderns hus tar sig Julia en avkopplande promenad i skogen där hon av en slump får syn på ett finger på marken! Ett blodigt avskuret kvinnofinger. Aningen chockad över vem som kan ha tappat sitt finger i skogen, plockar Julia upp det- med samma papper hon nyss snutit sig i🤢 och stoppar fingret i handväskan. Mormor blir riktigt fascinerad över fingret. Men de kopplar in polisen. En rödkindad kriminalkommissarie Bengtsson får ta hand om fingret. Han berätta att det pågår en filminspelning i Mölle. En Hollywood-produktion som ska spela in en amerikansk westernfilm.🤣 Nyfiken beger sig Julia till inspelningsplatsen och får på så vis träffa den vackra isländska skådespelerskan Isolde Gudmundsdottir som blivit en stor stjärna internationellt. Och Isolde verkar riktigt behaglig, trots att hon kommer från Island- Julia har nämligen hört att islänningar ska vara så väldigt otrevliga. Den gamle vännen från åren i Los Angeles, skådespelaren Joe McFarren finns också på inspelningsplatsen och Julia blir med ens riktigt pirrig. I USA var han bara vän, men nu ter sig svärmorsdrömmen Joe riktigt lockande. Förbaskat också att hennes senaste färgning av håret resulterat i en blandning av morotsrött och råttfärgat!!!
Snart anländer Julias äldre bror till Mölle, den klantige Örjan eller Ör-Jan som han vill bli kallad för. Entusiastisk som han är över att ha möjlighet att träffa den vackra isländskan Isolde. Själv liknar Örjan mest Janne Långben.
Snart hittas dock Isolde död på nakenbadet i Mölle, troligtvis mördad. Den rödkindade kommissarien vars kinder tycks enorma för Julia- får ta hand om utredning samtidigt som Mormor och Örjan börjar sin egna lilla utredning.
Och Julia träffar en filmtekniker, Jake som hon också faller för. Men både Jake och Joe har tidigare varit involverade med den nu mördade Isolde. Kan någon av dem vara mördaren?
Eller är det gamla Mormor som ligger bakom alltsamman? Isolde hade ju mage att göra narr av de lokala pensionärerna på golfklubben?
Och hur spelar fingret in i mordhistorien?
Årets sista bok. Det blev sammanlagt 264 lästa böcker för mig i år.
Det här är vad jag skulle kalla för chicklit-deckare. En genre som egentligen inte låter särskilt lockande för mig, men då det här finns massor av dråplig humor så blev det en överraskande angenäm lässtund för mig. Karaktärerna är trivsamma att följa och boken avslutades med en liten tvist på slutet.
Jag tyckte den var oväntat bra. Synd att det inte blev fler böcker för författaren!
Slutbetyg, en stark 4:a! | | Har någon sett Dolly? | Eden, Dorothy | 3 (2024-01-22 21:37:06) |  En ganska trevlig mysrysare i Victoria Holt och Mary Stewart-stil.
Jag har läst ett par andra böcker av Dorothy Eden, men aldrig riktigt blivit tilltalad av hennes böcker förut.
Tyvärr drar slutet ner den här boken från en 4:a till en stabil 3:a. Jag hade väntat mig så mycket mer av slutet som enbart var ett stort gäsp.
Synd då den var väldigt stabil och mysig fram till slutet!
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Genom blå hagar | Keegan, Claire | 1 (2024-01-22 21:35:07) |  Nej, vilka tråkiga berättelser!
Den ena tråkiga berättelsen efter den andra. Som ett glas ljummet vatten.
Kanske är jag extra kritisk efter att jag läst mängder av professionella recensioner där de närmast helgonförklarat Claire Keegan?
Men det här ger mig ingenting och jag blir inte sugen på att läsa fler böcker av henne.
Men så är inte heller noveller min tekopp!
En novellsamling som säkert kommer uppskattas av många- för mig var det dock rena rama sömnpillret!
Ett äkta överreklamerat bottennapp! | | Om uträkning av omfång 1 | Balle, Solvej | 1 (2024-01-22 21:32:01) |  Helskotta så tråkigt!
Ett äkta sömnpiller och jag orkar inte lyssna klart.
Det händer ingenting och så fantastiskt välskriven tycker jag inte heller att den är.
Smaken är som baken, men mig tilltalar den inte alls!
