En familj får ny bostad, och barnen får åka dit först och bo där innan föräldrarna kommer. Ja, familjen har anställda så ensamma i det nya huset blir de inte.
Det här är en barnbok som känns hiskeligt ålderdomlig - den är ju gammal, men om man läser böcker från 1950-talet så brukar de inte vara så här. Barnen, som är ganska snälla, ställer ändå till mycket odygd. Odygdspåsar som de är...
Det är en välmenande och trevlig bok, men rätt så trist ändå. Dessutom är det insprängt en lång tråkig saga som känns onödigt att behöva läsa (jag borde hoppat över den...).