bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Samma Författare:
Anteckningar från käll..
Arma människor
Brott och straff
Bröderna Karamazov
Den anspråkslösa
Den evige äkta mannen
dubbelgångaren
Döda huset
En komisk människas dr..
En liten hjälte
En otäck historia
En underjordisk dagbok
Fattigt folk
Idioten
Människor på godset St..
Netotjka Nezvanova
Onda andar
Stavgorins brott
Vinteranteckningar om..
Vita nätter
Ynglingen
Liknande böcker:
En vanlig historia
 E. Eriksson
Blod rödare än rött
 A. Asaad
Ensamheten värst
 S. Johansson
Jag skulle så gärna vi..
 M. Strömstedt
Lyckliga människor läs..
 A. Martin-Lugand
Göra sig kvitt Belle-g..
 E. Louis
De sista vittnena
 S. Aleksijevitj
Leona tärningen är kastad
 L. Rogneby
Beckomberga ode till m..
 S. Stridberg
Pappa
 S. Einhorn

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

Spelaren

 
Författare: Fjodor Dostojevskij
Genre: Roman
ISBN: 917742204X
 

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


Dostojevskijs idé var att berätta om sina egna duster med speldjävulen, i lätt maskerad form - huvudpersonen fick namnet Alexej. Kvinnan som han är så besatt av, Polina, står den verkliga förebilden mycket nära. Allra roligast i boken är farmor, den gamla stormrika gumman som arvingarna, med den pensionerade generalen i spetsen, önskar livet ur för att få ärva hennes ofantliga rikedomar - men så grips även hon av spelraseri och spelar bort allt hon äger! Trots romanens korta format - blott 150 sidor - lyckas Dostojevskij ingående presentera en rad personlighetstyper och nationella karaktärer, fransmän, engelsmän och framförallt ryssar. Särskilt komplicerade är hans känslor för dessa sysslolösa rika ryssar som lever lyxliv i Europa och bevistar casinon som slappt överklassnöje. Med Dostojevskijs sedvanliga febriga intensitet blixtrar det ena mästerliga personporträttet efter det andra fram, i förbifarten, samtidigt som han berättar den maniska historien om Alexej och rouletten.

Medelbetyg: 3,77 (13 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av Spelaren :


Guliani 2005-01-04 15:46
Dostojevskijs idé var att berätta om sina egna duster med speldjävulen, i lätt maskerad form - huvudpersonen fick namnet Alexej. Kvinnan som han är så besatt av, Polina, står den verkliga förebilden mycket nära. Allra roligast i boken är farmor, den gamla stormrika gumman som arvingarna, med den pensionerade generalen i spetsen, önskar livet ur för att få ärva hennes ofantliga rikedomar - men så grips även hon av spelraseri och spelar bort allt hon äger! Trots romanens korta format - blott 150 sidor - lyckas Dostojevskij ingående presentera en rad personlighetstyper och nationella karaktärer, fransmän, engelsmän och framförallt ryssar. Särskilt komplicerade är hans känslor för dessa sysslolösa rika ryssar som lever lyxliv i Europa och bevistar casinon som slappt överklassnöje. Med Dostojevskijs sedvanliga febriga intensitet blixtrar det ena mästerliga personporträttet efter det andra fram, i förbifarten, samtidigt som han berättar den maniska historien om Alexej och rouletten.
Betyg 5

buccho 2005-02-25 03:05
spelaren är delvis en självbiografi, Alexej, figuren i den här korta romanen är besatt av roulettspel och hans dröm är att fort tjänna en enorm summa pengar och sedan dra sig tillbaka och bli respekterad!!

det är så mycket hemlighetsmakerier runt omkring honom och alla döljer sitt sanna jag för honom, ovan på allt detta är han förälskad i Polina!! han är besatt av henne, har har underkastat sig alla hennes befallningar och när hon sätter honom på prov så hamnar han i en konflikt som gör att han slängs ut av sin arbetsgivare och nära vän, en general i 50 årsåldern som förälskat sig i en fransiska, en vacker sådan i 25 årsåldern, men hon är bara ute efter hans pengar och titeln som fru generalska!! Generalen har pantsatt allting hos en fransman som ligger i maskopi med fransiskan, detta enda som kan rädda Generalen är en gammal tant som är släkt till honom och han ärver altl om hon dör!!

men istället för att dö, dyker hon upp roulettenburg och grips av spelraseri och spelar bort det mesta av det hon äger!! Den ende som inte försöker uttnyttja gumman är Alexej trots att han är den hon litar mest på!!