Ett äkta bottennapp! | | Dimdans | Hedin, Malin | 5 (2024-01-22 21:30:04) |  1983, i en liten by i Dalarna:
Maria var bara sjutton år när hon födde dottern Therese, som nu är tre. Det är bara Marias mor, Greta eller "Kärringen" som Maria använder som beskrivning av sin mor i sina dagböcker- som vet vem Thereses pappa är. En ganska stökig ungdomskärlek som nu lämnat trakten. Maria är vacker och flirtig och alla män tycks som förtrollade av hennes sexualitet. Det är midsommarfest hos Maria och som vanligt har hon bjudit in sina närmaste vänner och grannar. Bland dem finns Sylvia som kommit att bli Marias bästa vän. Sylvia är konstnär med inre ärr från en våldsam barndom. Hon lever tillsammans med Kjell som tycks dyrka henne och hon vill ingenting hellre än att bli med barn, trots att det tycks vara svårt. Men för Therese är hon som en andra mamma. Den i trakten kända kvinnokarlen Göran och hans fru, den manhaftiga Thorild är med på festen. Så även Nettan, Ingegerd och Ernst. Det blir mycket snart en blöt fest. Marias föräldrar Hasse och Greta anländer också, men Greta lämnar snart festen. Hon står inte ut med att se varken sin berusade dotter eller make.
Dagen därpå försvinner Maria spårlöst. En lapp låter meddela att hon orkar inte längre med ansvaret för sin dotter och att hon frivilligt gett sig av. Hennes kappa och plånbok är borta och så även dagböckerna. Sylvia tar gladeligen hand om Therese. Något som däremot inte gläder sambon Kjell. Greta är den enda som känner oron. Hon är säker på att något har hänt hennes dotter. Trots att de inte stått varandra nära på många år så känner hon henne, hon är mor och Maria är hennes dotter. Hon vet att något har hänt henne. Men ingen lyssnar på Greta.
Inte förrän två månader senare när Maria upptäcks under den årliga älgjakten. Eller det som finns kvar av henne...
Jag läser ju sällan nya böcker, men den här upptäckte jag av en slump och blev genast nyfiken. Och den var till och med bättre än vad jag trodde att den skulle vara. En mycket välskriven psykologisk roman med inslag av thriller- med trovärdig intrig och lika trovärdiga karaktärer. Med underbara naturskildringar därtill. Den utspelar sig först år 1983 med Marias försvinnande och sedan 1998 med en nästintill vuxen Therese som har levt ett tungt liv själv, uppväxt i olika fosterhem.
Jag vill läsa mer av Malin Hedin! Helt i klass med författare såsom Inger Frimansson, Håkan Nesser, Aino Trosell och Karin Alvtegen!
Toppbetyg! | | Varför dog Anette? | Fischer, Else | 4 (2024-01-22 21:28:33) |  Av bokens baksida och innerflik får jag veta att Else Fischer kallades för "Nordens Agatha Christie". Ett smeknamn som hon själv inte ska ha uppskattat. Kanske att hon nådde stor framgång i hemlandet Danmark?, men jag har inget som helst minne av att hon skulle ha varit något stort deckarnamn i Sverige. En sökning på henne kan lätt skapa förvirring då det kommer upp träffar på en svensk dansare och skådespelare med nästintill samma stavning på namnet. Denna Else Fischer levde ett kort liv (1923-1976), hon var journalist och författare till såväl kriminalromaner som ungdomsböcker. Jag har tidigare läst två andra deckare av henne: "Dödstyst i huset (1969)" och "Undulaten som inte ville dö (1965)".
Christine Mogensen är konsertpianist och har rönt ganska så stora framgångar i Storbritannien. Väl hemma så hinner hon knappt sätta fötterna på dansk mark förrän hennes äldre bror, affärsmannen Peter blandat in henne i en historia rörande hans nyligen avlidna fästmö, Anette Skov som begått självmord. Men Peter kan inte tro på självmordsteorin och övertalar en motsträvig Christine att ta plats som sekreterare åt Anettes faster, affärskvinnan Josephine som bor i en stor parant villa utanför staden. Peter vill att Christine ska luska fram ledtrådar till varför Anette tog sitt egna liv och om hon verkligen gjorde det.
