Dostojevskijs roman om bröderna Karamazov är en mycket lång och ofta tung roman att läsa. Men man får ut väldigt mycket av det tycker jag, han är en väldigt mästerlig författare. Boken är uppbygd ungefär som Brott och straff ett brott begås och man får följa en rättegång som i denna bok pågår i cirka 100 sidor (zzzzz...). Boken är för övrigt uppgbygd endast på talspråk personerna pratar boken igenom hela tiden nästan, ja den är ju läsvärd i alla fall, ska försöka läsa fler av Dostojevskijs böker fast det tar flera månader att läsa ut honom...

Betyg 5

Bröderna Karamzov anses vara höjdpunkten i Dostojevskijs författarskap. Den omfattande romanen kom ut 1880. Den berättar om skuld och försoning och om en skuldfri mänsklighet. Värderingarna i romanen bygger på den kristna mystikens grund. Dostojekvkijs inflytande på 1900-talets europeiska litteratur är mycket stort

Betyg 5

Romanen, Bröderna Karamasov (1879-80) är en kriminalroman där gåtan är sammanflätad med en ideologisk diskussion. De två bröderna står för huvudalternativen: ateism eller fromhet. Den intellektuelle Ivan kan inte förstå att en Gud skulle kunna tillåta all ondska i världen och förnekar därmed Gud och odödligheten. Han hävdar då i konsekvens med detta att allt är tillåtet. Han är dock inte nihilist. Den yngre brodern Aljosja är en övertygad klosternovis som står för den trygga kristendomen. En av de bästa romanen dostojevskij har skrivet.

Betyg 5

Bröderna Karamazov är den bästa religiösa romanen som någonsin skrivits.
Men på de drygt 800 sidorna beskrivs människans natur mer ingående än någon annastans, möjligen med undantag av bibeln. En del känns gammalt och inte längre aktuellt, men förvånansvärt mycket är lika betydelsefullt idag som då det skrevs.

Jag fastnade speciellt för det långa tal Starets Zosima, den gamle munken, håller just före sin död, där han sammanfattar vad han lärt sig om Gud och människan under sitt långa liv. Material att fundera över i många år, minst.

Även om den kända raden "Om Gud inte finns är allting tillåtet", inte finns i boken, så är det ju en av grundfrågorna i boken, en fråga som var och en nog får ta itu med än idag.

Det är en kliché, Bröderna Karamazov är en bok som knappast lämnar någon läsare oförändrad.

Betyg 5

det var den första av dostjojevskijs böcker jag läste,
och jag tyckte ju det var bra...
fast jag var 15 år, och boken tog mig ett halvår.
men den är verkligen så spännande och bra, och mycket rolig dessutom.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Det som jag tycker är det bästa i denna bok är berättelsen om den lille pojken Iljusja och hans pappa. Detta är så vackert skrivet så jag kan börja gråta.

Betyg 5

Efter att under en tid sträckläst både Idioten och Brott och straff var det nu dags för Dostojevskijs Bröderna Karamazov, och trots att boken sträcker sig över 840 sidor blir den faktiskt aldrig enformig eller långrandig, utan detta är faktiskt det bästa jag läst av honom. Jag hade aldrig trott att något jag i framtiden skulle läsa på något sätt ens skulle vara i närheten av att överträffa Brott och straff, men ack vad jag bedrog mig. Precis som i de ovan nämnda verken är personlighets- och miljöbeskrivningarna enastående men skildringen av de tre bröderna samt deras far och deras olika livsöden är så underbar att jag utan tvekan kan ge detta verk epitetet mästervärkens mästerverk. Varje person som infinner sig i Bröderna Karamazov har sitt lilla särdrag vilket skapar ett stort intresse för varje enskild karaktär, och både bokens helhet och det individuella som varje individ som existerar inom den bidrar med är utformat intill absolut perfektion. Jag rekommenderar stark Bröderna Karamazov till alla som letar efter en läsupplevelse!

Betyg 5

Detta gedigna mästerverk förtjänar sannerligen att läsas. Sällan stöter man på böcker mer mångfasetterade och givande än denna. Enligt vad jag har hört utgör också "Bröderna Karamazov" lite av en krona på Dostojevskijs författarverk. Lysande översättning av Staffan Dahl, tillsammans med Dostojevskijs personliga språk gör var och en av de 850 sidorna till en fröjd att läsa.Den här romanen är en bok för en boksamlare som smeker sina böcker över ryggen då och då i kärleksfull respekt.

