bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Samma Författare:
Anteckningar från käll..
Arma människor
Brott och straff
Den anspråkslösa
Den evige äkta mannen
dubbelgångaren
Döda huset
En komisk människas dr..
En liten hjälte
En otäck historia
En underjordisk dagbok
Fattigt folk
Idioten
Människor på godset St..
Netotjka Nezvanova
Onda andar
Spelaren
Stavgorins brott
Vinteranteckningar om..
Vita nätter
Ynglingen
Liknande böcker:
Lord Arthur Savile's C..
 O. Wilde
Death of a salesman
 A. Miller
Antigone
 . Sofokles
Kung Oidipus
 . Sofokles
I den första kretsen
 A. Solzjenitsyn
Romerska kejsare i marmor
 V. Rydberg
Hemlös-med egna ord
 D.
Svält
 K. Hamsun
Cancerkliniken
 A. Solsjenitsyn
Familjen Golovljov
 M. Saltykov

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

Bröderna Karamazov

 
Författare: Fjodor Dostojevskij
Genre: Klassiker
Ämnesord: psykologi
ISBN: 9146154787
 
Spänning:  9
Romantik:  9
Humor:  9
Lärorik:  9
Sorglig:  9

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


Bröderna Karamazov anses vara höjdpunkten i Dostojevskijs författarskap. Den omfattande romanen kom ut 1880. Den berättar om skuld och försoning och om en skuldfri mänsklighet. Värderingarna i romanen bygger på den kristna mystikens grund. Dostojevskijs inflytande på 1900-talets europeiska litteratur är mycket stort.

Medelbetyg: 4,38 (52 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av Bröderna Karamazov :


patsolsol 2004-11-04 18:51
Dostojevskijs roman om bröderna Karamazov är en mycket lång och ofta tung roman att läsa. Men man får ut väldigt mycket av det tycker jag, han är en väldigt mästerlig författare. Boken är uppbygd ungefär som Brott och straff ett brott begås och man får följa en rättegång som i denna bok pågår i cirka 100 sidor (zzzzz...). Boken är för övrigt uppgbygd endast på talspråk personerna pratar boken igenom hela tiden nästan, ja den är ju läsvärd i alla fall, ska försöka läsa fler av Dostojevskijs böker fast det tar flera månader att läsa ut honom...
Betyg 5

Guliani 2005-01-04 15:42
Bröderna Karamzov anses vara höjdpunkten i Dostojevskijs författarskap. Den omfattande romanen kom ut 1880. Den berättar om skuld och försoning och om en skuldfri mänsklighet. Värderingarna i romanen bygger på den kristna mystikens grund. Dostojekvkijs inflytande på 1900-talets europeiska litteratur är mycket stort
Betyg 5

Arian 2005-01-15 06:38
Romanen, Bröderna Karamasov (1879-80) är en kriminalroman där gåtan är sammanflätad med en ideologisk diskussion. De två bröderna står för huvudalternativen: ateism eller fromhet. Den intellektuelle Ivan kan inte förstå att en Gud skulle kunna tillåta all ondska i världen och förnekar därmed Gud och odödligheten. Han hävdar då i konsekvens med detta att allt är tillåtet. Han är dock inte nihilist. Den yngre brodern Aljosja är en övertygad klosternovis som står för den trygga kristendomen. En av de bästa romanen dostojevskij har skrivet.
Betyg 5

Hama 2005-01-17 02:43
Bröderna Karamazov är den bästa religiösa romanen som någonsin skrivits.
Men på de drygt 800 sidorna beskrivs människans natur mer ingående än någon annastans, möjligen med undantag av bibeln. En del känns gammalt och inte längre aktuellt, men förvånansvärt mycket är lika betydelsefullt idag som då det skrevs.

Jag fastnade speciellt för det långa tal Starets Zosima, den gamle munken, håller just före sin död, där han sammanfattar vad han lärt sig om Gud och människan under sitt långa liv. Material att fundera över i många år, minst.

