Alex ska tillbringa sommaren hos sin 90-åriga mormor, hjälpa henne att röja ut huset och skriva på sin avhandling. Dagarna glider förbi, med fika och vardagens göromål. Mormor Gitte är inte så angelägen att röja och kasta saker, allt kan vara bra att ha. Hon sitter hellre med en cigg och en kopp kaffe, skriver i sin almanacka och pratar om tider som gått. Alex i sin tur borde skriva på sin avhandling men kommer inte till skott. Han åker och handlar, tvättar, går promenader och träffar grannar. Författaren Elise skrämmer honom men i den jämnårige Jerry hittar han en vän...
En lågmäld och vemodig berättelse där inget händer utan allt byggs upp genom stämningar och samtal. Kanske är det sista sommaren i huset, Gittes dotter vill att hon ska flytta till ett boende. Gitte talar om sin syster och sina föräldrar och uppväxten i Danmark. Alex lyssnar gärna men hans frågor förblir obesvarade, Gitte säger bara det hon vill.
Jag brukar gilla böcker och filmer där inget händer, men här går det nästan för trögt. Jag retar mig på slöfocken Alex som inte får något gjort och inte ens orkar ta in tvätten från linan, men känner mer för Gitte som innerst inne tycker att den som vill att hon ska flytta också kan städa ur huset...
Som sagt, något för den som föredrar stämning framför spänning. Påminner lite om Per Gunnar Evanders böcker i stilen och språket.