I villan bor Anettes två systrar. Den kyliga och vackra äldre systern Bodil och den aningen neurotiska yngre systern Marianne. Här finns också den framgångsrika affärsmannen Thorkild som är gift med Bodil, familjevännerna Michael och Jokum samt en gammal gitarrspelande trotjänare som närmar sig hundraårsstrecket och som går under namnet: Gamle Ole. Redan första gången Christine träffar familjen så nämner hon Anettes namn. Samma kväll genomsöker någon hennes rum. Snart känner hon sig bevakad så fort hon går utanför villan och det dröjer inte länge förrän den ena bisarra händelsen efter den andra resulterar i ett mord. Kommer Christine hinna finna sanningen om varför Anette dog och vem mördaren är? Eller kommer hon också faller offer för den mördare som redan mördat två och som sett ut Christine som sitt tredje offer...
De andra två deckarna jag läst av henne var skapliga- men den här var oväntat bra, välskriven och spännande. Så om någon faller över ett exemplar av den här boken så kan åtminstone jag rekommendera den!
Slutbetyg, en stark 4:a! | | Salladsnätter | Barbara, Vanessa | 1 (2024-01-22 21:26:57) |  Är det en dålig översättare?
Jag blev rekommenderad den här boken och baksidestexten låter ju mycket lovande. Men det är också allt. Den tilltalar mig inte alls. Jag blir uttråkad, ingenting berör, ingen karaktär intresserar mig.
Den är bara meningslös och jag ångrar att jag läste ut den.
Ett äkta bottennapp! | | De förlorade ordens bok | Williams, Pip | 4 (2024-01-22 10:23:34) |  En skara hängivna lexikografer arbetar med att skapa Oxfords första heltäckande ordbok. En av männen är den sexåriga Esmes pappa, och då hon är moderlös får hon ofta följa med honom till jobbet. Där sitter hon under sorteringsbordet, tyst som en mus. En dag singlar en papperslapp med ordet deja ner. Det är det första ord som Esme sparar. De kommande åren fortsätter hon samla och spara på lappar som männen slarvar bort, kastar eller glömmer. Med tiden inser Esme att en del ord och uttryck värderas högre än andra och att vissa ord med "fel" ursprung ofta förbises. I hemlighet börjar hon arbetet med att sammanställa en egen ordbok, de förlorade ordens bok.
Jag var lite tveksam till denna hypade roman, ju fler lovord, desto mer misstänksam blir jag. Men efter en lite seg start kapitulerade jag! Det är en alldeles utmärkt bok, en perfekt mix av filosofi, drama, feelgood och historielektion, och vi får följa Esme från sexåring till vuxen kvinna. Berättelsen har verklighetsbakgrund och vissa personer i boken har funnits och spelat en viktig roll vid ordbokens tillkomst. Att vissa delar utspelas under första världskriget gör den obehagligt aktuell, med krigshets och inkompetenta ledare. Det feministiska anslaget är tydligt, med rösträttskamp och kvinnors ojämlika situation, men blir inte påträngande.
Men i första hand är det en varm, poetisk, sorglig och tankeväckande hyllning till ord och dess betydelse, men också till kärleken och livet. Berättelsen är väldigt skickligt skriven där författaren avstår från att grotta ner sig i obehagliga detaljer. Hon skildrar VAD som händer istället för HUR, till skillnad från de flesta andra författare som gärna fixerar sig vid elände. En pärla av det slag som man alltför sällan har turen att finna i dagens bokflod.
| | Trolsk som pärlan | Andrews, Virginia | 4 (2024-01-21 22:23:22) | | Uppföljaren, den direkta fortsättningen, på Röd som rubinen. Spökskrivaren (författaren Virginia Andrews var död när den här boken kom, men den bygger på hennes efterlämnade idéer) lyckas verkligen skapa en känsla av "jag vill veta hur det går". Det är en snygg såpopera med flera trådar, flera figurer är genuint onda på ett sätt som för tankarna till folksagor - det finns en drömsk stämning, en stark och spännande huvudperson. | | Rävpojken | Hildén, Eva | 4 (2024-01-21 22:17:53) |  Spännande, eller egentligen mer mystiska saker, händer i lägenheten som ligger rakt över Sannas lägenhet.
Det här är en spänningsbok med vardag, mystik, historia och oförklarliga saker. Erik och Sanna (huvudpersonerna) har tydligen varit med i en tidigare bok - det nämns inte varken i början eller på baksidan, men det är en hel del referenser till första boken. Det blir lite störigt faktiskt - och vips trollas en person som heter Karsten fram.