Även om den kända raden "Om Gud inte finns är allting tillåtet", inte finns i boken, så är det ju en av grundfrågorna i boken, en fråga som var och en nog får ta itu med än idag.

Det är en kliché, Bröderna Karamazov är en bok som knappast lämnar någon läsare oförändrad.
Betyg 5

zitrone 2005-03-20 07:35
det var den första av dostjojevskijs böcker jag läste,
och jag tyckte ju det var bra...
fast jag var 15 år, och boken tog mig ett halvår.
men den är verkligen så spännande och bra, och mycket rolig dessutom.
Betyg 5

Tistou 2005-05-06 19:53
Det som jag tycker är det bästa i denna bok är berättelsen om den lille pojken Iljusja och hans pappa. Detta är så vackert skrivet så jag kan börja gråta.
Betyg 5

Micke 2005-05-08 22:58
Efter att under en tid sträckläst både Idioten och Brott och straff var det nu dags för Dostojevskijs Bröderna Karamazov, och trots att boken sträcker sig över 840 sidor blir den faktiskt aldrig enformig eller långrandig, utan detta är faktiskt det bästa jag läst av honom. Jag hade aldrig trott att något jag i framtiden skulle läsa på något sätt ens skulle vara i närheten av att överträffa Brott och straff, men ack vad jag bedrog mig. Precis som i de ovan nämnda verken är personlighets- och miljöbeskrivningarna enastående men skildringen av de tre bröderna samt deras far och deras olika livsöden är så underbar att jag utan tvekan kan ge detta verk epitetet mästervärkens mästerverk. Varje person som infinner sig i Bröderna Karamazov har sitt lilla särdrag vilket skapar ett stort intresse för varje enskild karaktär, och både bokens helhet och det individuella som varje individ som existerar inom den bidrar med är utformat intill absolut perfektion. Jag rekommenderar stark Bröderna Karamazov till alla som letar efter en läsupplevelse!
Betyg 5

Khanaqin 2005-06-25 02:25
Detta gedigna mästerverk förtjänar sannerligen att läsas. Sällan stöter man på böcker mer mångfasetterade och givande än denna. Enligt vad jag har hört utgör också "Bröderna Karamazov" lite av en krona på Dostojevskijs författarverk. Lysande översättning av Staffan Dahl, tillsammans med Dostojevskijs personliga språk gör var och en av de 850 sidorna till en fröjd att läsa.Den här romanen är en bok för en boksamlare som smeker sina böcker över ryggen då och då i kärleksfull respekt.
Betyg 5

Pli 2005-08-10 15:50
Bröderna Karamazov beskriver olika personligheter otroligt väl, detta för ändå med sig att varken personerna eller dialogerna känns äkta. Bokens främsta förtjänst är hur den för fram den ryska mentaliteten. Överhuvudtaget är boken full med gullkorn (ex. dialogen mellan Ivan och djävulen), men tyvärr drunknar de i överflödet av osammanhängande utläggningar.
Betyg 3

Arken 2005-10-10 16:14
Bröderna Karamazov är en makalös roman. Jag läser den med jämna mellanrum, både på svenska och ryska, och hittar ständigt nya saker att fundera över, att ta till sig, nya kopplingar, nya lager osv. Har även sett en filmatisering, Mosfilm 1968, och för att vara en filmatisering av en sådan komplicerad roman, måste jag säga att filmen är mycket bra gjord.
Betyg 5

buccho 2005-10-14 23:46
Jag kan inte sluta tänka på hur det skulle vara att få träffa de stora människorna, med " de stora människorna" menar jag de som gjort sig ihågkomna för sina unika egenskaper.
en av dessa är leonardo da vinci, leonardo da vinci finns alltid bland mina idoler, men fjodor dostojevskij är en annan av mina idoler.....