Betyg 5

Bröderna Karamazov beskriver olika personligheter otroligt väl, detta för ändå med sig att varken personerna eller dialogerna känns äkta. Bokens främsta förtjänst är hur den för fram den ryska mentaliteten. Överhuvudtaget är boken full med gullkorn (ex. dialogen mellan Ivan och djävulen), men tyvärr drunknar de i överflödet av osammanhängande utläggningar.

Betyg 3

Bröderna Karamazov är en makalös roman. Jag läser den med jämna mellanrum, både på svenska och ryska, och hittar ständigt nya saker att fundera över, att ta till sig, nya kopplingar, nya lager osv. Har även sett en filmatisering, Mosfilm 1968, och för att vara en filmatisering av en sådan komplicerad roman, måste jag säga att filmen är mycket bra gjord.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag kan inte sluta tänka på hur det skulle vara att få träffa de stora människorna, med " de stora människorna" menar jag de som gjort sig ihågkomna för sina unika egenskaper.
en av dessa är leonardo da vinci, leonardo da vinci finns alltid bland mina idoler, men fjodor dostojevskij är en annan av mina idoler.....

I detta sitt sista men fullkomligt till skyarna höjda verk har Fjodor visat ännu en gång sin skicklighet att sammanföra och binda ihop ett antal människors öden på det mest unika sätt som bara fjodor är kapabel till........han och ingen annan är skyldig ...


det som enligt mig utgör det bästa ur detta verk, denna förträffliga roman är filosofin, känslorna, psykologin, tron och sist men absolut inte minst det språkliga uppbyggandet av romanen.....

bara en person kan beskriva och skildra en människas innersta tankar, utan att röra till det för läsaren och det är ingen annan än fjodor....detta gör att läsaren kan ta sig igenom dessa 840 sidor, som annars inte skulle vara det lättaste för en läsare.

trots att det är så många namn som dyker upp medans läsaren tar sig an dessa sidor och förflyttar sig framåt så är det ingen tvekan om att man har koll på alla dessa namnen, för att inte nämna de viktigaste personerna.........

fjodor karamazov och dennes 3 söner ( 4 söner ) kämpar emot varandra. Fadern brydde sig inte det minsta om sina barn, och när deras mödrar dog, ( 3 olika mödrar ) hade de fyra ynlingarna, övergavs barnen av pappan, men när de känner sig mogna för att konfrontera fadern återvänder de allihop, och denna tragedi utspelar sig då...........en kamp mellan dessa bröder och fadern utspelar sig och det är så groteskt, att alla i staden, från den mest blinda och mest fattiga tills de rikaste i societeten får reda på vad som händer i denna familj.......


ett mord, ett självmord och ett psykologiskt nervanfall som gör att personen i fråga hamnar i koma.....detta är resultatet av denna onödiga kamp som utspelar sig inom denna familj,,,,,,,,

men när man bestämt sig för att läsa denna bok, och slagit upp denna bok så kommer man för varje sida som man bläddrar att inse att alla personer inte är så bittra, hetska, sjuka och galna som jag fått det att verka som.....man lär få träffa på, " furst mysjkin " figuren också,


De två oerhört vackra kvinnorna, katerina Ivanovna och Grusjenka, som tävlar om brödernas hjärtan och som är orsaken till att det går som det går, alltså två rivaler som hatar varandra....

även den sjuka lise som förälskar sig i Aljosja och Aljosja som älskar lär man träffa på........det är en del ur boken som jag fastnat för och som jag inte kunde sluta undra över hur det skulle gå för dessa två personer.........

de två Advokaterna, åklagaren och försvararen, måste vara de två duktigaste advokaterna i litteraturhistorien.....de är helt och hålet osannolika.......men ändå sanna.......

och den lille iljusjas öde kan man inte sluta tänka på ända in i det sista och in i det sista blir man påmind om denne lille......

kan jag ge annat än en femma ? då skulle jag enligt mig göra mig skyldig till ett stort brott.....

enligt mig är idioten den av hans stora romaner bästa.....men detta sista av hans verk visar alla fjodors egenskaper i ett och samma verk......detta verk är enligt mig komplett.........

Betyg 5

mycket

Betyg 5

Svårt att komma ihåg namnen, men väldigt läsvärd.

Betyg 5

Vad mer kan jag säga om Dostojevskij? Han är en utav mina favortiförfattare och bröderna Karamazov är en av hans bästa böcker. En bok att rekomendera.

Betyg 5

Bröderna Karamazov är den bästa boken som Dostojevskij har skrivit!
Lite tung i vissa delar av boken men annars underbar!

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En bok om brott och straff. Boken handlar om godsägaren Karamazov och hans söner. Som i brott och straff finns en kriminalhistoria invävd i handlingen.

Betyg 4

bra bok

Betyg 3

Jag aldrig skrattat så mycket. Fjodor i sitt esse; noblesse!

Bättre än så här blir det inte!

Betyg 5

Det är ett givet mästerverk. Men jag måste ändå megde att boken delvis kan bli långrandig, men det är utan tvekan värt att läsa boken, med tanke på att Staffan Dahl har översatt den (återigen en väldigt bra översättare)

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Fjodor levde i 60 år , under dessa år lyckades han med det mesta allt från att bli spelberoende till att sitta i ett sibiriskt fängelse i 4 år..och han blev bara 60 år men skrev sin första stora roman redan i 20 års åldern..Facinerande...Bröderna Karamazov är en av hans bästa böcker , det var den sista boken som han skrev..skildrar hela fam Karamazov på ett underbart sätt, sköna miljöer, spännande handling..en av dom bästa böckerna jag har läst , tycker att dostotjevski är världens bästa författare... en solklar 5a!!/Sebastian

Betyg 5

Jag sträcker mig inte längre än till en trea.
För jag tycker det är alltför många, långa ordrika partier med religiöst grubbel (Dostojevskijs egen, får man förmoda) som blir så tråkiga och ointressanta att man bara vill daska boken i väggen och aldrig mer ta upp den. Finns gud? Har vi ett liv efter döden? Hua! Detta varvas dock med intressantare passusar, men allt är skrivet med för många ord. Vem är det skrivet för? - Ja, jag gissar att det kan vara skrivet för sådana människor som "bebor" romanen: rentenärer som inget annat gör på dagarna än smider ränker mot varandra och har svårt att hålla reda på vem som är kär i vem... precis som i "Idioten". Man måsta alltså ha tid över. Till skillnad från "Idioten", dock, har "Bröderna Karamazov" ett driv i historien om brottet. Synd bara att det tar 400 sidor att komma dit och att rättegångsupplösningen är hur tråkig och repetetiv som helst.
Jag och Fjodor kommer från och med nu gå skilda vägar.

Betyg 3

Bröderna KAramazov råkade bli mitt val av klassiker läsning, när jag gick i 9an. Det var en riktigt bra bok, om än väldigt djup och långsam. Men handlingen förs ända alltid framåt och det står aldrig riktigt stilla. Jag hade bara två veckor på mej att läsa ut den och det blev ett STORT antal sena kvällar, men det man fick ut av den var definitivt värt det. Dostojevskij var ett geni.

Betyg 5

En underbar berättelse. Dock lite tungt att läsa p g a att det är så lite stycke indelningar.

Betyg 4

De tre bröderna och deras stackars far,
alla vällustingar.
Fadern som väl medveten om sin bild hos andra,
tagit på sig narrkåpan och inte förmår hantera sitt faderskap
Mitja som vill så väl men ändå inte kan behärska sitt vilda
och otyglade leverne.
Ivan, tvivlaren och förnekaren, vällustig i sitt filosofiska
resonemang
och Alosja, den andliga vällustingen
som inte förmår mer.
En bok som förändrar världen
genom att förändra min världsbild

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Det här är ett mästerverk av största mått. En kriminalroman med humor, spänning och filosofi.

Fjodor Pavlovitj är en enfaldig narr och ockrare inte omtyckt av många själar. Han lyckas få tre söner, egentligen fyra på tvivelaktiga sätt. Alla med tre olika mödrar som dog unga. Allt efter som de dog och barnen blev moderslösa, så blev de också på ett vis faderslösa. De blev helt enkelt bortglömda av den vällustige fadern. Till att börja med tog Fjodors tjänare Grigorij hand om dem, sedan var det släktingar som förbarmade sig över dem och fadern kunde fortsätta sitt osedliga liv.