Men boken är bra, den har en annorlunda mystisk historia, bra huvudpersoner, bra miljöskildringar och är lätt att fastna i. | | Friheten | Dahl, Arne | 3 (2024-01-21 16:27:55) |  Boken tar vid där Mittvatten slutade. Huvudpersonerna Blom och Berger hamnar i konflikt med en brutal kriminell organisation. Det blir en jakt på försvunna människor och pengar. Här är ett liv inte värt mycket. Författaren öser på så det spiller över. Och en fortsättning blir det. | | Tillbaka till Sjumilaskogen | Milne, A.A. | 3 (2024-01-20 19:56:02) |  Nalle Puh och hans vänner är tillbaka. Förväntningarna är höga. Ska det här bli en bra bok? Boken tar vid ungefär ett år efter i tiden sedan "Nalle Puhs hörna" slutade. Slutet i den var ju inte så bra. Christoffer Robin fick plötsligt lämna alla sina vänner i Sjumilaskogen. Här är han plötsligt tillbaka. Men vännerna tycks inte riktigt vara på det sätt jag är van vid. Nästan alla verkar på något vis boklärda. Och om äventyren i de tidigare böckerna mer bjöd på barnets sätt att upptäcka världen, verkar de som presenteras här vara planerade i förväg. Med tanke på när förra boken slutade så borde valet av låtar på Christoffer Robins trattgrammofon vara från 1930-talet. Men här dyker det istället upp flera av Owe Thörnqvists hits. Och de dök ju upp långt senare. Stor miss i översättningen. Ett nytt djur finns också med. Det är uttern Luttie. Hon verkar en aning överflödig här. Och kapitlet om hur man spelar cricket tråkar ut mig fullständigt. I den här boken finns två kapitel om naturkatastrofer. i det ena uppstår torka - och i det andra har bina försvunnit. | | Den dolda handen | Engerman, Ida | 5 (2024-01-17 00:07:43) |  En spännande bok med 13 korta spökhistorier. | | Skriften i vattnet | Lindqvist, John | 5 (2024-01-14 19:51:56) |  Det är midsommarafton och bordet är dukat med finporslinet då glider en öppen båt mot bryggan.Två maskerade män reser sig.En halv minut senare ligger allt i flisor.Varför blev sex personer med kopplingar till utsläppsrätter brutalt mördade? | | Prosa 1 | Fosse, Jon | 3 (2024-01-13 16:39:21) |  Äntligen har jag fått tag i en bok av nobelpristagaren! Bibblan hade bara ett fåtal titlar som givetvis varit utlånade. Men nu har de köpt in fler verk ur hans produktion, Prosa 1 är kanske inget typiskt för honom, kortare och längre texter någonstans mellan noveller, kortprosa och lyrik. Men de två längre berättelserna Och sen kan hunden komma och Lines hår uppfattar jag som typiska för hans stil, ett mässande med upprepningar, omtag och någon slags Stream of consciousness a` la James Joyce. Som väntat och inget som passar mig, jag är för otålig. Men det hypnotiska mässandet plus att berättelserna har en nerv gör att jag inte kan avfärda honom som tråkig och oläsbar. Samtidigt känns det som ett poserande, "se hur duktig och annorlunda jag är", teknik för teknikens skull.
I Och sen kan hunden komma springer en mans hund bort. Han går ut och letar, möter en kvinna som säger att hans granne sköt hunden. Hundägaren vill hämnas och drar igång en händelsekedja som inte riktigt slutar som man tror.
I Lines hår skäms en pojke för sin udda pappa och vill inte längre gå med honom till affären och handla för risken att hans svärmeri Line ser dem. Men något har hänt pappan som förändrar läget och kanske gör att han och sonen kommer närmare varann.
En tunn bok som är en bra introduktion till Fosses författarskap!
| | Ett år | Flygare Carlén, Emilie | 3 (2024-01-12 09:01:10) |  Ett år Emilie Flygare Carlén
Denna roman är skriven 1846, mitt exemplar är tryckt 1929 med ett språk som nu kan kännas ålderdomligt. Jag tycker det är mycket vackert, så jag läser med stor behållning, samtidigt tar det en stund att ställa om.
Emilie Flygare Carlén var vid 1860-talet en av Sveriges mest hyllade författare, en av de mest sålda vid den tiden, så hon levde verkligen på sin penna. Ska jag sammanfatta det så handlar det om olika slags kärlek, förhållanden mellan man och kvinna.