Alexej vinner en stor summa pengar på rouletten och allt är han beredd att dela med Polina, edn han äslkar framför allt annat, men hon avvisar honom trots att det ................................... spännande !!

Dostojevskij lyckas på ett enastående sätt skildra några nationella karaktärer, fransmän, engelsmän, ryssar. och polackerna som är de lägsta bland människorna!!

den måste få en 5a kan inte ge honom annat!!
Betyg 5

anonym 2007-11-18 11:08
tungläst
Betyg 1

Freddi 2008-03-01 09:30
Alexej, en ung informatör i den pensionerade (avskedade) generalens familj, betraktar de rikas arroganta leverne i en fransk kurort (med tillhörande casinospel). Passionerat förälskad i den betagande och föraktfulla Polina - som han är villig att göra allt för (döda eller dö för) - bestämmer Alexej sig för att spela roulette och bli så rik att han betyder något. Hans tomma inre behöver fyllas av något; spänning vid spelet eller respekten som en nyrik framgångsrikt kan inbilla sig ha.

"Spelaren" är en modern version av August Strindbergs "Fröken Julie". Där Strindberg på ett stelt och otydligt sätt försöker beskriva hur drängen alltid sitter kvar i ryggraden oavsett vad som sker - gör Dostojevskij en glasklar och mycket humoristisk och levande historia på samma tema. Och när jag säger "modern version" av "Fröken Julie" så ljuger jag givetvis då "Spelaren" skrevs 22 år tidigare. Så hur långt före sin tid var Dostojevskij egentligen, när han fortfarande känns fräsch och angelägen och hans yngre Svenska kollega sedan länge blivit förbisprungen av tiden?
Betyg 4

kaiser 2008-03-03 20:56
Undra vem som var mest initierad? Hemingway med fisket eller Dostojevskij med roulett? Dostojevskij kan ingående beskriva spelet, man måste faktiskt ha spelat roulett för att kunna hänga med i hans skrivande.

Den unge Alexej lever under Generalens beskydd. Tillsammans med Generalens dotter Polina, engelsmannen mr Astley och fransmannen de Grier är de i Rulettenburg för att framför allt spela roullet. Alexej, mr Astley och de Grier är alla förälskade i Polina. Speljäveln finns hela tiden i deras närhet. Alla går och väntar på att Farmor skall gå och dö så att Generalen kan få ut sitt arv. Generalen som har lånat mycket stora summor av de Grier.
Till alla stora chock så kommer en dag Farmor till Rulettenburg. Hon tar över hela showen, men så drabbas hon också av speljäveln. Hon spelar upp mycket stora förmögenheter. Det slutar med att Farmor åker tillbaka till Ryssland, de Grier överger Polina och Alexej vinner stora pengar, men att Polina inte vill veta av honom. Alexej flyr till Paris med Blanche De Cominges, som egentligen skulle gift sig med Generalen. Generalen hittar tillbaka till Blanches hjärta och Alexej lämnar Paris för att slutligen möta me Astley. Klart att boken slutar med att Alexej spelar en sista gång innan han beger sig för att finna Polina, eller har speljäveln tagit hans själ igen?

