Sjömanskocken Boulder lever ett kringflackande liv när hon får syn på den blonda Samsa på en krog. Hon blir blixtförälskad, Samsa är med på tåget och de inleder en passionerad och erotiskt laddad relation. När Samsa får jobb på Island flyttar Boulder med henne, och även om hon inte trivs så bra där går hon i land för att kunna vara mer med Samsa. Åren går men plötsligt släpper den dittills så karriärinriktade Samsa bomben, hon vill ha barn och det är inte förhandlingsbart. Boulder blir chockad, hon gillar inte barn och känner inte alls för att bli förälder. Men kärleken till Samsa är för stark, hon går med på det och stöttar sin partner under processen fram till insemineringen och under graviditeten. Men när barnet kommer blir livet inte alls som Boulder föreställt sig...

En intensiv och känslomässigt laddad kortroman om längtan, tvivel, begär och moderskap, om att offra sig själv för kärleken trots risken att förlora sin själ. Som en kritiker skrev ”äntligen syns dåliga queers i litteraturen”. Dålig är däremot inte författaren, hon bjuder på ett halsbrytande bildspråk och känslomässig intensitet med Boulder som katalysatorn som bara dras in i en process hon varken kan eller vill kontrollera.
Några citat: ”Huset samlar sig och böjer sig över en. Det öppnar sitt gap och gör som de där ormarna som tömmer sovande mödrar på deras mjölk och ringlar ihop sig som halsband på deras bröst.”
Eller från en liten krog i hamnen: ”Klockan är tio. Vi är kanske tolv stycken. Tolv själar. På en sån här plats så här dags på dygnet kallar man människor för själar. Den lilla kajen sluttar. Ön överlämnar sig åt vattnet i betongblock med pollare på rad som ser ut som enorma spikhuvuden, som om kajen var fastspikad i havsbotten. Det är det enda som finns här.”

Inte konstigt att den katalanska författaren Eva Baltasar blivit internationellt uppmärksammad och varit nominerad till Bookerpriset. Okänd för mig men vi lär höra mer av och om henne framöver!

Betyg 3