Det hela börjar med ett par som precis har gift sig, inte av kärlek, mest av praktisk natur. Ryttmästaren Ludvig tror att kärlek kan växa fram, om inte kan man ändå leva som vänner. Lavina börjar tvivla och förstår med ens att hon bara kommer bli olycklig av detta arrangemang, inget Ludvig önskar så han menar att då bör de skiljas omgående. Men hur skulle det se ut, det skulle utmynna i en skandal, det får bli en kompromiss, det blir så att de på bröllopsnatten bestämmer att de i ett år ska leva som vänner och sedan skiljas. På det viset undviker de en skandal och Lavina får en bättre grund att stå på.
Låter det här krångligt, det kan man tycka och även jag. Paret verkar göra allt för att de ska missförstå varandra, mycket frustrerande. De är många gånger så nära att avslöja sina känslor som växer fram, men så behövs det inte mycket för att det åter igen ska krascha.
En greve och Lavinas bror med fru träder också in i berättelsen, ett till äktenskap som sätts under lupp, man kan säga att den föreningen har den motsatta utgångspunkten, de har gift sig av kärlek. Nu ökas turbulensen det skapas fler missförstånd och svartsjuka. Mycket här handlar om moraliska frågor, ett spel med andras känslor, förhållanden mellan könen, kvinnans beroende av mannen och hur långt kan man med nycker driva en människa.
Jag tycker författaren håller en balans, det fanns begränsningar för kvinnorna i samhället, men också möjliga utvägar som hon vill visa på just här där Lavina får mer och mer inflytande i sitt äktenskap, också motsatsen där Julia missbrukar sin mans förtroende. Det är inget glorifierande över något av könen, mer en beskrivning av olika personligheter.
Man förstår att den ena kvinnans handlingssätt skulle vara en förebild för andra kvinnor och den andra kvinnans en varning. I slutet av romanen visar författaren på hur det flera år senare har gått för männen och deras fruar. För två av dem är slutet brutalt tragiskt. | | Röd som rubinen | Andrews, Virginia | 4 (2024-01-10 11:09:20) | När Virginia Andrews dog efterlämnade hon en massa anteckningar och idéer som sedan lämnades i händerna på en "utvald skribent" - Virginia Andrews blev därmed ett varumärke. Detta är första delen i en serie.
Ruby bor i träskmarkerna i Louisiana, livet är ändå rätt okomplicerat till en härva av lögner börjar avslöjas. Det är enkel dramatik, men engagerande - främst genom att huvudpersonen Ruby är så fint skildrad. Bladvändare, lätt att sjunka in i. | | Sund | Folkesson, Tove | 3 (2024-01-09 19:58:22) |  Sund ger Tove Folkesson röst åt en vilsen tjej som jagar en dröm om självförverkligande. Kalmars jägarinnor har splittrats, värstingtjejen Eva Zachrisson som gick ut gymnasiet med bara MVG har kommit in på arkitektlinjen i Stockholm. Men hon finner kursen för flummig och hoppar av, vilket är väldigt ironiskt då hon istället söker sig till den ena flummiga upplevelsen efter den andra. Hon ska bli rockmusiker, poet, bor i kollektiv, provar healing, tantrayoga, schamanism, ekologisk fundamentalism och åker till Kuba för att hylla förtryckarna där. Allt är toppen i början men det blir ändå inte riktigt rätt. Hela tiden återvänder hon till gården på Öland, barndomens trygga landskap med en mormor som aldrig ändrar sig och en morbror som driver lantbruket som han alltid gjort. Har det hon söker funnits framför näsan på henne hela tiden...?
Första intrycket av boken var att Eva tappat det helt och att det skulle bli en odyssè genom flumriket. Och så blev det på sätt och vis men inte med det allvar som jag fruktade. Istället blir den inlindade kritiken allt tydligare, liksom ironin över alla dessa fundamentalister som är (eller låtsas vara) övertygade om att de funnit den Eviga Sanningen och Meningen Med Livet och nu ska de ut och förändra världen. Eva läser Alkemisten och skådar ljuset, men inser så småningom att den bara är en bok. Healingkvinnan som tar 900 kr/tim för att ge råd av typen "bara tama fåglar längtar, de vilda flyger", eller "kärleken är allt" och som lever lyxliv mellan sessionerna är inte heller rätt. Kapitlet när kollektivet har fest med inbjudna gäster och Eva delar in dem i Droghippisarna, Yoganissarna, De Avhoppade Karriäristerna, Tantrasnuskisarna, Healingtanterna och De som läst Alkemisten är en helt lysande parodi över hela New Agerörelsen.
Så Eva växer långsamt upp, till vad är oklart. Men boken växer också, är klart bättre än Kalmars Jägarinnor och man behöver inte läst den för att ha behållning av Sund. Språket är alldeles utmärkt, den lågmälda ironin flödar och man kan konstatera att det blev folk av Eva också (och av Tove för visst är det hennes alter ego vi läser om...?
| | Röd vinter | Cameron, Marc | 5 (2024-01-07 23:39:43) |  Röd vinter är ännu en av Marc Camerons böcker i Tom Clancys anda och efterföljd om Jack Ryan. Den här gången utspelar sig romanen lite tidigare än dem jag läst förut. Kalla kriget råder och väst och öst spionerar på varandra för fullt.
Händelserna utspelar sig framför allt på två ställen. I USA, där man jagar en östtysk spion som lyckats lägga beslag på en del av det kraschade flygplanet och därför måste infångas innan han lyckas ta sig hem, och i Berlin, där Jack Ryan skickas in på östsidan för att få tag på en avhoppare från Östtyskland, vars identitet är okänd.
Romanen är lika spännande som de tidigare, så den saken har jag inga invändningar mot. Däremot är det en annan sak som stör mig, och det tror jag att jag har nämnt någon gång tidigare, och det är författarens ständiga beskrivningar av olika vapen och flygplan. Men det finns säkert vapenfetischister där ute som inte alls håller med dig.
Men spännande är det som sagt, så Röd vinter rekommenderas varmt. | | Lätta fakta om stenåldern | Martin, Jerome | 3 (2024-01-07 16:14:55) |  En bok med lätta fakta om stenåldern.
Jag har använt den till ett arbete om stenåldern för anpassad grundskola.
Passar barn i åldern 6-9 år.
| | Lätta fakta om hällbilder | Persson, Caroline | 3 (2024-01-07 16:09:38) |  En bok med lätta fakta om hällbilder.
Jag har använt den i ett arbete om stenåldern för anpassad grundskola.
Åldersgrupp: 6-9 år
| | Hasse & Tage - Från äppelkrig till varga | Mårtensson, Ulf | 3 (2024-01-04 21:15:07) | | Inte den mest fylliga av Hasseåtage-faktaböcker. Man läser ut den snabbt, lättsam och trevlig - fokuserar på Hasse och Tages filmer som spelades in på Österlen. Intervjuer med Hasse och Birgitta Andersson och några statister. Kan man sin Svenska Ord-historik är det inte mycket nytt, men bra arkiv-gräv ändå (från Ystad Allehanda mest). | | Ensam i världen | Sandemo, Margit | 3 (2024-01-04 21:07:58) |  En bok som lite sönderfaller i två delar där den första (från 30-åriga krigets sargade Tyskland) är bäst. Resten är lite traditionell Margit Sandemo, men det gillar man ju om man läser hennes böcker. Känns lite grann som en Sagan om Isfolket-bok (med ett släktträd till och med), bra personer (och flera överdrivna) och en fin kärlekshistoria. Spännande bitvis. | | Staden sover | Lang, Maria | 4 (2024-01-04 20:58:47) | En riktigt bra Maria Lang-bok - själva mordintrigen tänker man inte på, men den fungerar bra. Det är främst väldigt snärtigt skrivet, riktig roligt och välformulerat. Författaren skildrar också sitt alter ego Almi Graan på ett självironiskt sätt.
Bra och lättläst bok, med riktigt stark kyla som man nästan känner genom sidorna. Håkan Hesser heter en av personerna. | | Livet innan du dör | Nordquist, Lina | 2 (2024-01-03 17:29:38) |  Ett idylliskt villaområde i Uppsala, fyra grannar som möts av en slump en sommarkväll. Mai kom från andra sidan jorden för kärleken till företagaren Mikael, Bagheera är den yrkeskriminelle som kom undan men förlorade det viktigaste, Frank är före detta polis som lever med en man, en son och en ovälkommen gäst. Här finns mycket som inte står rätt till och innan gryningen kommer är en av dem död...
Lina Nordquist skrev den rosade historiska romanen Dit du går följer jag, men hennes nya berättelse är samtida och kan närmast klassas som en psykologisk thriller. Hemligheter döljs i den skenbara idyllen och denna ödesdigra kväll ställs allt på sin spets.