En fantastisk bok. Ögon är som uppslukade av allt som händer på en mycket kort tid. Hur det hoppar från lycka till undergång. Om visst är den lika aktuell i dag (142 år seare) med spelberoende och personliga katastrofer.
Betyg 4

sebastian29 2008-09-18 15:56
En riktigt bra bok säger det ännu en gång att Fjodor är kungen över alla författare....En riktigt bra historia , gillade farmorn i boken tur att man inte har en sådan tant till farmor hehe. Skön läsning rakt igenom ett måste o läsa!!
Betyg 5

Daniel_Target 2009-08-21 17:01
Som många andra recensenter tycker så anser jag att "Spelaren" först blir värd att satsa sina marker på då när farmodern kommer in i bilden. Omdet är Dostojevskij själv som använder henne eller Alexej som pseudonym fick jag aldrig förklarat för mig. Visst är boken värd att läsa men Dostojevskij gör det svårt för sig (och mig) och lyckas inte knyta ihop X med Y. Synd.
Betyg 2

d@ddydj 2010-06-22 20:26
Det är så svårt att bygga upp ett anständigt och rikt liv, men så lätt att förlora allting och hamna i smutsen. Alexej är besatt av roulette och det är även det som kostar honom allt, hans drömmar, hans kärlek och hans liv. Han försöker intala sig själv att imorgon kommer han sluta, men likadant är det idag för majoriteten av människorna som har någon typ av missbruk.

Boken visar också människans parasitism. Hur vi utnyttjar andra till den grad att vi själva ska må bra. Blanche utnyttjar Generalen som i sin tur försöker utnyttja sin farmor, etc. Det är bara för värddjuret som befinner sig "högst" upp, som klarar sig någorlunda.

Var en aning tveksam när jag började med boken och den var inte så fängslande. Men när jag väl kom in i den efter några sidor var jag fängslad. Samtidigt som han i början av boken lockar till skratt, blir man på slutet äcklad av människornas beteende. Han var inte en stor författare utan anledning.
Betyg 4

Chrille74 2011-10-07 16:47
Huvudpersonen i boken heter Alexej och han har speldjävulen i sig och reser omkring i Europa och umgås med sina vänner som också spelar och reser runt. Han både vinner och förlorar pengar. Samtidigt är han olyckligt förälskad.
Betyg 3

stigh 2012-07-18 22:52
I romanen ”Spelaren” (som också finns utgiven under titeln ”Vid ruletten”) får man som läsare stifta bekantskap med ett smått bisarrt sällskap ryska kurortsbesökare i den fiktiva tyska orten Rulettenburg. Som huvudperson möter vi som ofta i Dostojevskijromanerna en manlig yngling. En yngling som betraktar, och så småningom aktivt deltar, i det vilda spelandet vid de upplysta spelborden. Ynglingen i fråga lyssnar till namnet Alexei Ivanovich och arbetar som informator i den tidigare förmögna och välansedda familj som leds av en pensionerad storspelande och närapå utfattig general (ytterst elakt porträtterad). I sann Dostojevskijanda innehåller berättelsen ett plötsligt överraskningsmoment och ett litet kärleksdrama som involverar bokens huvudperson. Trots ett, sidomfånget anbelangat, rikt persongalleri är det kanske ändå speldjävulen som är berättelsens egentliga förgrundsgestalt – en gestalt som förstör förmögenheter och liv.

Bokens styrka ligger som vanligt i de psykologiska skildringarna, de dynamiska dialogerna och de förnäma miljöbeskrivningarna. I frontfiguren Alexei Ivanovich tycker jag mig också se tydliga likheter med Arkady Makarovich (Yngligen) och furst Mysjkin (Idioten) som uppträder i de efterkommande romanerna. Detta är dock ingen stor idéroman som Brott och straff eller Bröderna Karamazov, men alla romaner behöver ju inte vara det.

Den här korta romanen skulle med all säkerligen utgöra kronjuvelen i nästan vilket annat författarskap som helst. Det är därför smått ofattbart att Dostojevskij lyckades rafsa ihop hela berättelsen på blott 26 dagar – och det under skrivandet av Brott och straff! De många närmast självbiografiska stråken hjälpte säkerligen till (Dostojevskij var en svår spelmissbrukare) men ändå – 26 dagar – det gör i alla fall mig stum av beundran. Nu är inte detta en av Dostojevskijs allra bästa romaner, långt därifrån, men det är likväl en fascinerande och grym berättelse som kan mana till eftertanke.
Betyg 4

trebor 2013-06-28 13:51
Tvåa.
Betyg 2

Skriv egen bokrecension till Spelaren









 


Köp boken som film på cdon: