Lucky och Viktoria har av olika skäl lämnat Sverige och råkar träffas i en liten fiskeby i Marocko. Deras olika värderingar och livsstil krockar, men de blir ändå goda vänner. Men snart upptäcker de något lika ofattbart som osannolikt, något som både binder samman och trasar sönder deras relation...

En traditionell feelgood med förvecklingar, kärleksstrul och osannolika händelser. Kvinnor är goda men usla på att välja partners, män är antingen skurkar eller änglar. De mörka stråken från författarens debut, Breven från E, är nedtonade och de osannolika händelserna har skruvats upp. Boken börjar med att Lucky(!) vinner fem miljoner på Lotto, bara en sån sak...
Synd att det är så svårt att hitta bra feelgood, är allt redan skrivet och det som återstår är versioner av något som redan är gjort? Till slut blir allt schabloner eller superskruvat, som i deckargenren, och det enda kriteriet för att lyckas är igenkänning – eller väldigt dåligt minne?

Ett citat från bokens kvinnor gör en inte gladare: ”Det är absolut sant att ens barn alltid kommer att vara ens barn, men en partner är lika utbytbar som ett par ullstrumpor. Sliter man ut dem stickar man nya. Inte lönt besväret att lappa dem ens.”

Är det modellen för ett bra äktenskap – eller bara för en bra feelgood?

Betyg 2