I detta sitt sista men fullkomligt till skyarna höjda verk har Fjodor visat ännu en gång sin skicklighet att sammanföra och binda ihop ett antal människors öden på det mest unika sätt som bara fjodor är kapabel till........han och ingen annan är skyldig ...


det som enligt mig utgör det bästa ur detta verk, denna förträffliga roman är filosofin, känslorna, psykologin, tron och sist men absolut inte minst det språkliga uppbyggandet av romanen.....

bara en person kan beskriva och skildra en människas innersta tankar, utan att röra till det för läsaren och det är ingen annan än fjodor....detta gör att läsaren kan ta sig igenom dessa 840 sidor, som annars inte skulle vara det lättaste för en läsare.

trots att det är så många namn som dyker upp medans läsaren tar sig an dessa sidor och förflyttar sig framåt så är det ingen tvekan om att man har koll på alla dessa namnen, för att inte nämna de viktigaste personerna.........

fjodor karamazov och dennes 3 söner ( 4 söner ) kämpar emot varandra. Fadern brydde sig inte det minsta om sina barn, och när deras mödrar dog, ( 3 olika mödrar ) hade de fyra ynlingarna, övergavs barnen av pappan, men när de känner sig mogna för att konfrontera fadern återvänder de allihop, och denna tragedi utspelar sig då...........en kamp mellan dessa bröder och fadern utspelar sig och det är så groteskt, att alla i staden, från den mest blinda och mest fattiga tills de rikaste i societeten får reda på vad som händer i denna familj.......


ett mord, ett självmord och ett psykologiskt nervanfall som gör att personen i fråga hamnar i koma.....detta är resultatet av denna onödiga kamp som utspelar sig inom denna familj,,,,,,,,

men när man bestämt sig för att läsa denna bok, och slagit upp denna bok så kommer man för varje sida som man bläddrar att inse att alla personer inte är så bittra, hetska, sjuka och galna som jag fått det att verka som.....man lär få träffa på, " furst mysjkin " figuren också,


De två oerhört vackra kvinnorna, katerina Ivanovna och Grusjenka, som tävlar om brödernas hjärtan och som är orsaken till att det går som det går, alltså två rivaler som hatar varandra....

även den sjuka lise som förälskar sig i Aljosja och Aljosja som älskar lär man träffa på........det är en del ur boken som jag fastnat för och som jag inte kunde sluta undra över hur det skulle gå för dessa två personer.........

de två Advokaterna, åklagaren och försvararen, måste vara de två duktigaste advokaterna i litteraturhistorien.....de är helt och hålet osannolika.......men ändå sanna.......

och den lille iljusjas öde kan man inte sluta tänka på ända in i det sista och in i det sista blir man påmind om denne lille......

kan jag ge annat än en femma ? då skulle jag enligt mig göra mig skyldig till ett stort brott.....

enligt mig är idioten den av hans stora romaner bästa.....men detta sista av hans verk visar alla fjodors egenskaper i ett och samma verk......detta verk är enligt mig komplett.........

Betyg 5

judedom 2006-03-04 16:40
mycket
Betyg 5

AppleRain 2006-06-24 23:09
Svårt att komma ihåg namnen, men väldigt läsvärd.
Betyg 5

Frost 2007-01-09 23:04
Vad mer kan jag säga om Dostojevskij? Han är en utav mina favortiförfattare och bröderna Karamazov är en av hans bästa böcker. En bok att rekomendera.
Betyg 5

Syrsa_ 2007-04-04 13:21
Bröderna Karamazov är den bästa boken som Dostojevskij har skrivit!
Lite tung i vissa delar av boken men annars underbar!
Betyg 5

moberg 2007-04-09 09:59
En bok om brott och straff. Boken handlar om godsägaren Karamazov och hans söner. Som i brott och straff finns en kriminalhistoria invävd i handlingen.

Betyg 4

dennis 2007-05-30 16:11
bra bok
Betyg 3

tomtefader 2007-10-02 22:29
Jag aldrig skrattat så mycket. Fjodor i sitt esse; noblesse!

