|
|
Jennydockan  (11 år)
| |
| Just nu känner jag mig mer som en flicka som nyss börjat skolan än som en gubbe på 47. Hur detta kan komma sig får du fråga Karl Oskar Djurius. Han vet. Även varför personen i fråga läser Disney när han hellre borde läsa Strindberg. Helt enkelt för att det är så mycket roligare att vara barn. Annars så är det konst och museer som gäller. Och Jenny? Den verkliga Jenny alltså. Hon tänker bli astronaut när hon blir 47. Eller åtminstone en rackare. Precis som jag. |
Senast inloggad 22 okt.
Besökt boksidan 2999 ggr.
|
Tot. 2 recensioner
Snitt-Betyg: 2,5
|
Nedan visas alla recensioner skrivna av Jennydockan
| Titel |
Författare |
Recension (inledning) |
Betyg |
Datum |
|
| Dominokungen | Attorps | Åke är sex år och älskar att spela domino. En dag.. Visa hela | 3 | 20-10-16 | | Åke är sex år och älskar att spela domino. En dag rymmer han till Vågaskär. Där träffar han Dominokungen som inte tål att förlora i domino. För gör han det så ställer han genast till med oväder. Jag har stundvis roligt åt det här. Men stundvis upplever jag också boken som väldigt rörig. Det blir med andra ord svårt att hålla isär händelser och figurer. | | När Kajsa och Klas försvann | Falk | Egentligen var det hundens fel att barnen var på v.. Visa hela | 2 | 20-10-22 | | Egentligen var det hundens fel att barnen var på väg mot okänt mål. Hade han låtit bli att jaga katter hade de varit hemma vid det här laget. Men nu satt de i en skåpbil fullproppad med tjuvgods. Ja, faktiskt måste jag efter varje kapitel kolla i slutet av boken om barnen verkligen klarade sig. Så pass otäckt är det. Att dessutom varannat kapitel ägnas åt barnens föräldrar och hur dessa kände sig gör att det plötsligt blir två olika handlingar att hålla reda på. Särskilt när man som jag bara läser två kapitel om dagen.
|
|
|
|
|
