Å varm och härlig berättelse. Bör läsas högt för ej läskunniga barn.

Betyg 5

Tredje boken om mumintrollen.
Under sommaren hittar Mumintrollet, Snusmumriken och Sniff en hatt, som blir kvar hos dem under hela sommaren.
Jag känner igen väldigt mycket från tv-serien som när de flyger runt på små moln och Snorkfrökens nya ögon... Väldigt kul att läsa.

Betyg 4

Fast man är 14 så älskar jag Toves unika sagor om Mumin och alla hans vänner! Klart läsvärd för både stora och små.

/Kajs, 14

Betyg 4

Mystisk och mysig.

Betyg 5

Det finns ingenting som ger så mycket tröst som att läsa Tove Jansson. Ingenting.
Jag gillar acceptansen till allting. När man umgås med mumintroll får man vara hur man vill. Både elak och snäll. Ensam och sällskapssjuk.
Dessutom innehåller det mycket humor.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En bok som är som en stor mjuk famn att sjunka ner i. Mycket humor (som när Mumintrollet är förvandlat) och spänning (som resan till hattifnatternas ö).

Betyg 4

En tidig vårmorgon tar Mumintrollet, Snusmumriken och Sniff en promenad. De hade tänkt gå upp på ett berg och på detta resa ett minnesmärke över att det var de som var där först. Men då upptäcker Sniff att någon redan varit där före dem. Det ligger en stor svart hatt på bergstoppen. Och när hatten sedan hamnar i Muminhuset och tjänstgör som papperskorg i detta börjar en lång serie märkliga händelser. Det visar sig nämligen att hatten tillhör en trollkarl. Det är en bra bok med många intressanta personligheter att känna igen sig själv eller någon annan i. Och trollerierna är i sin tur riktigt roliga.

Betyg 5

Boken börjar med att Mumintrollets familj går i vinteride. Det är första gången som Tove Jansson nämner denna underliga vana. Hon nämner också att de fyller sina magar med granbarr. Denna inledning känns överflödig med tanke på att äventyret börjar först när de vaknar och det är vår. Det är Mumintrollet, Snusmumriken och Sniff som beslutar sig att ta en vårpromenad. Och det är då de finner hatten. Till en början får den tjänstgöra som papperskorg, eftersom den är för stor för Muminpappans huvud. Och det första som hamnar där är några äggskal. Snart förvandlas dessa till ulliga moln. De är konstruerade på ett sådant sätt att man kan sitta på dem. Men redan nästa morgon är de borta. Mumintrollet och hans vänner beslutar sig för att leka kurragömma. Mumintrollet gömmer sig under hatten och blir förvandlad till ett spökdjur. För att se om fler kan förvandlas lockar de Myrlejonet att krypa in i en glasburk, vilken de sedan häller ner i hatten. Man lägger ett lexikon ovanpå för att Myrlejonet inte ska rymma. Även där sker ett förvandlingsnummer. Myrlejonet förvandlas till något som liknar en igelkott och orden i lexikonet blir djur som kryper längs väggarna i huset. Nu måste hatten gömmas på ett säkert ställe. Och detta ställe blir Sniffs grotta.

Nu tar boken plötsligt paus från trollerierna. Istället får vi vara med först om en utflykt till sjöss där Mumintrollet och hans vänner hamnar på en ö. Tyvärr är det samma ö som Hattifnattarna brukar använda sig av när de har sina hemliga möten. Och tyvärr råkar Hemulen stjäla deras barometer. Det blir oväder och på morgonen finner man att en mängd föremål spolats upp på land. Sedan får vi vara med om ett fiske med långrev. Snorken lyckas få upp en fisk av gigantiskt format. Under tiden som det sker har hatten återvänt till Muminhuset. Muminmamman har av misstag lagt ner några av Hemulens kryptogamer i den. Och när de andra kommer hem från sin fisketur har huset förvandlats till en djungel.

I de sista avsnitten får vi för första gången bekanta oss med Tofslan och Vifslan samt lära känna deras underliga språk. Vi får också för första gången möta Mårran. Hon vill åt kappsäcken som Tofslan och Vifslan har med sig. Och snart ordnar Snorken rättegång. Även Trollkarlen dyker upp och bjuder alla i huset på var sitt trolleri, samtidigt som Muminmamman ordnar med fest.

Det är en bok som hela tiden bjuder på händelser. En del är roliga, medan andra är mer spännande. Jag själv har åtminstone inte tråkigt i det här sällskapet.

Betyg 5