Göken 2008-02-24 10:54
Bättre än så här blir det inte!
Betyg 5

Nekrassov 2008-03-31 17:49
Det är ett givet mästerverk. Men jag måste ändå megde att boken delvis kan bli långrandig, men det är utan tvekan värt att läsa boken, med tanke på att Staffan Dahl har översatt den (återigen en väldigt bra översättare)
Betyg 5

sebastian29 2008-07-04 06:58
Fjodor levde i 60 år , under dessa år lyckades han med det mesta allt från att bli spelberoende till att sitta i ett sibiriskt fängelse i 4 år..och han blev bara 60 år men skrev sin första stora roman redan i 20 års åldern..Facinerande...Bröderna Karamazov är en av hans bästa böcker , det var den sista boken som han skrev..skildrar hela fam Karamazov på ett underbart sätt, sköna miljöer, spännande handling..en av dom bästa böckerna jag har läst , tycker att dostotjevski är världens bästa författare... en solklar 5a!!/Sebastian
Betyg 5

helix 2008-08-25 23:08
Jag sträcker mig inte längre än till en trea.
För jag tycker det är alltför många, långa ordrika partier med religiöst grubbel (Dostojevskijs egen, får man förmoda) som blir så tråkiga och ointressanta att man bara vill daska boken i väggen och aldrig mer ta upp den. Finns gud? Har vi ett liv efter döden? Hua! Detta varvas dock med intressantare passusar, men allt är skrivet med för många ord. Vem är det skrivet för? - Ja, jag gissar att det kan vara skrivet för sådana människor som "bebor" romanen: rentenärer som inget annat gör på dagarna än smider ränker mot varandra och har svårt att hålla reda på vem som är kär i vem... precis som i "Idioten". Man måsta alltså ha tid över. Till skillnad från "Idioten", dock, har "Bröderna Karamazov" ett driv i historien om brottet. Synd bara att det tar 400 sidor att komma dit och att rättegångsupplösningen är hur tråkig och repetetiv som helst.
Jag och Fjodor kommer från och med nu gå skilda vägar.
Betyg 3

makke 2008-09-28 19:40
Bröderna KAramazov råkade bli mitt val av klassiker läsning, när jag gick i 9an. Det var en riktigt bra bok, om än väldigt djup och långsam. Men handlingen förs ända alltid framåt och det står aldrig riktigt stilla. Jag hade bara två veckor på mej att läsa ut den och det blev ett STORT antal sena kvällar, men det man fick ut av den var definitivt värt det. Dostojevskij var ett geni.
Betyg 5

vikingo 2008-12-22 02:51
En underbar berättelse. Dock lite tungt att läsa p g a att det är så lite stycke indelningar.
Betyg 4

Chrisma 2009-01-02 12:25
De tre bröderna och deras stackars far,
alla vällustingar.
Fadern som väl medveten om sin bild hos andra,
tagit på sig narrkåpan och inte förmår hantera sitt faderskap
Mitja som vill så väl men ändå inte kan behärska sitt vilda
och otyglade leverne.
Ivan, tvivlaren och förnekaren, vällustig i sitt filosofiska
resonemang
och Alosja, den andliga vällustingen
som inte förmår mer.
En bok som förändrar världen
genom att förändra min världsbild
Betyg 5

mammene 2009-02-15 12:15
Det här är ett mästerverk av största mått. En kriminalroman med humor, spänning och filosofi.

Fjodor Pavlovitj är en enfaldig narr och ockrare inte omtyckt av många själar. Han lyckas få tre söner, egentligen fyra på tvivelaktiga sätt. Alla med tre olika mödrar som dog unga. Allt efter som de dog och barnen blev moderslösa, så blev de också på ett vis faderslösa. De blev helt enkelt bortglömda av den vällustige fadern. Till att börja med tog Fjodors tjänare Grigorij hand om dem, sedan var det släktingar som förbarmade sig över dem och fadern kunde fortsätta sitt osedliga liv.

