Efter ett grovt misstag tvingades Katja lämna sitt jobb på kommunen, För att komma bort och slicka sina sår reser hon till systersonen Simon som jobbar åt Unicef i Myanmar. Hon ser fram mot vila, turistande och meditation i ett land som nyligen fått en demokratiskt vald ledare och börjat öppna upp mot omvärlden. Men istället hamnar hon i en eskalerande konflikt mellan infödda burmeser och folkgruppen rohingyer. Konflikten eldas på av hotfulla och lögnaktiga trådar på Facebook och ingen tycks vilja eller kunna göra något åt det...

I munkens skugga är egentligen en dokumentärroman kamouflerad till skönlitteratur. Inget fel i det, författaren har själv sysslat med biståndsarbete i regionen och är mer än initierad. Jag har tidigare läst hennes Den som går på tigerstigar och det är exakt samma typ av bok fast den utspelas i grannlandet Bangladesh. Spänning och kärlek men också konflikter mellan folkgrupper, storpolitik, ledare som inte bryr sig och biståndspersonal som försöker men inte kan göra mycket åt det och som har skurkar i sina led. Huvudpersonerna från den boken, Sofia och Janne, dyker upp som bifigurer.

Karaktärerna är inte svartvita utan mänskliga med fel och brister. Även om författaren tar ställning för rohingyerna och mot militärregimen är hon också realist i synen på den tidigare helgonförklarade fredspristagaren Aung San Suu Kyi och de likaledes hyllade buddistiska munkarna. Bägge deras glorior hamnade på sned efter deras passivitet, och i munkarnas fall även deltagande i folkmordet. Men otack är världens lön, militären störtade Aung San Suu Kyi och mördade ett antal munkar vid maktövertagandet 2021.

Som läsare känner man behov av att engagera sig mer i de hemskheter som sker, folkmord och fördrivning, och visst har man hört om allt detta i nyheterna. Men tyvärr är detta bara ännu en av dessa ändlösa historier om hat och våld mellan folkgrupper runt om i världen. Så även om berättelsen är skickligt skriven orkar jag inte ta till mig den som man borde.

Betyg 2