Den äldste sonen Mitja är en ädel, stolt och storsint man som representerar det naturliga och spontana Ryssland. Han är också naiv och godtrogen men lider samtidigt av svartsjuka och är även en stor slösare av pengar och drycker. Med andra ord, han är en livsnjutare av stora mått. Hans egen beskrivning av sig själv ” Dmitrij Karamazov är en usling, men inte någon tjuv”.

I sitt andra giftermål fick Fjodor Ivan och Aleksej. Han kallade deras mor för ”hysterikan”. (När man lärt känna Fjodor närmare blir man inte förvånad att hon blev hysterisk).

Ivan växer upp till en dyster och inåtvänd tvivlare, som har fallenhet för studier. Han kunde t.ex. ha funderingar som – Om det är människan som uppfann Gud, eller gud som uppfann människan?

Sedan har vi Aleksej, en människovän som aldrig dömer någon annan människa. Raka motsatsen till Ivan. Alexsej känner verkligen med andra människor, samtidigt är han av en känslig natur. Han är på ett vis en särling, men det är inte i negativ bemärkelse, han ser saker på ett annat sätt bara. Han blev munk vid unga år och såg upp till sin Starets i klostret. (En Starets är en karmatisk andlig ledare vars visdom härstammar från intuition erhållen asketisk erfarenhet).

Den fjärde sonen, det var vad man trodde i alla fall. Hans namn är Smerdjakov, en sökare och grubblare som var sjuklig och allmänt klen. Han bodde hos tjänaren Grigorij i hela sitt liv.

När alla sönerna återvänder hem börjar tumulten och kampen mellan bröderna och den kvinnotokige och girige fadern. Den stora katastrofen närmar sig, samtidigt som berättaren tar oss med på en utflykt bland det ryska folket i en härligt brokig blandning av karaktärsbeskrivningar.

Det här är ett familjedrama, ja jag skulle vilja kalla det för en fars även om det är en allvarlig historia samtidigt. Dostojevskijs berättarglädje bokstavligen flödar, han beskriver människor, samtal och tankar med sprudlande humor. Jag har aldrig skrattat så mycket när jag läst en bok som i den här. Han har ett alldeles eget sätt att beskriva människor, hör här t.ex. ” Han hade blivit pussig och uppsvälld på sista tiden, hans förut tjocka underläpp såg nu ut som en nedhängande rund tekaka” kan ni se det framför er?

Han beskriver människor och deras miljöer, deras tvivel och tankar vävs in i berättelsen. Han går från den ena till den andra, men det känns aldrig rörigt. Tvärtom, man vill veta mer och mer om alla. Jag tror att Dostojevskij skulle kunna berätta hur mycket och hur länge som helst om det ryska folket utan att det skulle bli tråkigt. Det märks att han gör det med kärlek, även om en usling finns det något intressant att berätta.

Talen som hålls under rättegången innehåller mycket tänkvärt, t.ex. om hur mycket de första intrycken från barndomen har inflytande på karaktären.

Om förståndet som ibland kan ge sig ut och spatsera och komma till ett djupt ställe och tappa bort sig. Jag är väldigt förtjust i sådana här liknelser.

När jag läste den här romanen så kändes det inte som om det var jag själv som läste, utan som om jag lyssnade på en berättarröst, till och med som om jag var närvarande i allt som hände. Kan en författare lyckas bättre än så?

Till sist måste jag berömma översättaren Staffan Dahl, det kan inte vara en lätt uppgift att översätta detta så man får med Dostojevskijs anda.

Betyg 5

Mästerlig!

Betyg 5

Bröderna Karamzov hör utan till mina apsoluta favorit romaner. Det är en enorm läsupplevelse som ingen bör gå miste om. Ett storartat mästerverk om tre bröder som lägger fram varsin religös/filosofisk ide om livet och människan. Handlingen är spännande och gripande och varge biperson gestaltade med mästerlig psykiologi. Under resans gång får vi ta del av intresant och insiktsfullt läsning och samtidigt ett fängsalnde mordrama. Man kastas mellan olika religösa sanningar men Dostojevskij ger oss inga säkra svar, bara förståelse för männisorna.