Den äldste sonen Mitja är en ädel, stolt och storsint man som representerar det naturliga och spontana Ryssland. Han är också naiv och godtrogen men lider samtidigt av svartsjuka och är även en stor slösare av pengar och drycker. Med andra ord, han är en livsnjutare av stora mått. Hans egen beskrivning av sig själv ” Dmitrij Karamazov är en usling, men inte någon tjuv”.

I sitt andra giftermål fick Fjodor Ivan och Aleksej. Han kallade deras mor för ”hysterikan”. (När man lärt känna Fjodor närmare blir man inte förvånad att hon blev hysterisk).

Ivan växer upp till en dyster och inåtvänd tvivlare, som har fallenhet för studier. Han kunde t.ex. ha funderingar som – Om det är människan som uppfann Gud, eller gud som uppfann människan?

Sedan har vi Aleksej, en människovän som aldrig dömer någon annan människa. Raka motsatsen till Ivan. Alexsej känner verkligen med andra människor, samtidigt är han av en känslig natur. Han är på ett vis en särling, men det är inte i negativ bemärkelse, han ser saker på ett annat sätt bara. Han blev munk vid unga år och såg upp till sin Starets i klostret. (En Starets är en karmatisk andlig ledare vars visdom härstammar från intuition erhållen asketisk erfarenhet).

Den fjärde sonen, det var vad man trodde i alla fall. Hans namn är Smerdjakov, en sökare och grubblare som var sjuklig och allmänt klen. Han bodde hos tjänaren Grigorij i hela sitt liv.

När alla sönerna återvänder hem börjar tumulten och kampen mellan bröderna och den kvinnotokige och girige fadern. Den stora katastrofen närmar sig, samtidigt som berättaren tar oss med på en utflykt bland det ryska folket i en härligt brokig blandning av karaktärsbeskrivningar.

Det här är ett familjedrama, ja jag skulle vilja kalla det för en fars även om det är en allvarlig historia samtidigt. Dostojevskijs berättarglädje bokstavligen flödar, han beskriver människor, samtal och tankar med sprudlande humor. Jag har aldrig skrattat så mycket när jag läst en bok som i den här. Han har ett alldeles eget sätt att beskriva människor, hör här t.ex. ” Han hade blivit pussig och uppsvälld på sista tiden, hans förut tjocka underläpp såg nu ut som en nedhängande rund tekaka” kan ni se det framför er?

Han beskriver människor och deras miljöer, deras tvivel och tankar vävs in i berättelsen. Han går från den ena till den andra, men det känns aldrig rörigt. Tvärtom, man vill veta mer och mer om alla. Jag tror att Dostojevskij skulle kunna berätta hur mycket och hur länge som helst om det ryska folket utan att det skulle bli tråkigt. Det märks att han gör det med kärlek, även om en usling finns det något intressant att berätta.

Talen som hålls under rättegången innehåller mycket tänkvärt, t.ex. om hur mycket de första intrycken från barndomen har inflytande på karaktären.

Om förståndet som ibland kan ge sig ut och spatsera och komma till ett djupt ställe och tappa bort sig. Jag är väldigt förtjust i sådana här liknelser.

När jag läste den här romanen så kändes det inte som om det var jag själv som läste, utan som om jag lyssnade på en berättarröst, till och med som om jag var närvarande i allt som hände. Kan en författare lyckas bättre än så?

Till sist måste jag berömma översättaren Staffan Dahl, det kan inte vara en lätt uppgift att översätta detta så man får med Dostojevskijs anda.
Betyg 5

naim 2009-02-27 19:38
Mästerlig!
Betyg 5

Bruneholm 2009-12-11 21:44
Bröderna Karamzov hör utan till mina apsoluta favorit romaner. Det är en enorm läsupplevelse som ingen bör gå miste om. Ett storartat mästerverk om tre bröder som lägger fram varsin religös/filosofisk ide om livet och människan. Handlingen är spännande och gripande och varge biperson gestaltade med mästerlig psykiologi. Under resans gång får vi ta del av intresant och insiktsfullt läsning och samtidigt ett fängsalnde mordrama. Man kastas mellan olika religösa sanningar men Dostojevskij ger oss inga säkra svar, bara förståelse för männisorna.
Betyg 5