Tror att boken uppskattas av många men jag orkade inte med den. Kanske var jag inte på humör, kanske passar hennes stil inte mig, kanske var det för mycket elände. Men jag vill inte avskräcka någon, den ligger i tiden och har tre annorlunda karaktärer. Mikael är dock väldigt stereotyp.
| | I södra Norrland väntas regn | Klang, Cecilia | 2 (2024-01-03 16:30:27) |  53-åriga Susanne Åkesson funderar över vad hon ska göra med sitt liv. Hon har levt som lyxhustru, tagit hand om barnen och sin mamma. Men nu är barnen vuxna och mamman död. Den äldre maken Lars, med chefspost på fabriken, har förtidspensionerat sig och vill att de flyttar till västkusten. Det känns fel för Susanne men hon har inget jobb och inga egna pengar. För att få vara i fred bosätter hon sig i mammans nedgångna sommarstuga. Det går bra så länge det är trettio grader varmt men hur ska hon klara vintern? Ska hon följa Lars och lämna Forshammar eller finns det någon annan lösning?
I södra Norrland väntas regn är den fristående fortsättningen på Kan innehålla spår av Tommy Roos. Miljön är densamma, den nedgångna bruksorten Forshammar, men personerna är nya. Det är en varm och bitvis sorglig berättelse om livsval, familjerelationer och hur det är att bo i ett samhälle där alla känner alla. Tyvärr är den lite seg och kommer liksom inte loss. Fast sånt är livet, tiden går och det händer inte så mycket. En detalj i slutet stör mig och sänker faktiskt berättelsen, även om syftet är motsatt. Feelgood i all ära men den realism som finns i skildringen av en äldre kvinna med dåliga förutsättningar hade blivit mer trovärdig av att lösa situationen på annat sätt.
| | Också Annie | Lööf, Annie | 4 (2024-01-03 16:27:51) |  En biografi där vi får följa Annie Lööf från tonåren då samhällsintresset väcks hos den "duktiga flickan", hur hon blir inkryssad i riksdagen som 23-åring, partiledare och minister som 28-åring och vidare fram till hennes avgång hösten 2022. Tonvikten ligger förstås på den politiska utvecklingen, hur hon håller en rak linje mot SD medan hennes allianskollegor sviker sina löften, skapar en onödig regeringskris 2021 och hur de med hjälp av falskspel och lögner vinner valet 2022.
En stor del av boken berör också den privata Annie, hur hon håller på att dö när livmodern brister och hur det är att leva på sjukhus med ett för tidigt fött barn som får ständiga andningsstopp.
Men också om hatet och hoten som leder till att en psykiskt sjuk person kartlägger hennes liv och rörelsemönster och planerar att döda henne i Visby när hon besöker Nikodemussamtalet i domkyrkan. Men av en tillfällighet råkar han springa på ett annat hatobjekt, psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren, och dödar henne istället. Så Annie blir målsägare i rättegången och trots hennes juristutbildning blir det ännu en traumatisk upplevelse efter den livshotande förlossningen. Att tvingas läsa förundersökningen med alla detaljer om hur hon skulle dödas skyndar på hennes beslut att lämna politiken, och hon berättar också om den tacksamhet hon känner över att ha "klarat sig" och får se sina barn växa upp.
Annie Lööf är tillsammans med Olof Palme den politiker som utsatts för mest hat och hot. Fast det går mycket lättare att hota nu, med nätet och SMS. Vissa hot är också riktade mot hennes barn. Och många av okvädningsorden kommer från vanliga svenssons, småbarnspappor, farmödrar och mammor. Jag förstår inte att rättsväsendet tolererar att folkvalda politiker ska behöva utsättas för detta, ett klart hot mot demokratin. Det skulle ju räcka att sätta dit några "vanliga" hatare med namn och bild för att skrämma skiten ur de andra. Och sen kunde polisen koncentrera sig på de riktigt farliga personerna. De flesta som skriver skulle inte göra en fluga förnär, men deras hatinlägg triggar psykfallen som intalar sig att de har folkets stöd i att "rensa upp" bland politiker och myndighetspersoner.
En måste-bok för den som är intresserad av det politiska spelet de senaste decennierna och hur det är att leva som politiker idag. Givetvis är det en partsinlaga, men jag kan då inte se några faktafel i den. Lööf är öppen med sina misstag, det som kanske saknas är en analys av varför centern gått bakåt i senaste valet och i opinionen.
| | Om bara | Hjort, Vigdis | 3 (2024-01-03 16:23:26) |  Dramatikern och småbarnsmamman Ida Heier har mött sitt livs kärlek. Det är inte maken utan den tio år äldre professorn Arnold Busk, även han gift med barn. Men det hindrar inte Ida, hon blir helt besatt av Busk, ser till att de hamnar i säng och försöker ständigt få till kontakt och nya träffar. Hon skiljer sig snabbt men Arnold vilar på hanen, vill varken skiljas eller avstå andra kvinnor. Till slut tröttnar hans unga fru på de ständiga otroheterna och Ida jublar, äntligen ska hon få sin älskade helt och hållet.