Betyg 5

Bra översättning tror jag, tycker om den.

Betyg 5

Juste stil. Bra roman. Spännande och djupt, på bra sätt.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Tre bröder med tre fundamentalt skilda personligheter. Så kan man sammanfatta Fjodor Dostojevskijs storverk Bröderna Karamazov. Det är ett karaktärsdrama där brödernas skilda tankemönster leder till deras skilda öden. Deras pappa, Fjodor Pavlovlitj är en ansvarslös narr och hänsynslös ockrare som inte tar någonting på riktigt stort allvar, förutom sina stora passioner för kvinnor, vin och sång. Sina barn har han aldrig brytt sig om och har aldrig engagerat sig i deras uppfostran och försörjning. Det har däremot hans tjänare gjort.

Den äldsta brodern, Mitja, uppvisar en viss avsky mot sin fader. Han är också ganska girig, något skurkaktig och vill gärna ställa till med stora festligheter, oavsett om han har pengar för morgondagens försörjning eller inte. Men trots denna ansvarslösa inställning till livet har han en liten kärna av samvetsmoral som gör att han inser sin egen skurkaktighet. Hans stora passioner i livet såsom alkohol och kvinnor och sång får honom att begå många misstag. Det är först när hans tidigare obesvarade kärlek blir besvarad som han börjar inse att livet är värt att leva mer ansvarsfullt.

Mellanbrodern Ivan är mer tystlåten, dyster, introvert, intellektuell och mystisk. Han har en ateistisk och något anarkistisk inställning till samhället. Han gillar inte sin far, men kan ändå umgås med honom och bo under hans tak. Hans moraluppfattning är att allt är tillåtet. Den filosofin leder honom till förvirring och fasansfulla mardrömmar. Men även han har en kärna av samvetsmoral som visar sig när situationerna ställs på sin spets.

Den yngste brodern, Alexej, är till en början en kristen munk som, efter att hans lärofader (starets) på klostret dör, tvingas tillämpa sina kristna värderingar och övertygelser i vardagslivet. Hans fromhet och empati för andra människor är tilltalande men kan ibland gå till överdrift då han försöker vara vän med alla trots att det är omöjligt. Baksidan av hans personlighet är hans naivitet.

Stämningen i boken är något fatalistiskt och deterministiskt då karaktärerna är övertygade om att deras öden är förutbestämda. Deras egna handlingar är mer resultatet av medfödda egenskaper och personlighetsdrag än av eget ansvar och fri vilja. Dock finns det några tankegods som kontrasterar mot denna syn, särskilt under rättegångsscenerna.

I den första delen av boken får man mest lära känna de olika karaktärerna och som vanligt i Dostojevskijs böcker får läsaren följa många biberättelser som till slut samlas till en enhet. I den här delen får läsaren de mest dråpliga scenerna och dialogerna till livs.

Den andra delen av boken kan karakteriseras som en detektivroman där de tidigare karaktärernas personligheter och tankemönster leder vägen fram till ett justitiemord.

Jag rekommenderar starkt denna bok men föredrar personligen Onda andar mer på grund av den sistnämnda bokens filosofiska djup. Även i Bröderna Karamazov erbjuds läsaren filosofiska tankegångar, men de praktiska tillämpningarna av premisserna blir inte lika tydliga som i Onda andar. Båda böckerna var dock lika svåra att lägga ifrån sig. Dostojevskij var en mästare på att bygga upp spänning och dra ut på mysteriernas lösningar ända fram till slutet.

Betyg 5

Heja Fjodor, heja! En väldigt bra roman som är tjock men bra på alla sätt och vis.

Betyg 5

hej! jag heter Horton98

Love.

Betyg 5

En välskriven bok om brott, straff och försoning. Den är väldigt lång och känns tung ibland men berättelsen är underbar. En klassiker.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Intressanta filosofiska och andliga diskussioner, men väl långsam och händelselös.

Betyg 3

Semsta boken ajg någonsinn läst! Han kan ju inte skriva bra ock översätnigen är dålig och inte intresant! Meningsbyggnaden är fel och allt annat. HAtar alla ryssar, de kan ju inte skriva!

Betyg 1