Finingeniskogen 2010-09-28 14:48
Bra översättning tror jag, tycker om den.
Betyg 5

RebeckaJ 2010-10-01 16:34
Juste stil. Bra roman. Spännande och djupt, på bra sätt.
Betyg 5

FredrikRunebert 2010-10-03 15:31
Tre bröder med tre fundamentalt skilda personligheter. Så kan man sammanfatta Fjodor Dostojevskijs storverk Bröderna Karamazov. Det är ett karaktärsdrama där brödernas skilda tankemönster leder till deras skilda öden. Deras pappa, Fjodor Pavlovlitj är en ansvarslös narr och hänsynslös ockrare som inte tar någonting på riktigt stort allvar, förutom sina stora passioner för kvinnor, vin och sång. Sina barn har han aldrig brytt sig om och har aldrig engagerat sig i deras uppfostran och försörjning. Det har däremot hans tjänare gjort.

Den äldsta brodern, Mitja, uppvisar en viss avsky mot sin fader. Han är också ganska girig, något skurkaktig och vill gärna ställa till med stora festligheter, oavsett om han har pengar för morgondagens försörjning eller inte. Men trots denna ansvarslösa inställning till livet har han en liten kärna av samvetsmoral som gör att han inser sin egen skurkaktighet. Hans stora passioner i livet såsom alkohol och kvinnor och sång får honom att begå många misstag. Det är först när hans tidigare obesvarade kärlek blir besvarad som han börjar inse att livet är värt att leva mer ansvarsfullt.

Mellanbrodern Ivan är mer tystlåten, dyster, introvert, intellektuell och mystisk. Han har en ateistisk och något anarkistisk inställning till samhället. Han gillar inte sin far, men kan ändå umgås med honom och bo under hans tak. Hans moraluppfattning är att allt är tillåtet. Den filosofin leder honom till förvirring och fasansfulla mardrömmar. Men även han har en kärna av samvetsmoral som visar sig när situationerna ställs på sin spets.

Den yngste brodern, Alexej, är till en början en kristen munk som, efter att hans lärofader (starets) på klostret dör, tvingas tillämpa sina kristna värderingar och övertygelser i vardagslivet. Hans fromhet och empati för andra människor är tilltalande men kan ibland gå till överdrift då han försöker vara vän med alla trots att det är omöjligt. Baksidan av hans personlighet är hans naivitet.

Stämningen i boken är något fatalistiskt och deterministiskt då karaktärerna är övertygade om att deras öden är förutbestämda. Deras egna handlingar är mer resultatet av medfödda egenskaper och personlighetsdrag än av eget ansvar och fri vilja. Dock finns det några tankegods som kontrasterar mot denna syn, särskilt under rättegångsscenerna.

I den första delen av boken får man mest lära känna de olika karaktärerna och som vanligt i Dostojevskijs böcker får läsaren följa många biberättelser som till slut samlas till en enhet. I den här delen får läsaren de mest dråpliga scenerna och dialogerna till livs.

Den andra delen av boken kan karakteriseras som en detektivroman där de tidigare karaktärernas personligheter och tankemönster leder vägen fram till ett justitiemord.

Jag rekommenderar starkt denna bok men föredrar personligen Onda andar mer på grund av den sistnämnda bokens filosofiska djup. Även i Bröderna Karamazov erbjuds läsaren filosofiska tankegångar, men de praktiska tillämpningarna av premisserna blir inte lika tydliga som i Onda andar. Båda böckerna var dock lika svåra att lägga ifrån sig. Dostojevskij var en mästare på att bygga upp spänning och dra ut på mysteriernas lösningar ända fram till slutet.
Betyg 5

Adonis 2010-10-04 15:08
Heja Fjodor, heja! En väldigt bra roman som är tjock men bra på alla sätt och vis.
Betyg 5