Ida och Arnold är själsfränder och kärleken stark från bägge håll. Men relationen är turbulent och gränslös och blir allt mörkare. Bägge är svartsjuka intill sjuklighetens gräns, drama, gräl och föremål som krossas hör till vardagen. Hur mycket är Ida beredd att offra för den smärtsamma kärleken?
Milde tid vilken relationsröra, släng dig i väggen Lars Noren! Vigdis Hjort, mest känd för incestdramat Arv och miljö, har skrivit en smärtsam och obehaglig bok och besatthet, destruktiv kärlek och svartsjuka som slår det mesta. Ida och Arnold älskar, super, reser och skämmer ut sig på 310 passionerade sidor. Om de tu är typiska för hur kultureliten lever förstår man bättre turbulensen kring Akademien och andra märkligheter de senaste decennierna.
Men som läsupplevelse är boken inget vidare, trots allt beröm. Den är visserligen utnämnd till en av de viktigaste böckerna i Norge de senaste 25 åren, men jag upplever den som tjatig då deras destruktiva dans kring varandra upprepas i ett aldrig avslutat mönster. Gränsen mellan kärlek och hat är verkligen hårfin.
Men boken har en annan mycket intressant poäng. Den kom ut 2006 och den vane läsaren ser genast likheten mellan denna bok och Lena Anderssons mästerverk Egenmäktigt förfarande. Nu är visserligen Lenas bok typ hundra gånger bättre men kopplingen mellan de besatta kvinnorna Ida och Ester är uppenbar. Och som en tydligt blinkning till Hjort kallar ju Lena mannen för Hugo Rask, väldigt likt Busk... Och alla fyra är uppburna kulturpersoner.
Så läs gärna boken, den har som sagt flera bottnar och man kan inte påstå att litteraturen vimlar av kvinnor som bär sig så illa åt som Ida Heier. I jämförelse är Ester Nilsson närmast ett under av sans och måttfullhet...
| | Malma station | Schulman, Alex | 3 (2024-01-03 16:18:56) |  "Hon söker efter tecken på irritation i hans blick eller rörelser. Hon är särskilt uppmärksam idag eftersom de gör resan för hennes skull, det gör att hon känner sig satt i skuld till honom. Det är på grund av henne som pappa står där, hon bär hettan, bär den tidiga morgonen, bär tågets försening, hon ansvarar för allting som han från och med nu måste stå ut med, och han är tyst och omöjlig att läsa."
Redan på första sidan slår Schulman an tonen, det utsatta barnet tar på sig skuld och ansvar för föräldrarnas mående. Mamma har redan försvunnit, nu måste hon göra allt för att inte pappa också ska lämna henne. Det är två år sedan nu, men hon minns varje ord i föräldrarnas samtal inför skilsmässan, som hon hörde genom väggen. Bägge ville ha hennes syster, ingen ville ha henne. Vad gör den vetskapen med ett barn, eller en människa...?
En bitvis vidrig historia om svek, skuld och familjehemligheter där läsaren får följa Harriet och hennes dotter, både som barn och vuxna. Det är en fiktiv berättelse men den läsare som är bekant med Schulmans tidigare verk, i synnerhet boken "Glöm mig", känner igen ramhandlingen. Det utsatta barnet, en mamma som sviker och en pappa som inte klarar den dubbla föräldrarollen. Författaren tar i ordentligt, precis allt går åt h-e och tunga och ibland rent makabra händelser staplas på varann. Tyvärr motverkar den tekniken sitt syfte, en i grunden gripande berättelse blir osannolik då allt är så totalmörkt. Boken påminner mig om Carina Rydbergs verk, samma nattsvarta mörker och samma tragedier. Det är som om man ser berättelsen genom ett drömfilter, trots alla känslor är det stelt, stiliserat och vagt i konturerna, omgivningen är bara en fond. Och förutbestämt att gå illa...
Det är förmätet att ge råd åt framgångsrika författare, men jag tycker det är dags för Schulman att lämna fixeringen vid barndomen och gå vidare i sitt skrivande. Släpp sargen och skriv de relationsromaner om vuxna vanliga människor som lever här och nu som han säkert har i sig!
|
|