Horton98 2010-10-14 10:23
hej! jag heter Horton98

Ariel 2010-10-22 00:21
Love.
Betyg 5

sanna91 2010-12-09 11:16
En välskriven bok om brott, straff och försoning. Den är väldigt lång och känns tung ibland men berättelsen är underbar. En klassiker.
Betyg 5

sann 2011-01-11 18:54
Intressanta filosofiska och andliga diskussioner, men väl långsam och händelselös.
Betyg 3

IvanGrebble 2011-05-10 14:26
Semsta boken ajg någonsinn läst! Han kan ju inte skriva bra ock översätnigen är dålig och inte intresant! Meningsbyggnaden är fel och allt annat. HAtar alla ryssar, de kan ju inte skriva!
Betyg 1

trebor 2016-10-07 15:20
Recension av Bröderna Karamazov


Fjodor Dostojevskij föddes 1821 och dog 1881 ett år efter detta verk blev färdigt.
Fjodor är känd för sina personskildringar och han har haft stor betydelse för den moderna romanen.

Boken är översatt till svenska av Staffan Dahl 1986.

Boken utspelar sig i 1850-talets Ryssland. Berättelsen börjar med att beskriva hur Fjodor är funtad.
Han utmålas som snyltare, dumbom, parasit, och skurk. Hans första fru Adelaida är rik. Och han vill gärna vara rik också. Så därför nästlar han sig in i släkten, till slut dör dock hans fru. Han känner sig befriad och lycklig när hon dör och filosoferar fram en cynisk bild av människor., att många människor gömmer sig bakom en skurkaktighet. Adelaida lämnar efter sig hans första son Dmitrij Fjodorvitj.

Andra hustrun heter Sofia Ivanovna och är föräldralös dotter till en präst och uppvuxen i rikedom.
Hon blir ihop med Fjodor och föder två ungar åt honom, Ivan och Alexsej.
Ivan är den äldste och Alexsej tre år yngre. Sofia dör när Alexsej är fyra år gammal.
Fjodor skiter i barnen och hans betjänt Grigorij tar hand om dem.

Ivan har lätt för studier, och har ett läshuvud. Han beskrivs dock som introvert och dyster på grund av att han haft tuffa familjeförhållanden. Han är ateist och beskrivs som strikt och korrekt,

Dmitrij beskrivs som kraftig och lång och tänker inte igenom allt han säger. Och har en grov jargong.

Alexsej är en förlägen godhjärtat människa som det är svårt att inte gilla.
Han är snäll mot alla även sin far. Alexsej har en förmåga att sprida glädje och är omtyckt av hela byn. Alexsej bestämmer sig för att bli präst och träffar staretsen Zosima.
En starets är en person som tar ens själ och vilja i sin egen själ och lever därefter efter regler.
Zosima fungerar som en psykolog i byn, människor blir friska och får hjälp av honom.
En stor del av boken handlar om Aleksejs relation med Zosima.

Med Fjodors skurkaktiga karaktär filosoferar bröderna med varandra.
Vad innebär det att vara en Karamazov?

Grusjenka presenteras längre in i boken, hon beskrivs som en barnslig ängel med en släpig ton på rösten. Hennes konkurrent Katerina Ivanova kämpar för att vinna Dmitrijs hjärta.

Ett svartsjukedrama mellan Fjodor och Dmitrijs begär till Grusjenka sätter sedan tonen på berättelsen, och den får fart. Dmitrij söker efter Grusjenka nedblodad och med pengar på fickan.
En osäkerhet råder i luften om han begått något brott.



Den röda tråden i boken är Aleksej, han är den gode och han är även troende.
Aleksejs roll i familjen är att föra bröderna närmre gud, när de hamnar i trubbel. I förordet inleds boken med att förklara för läsaren om Aleksej Fjodorovitj.
Varför författaren gjort honom till hjälte? Varför ska jag inhämta fakta om honom?
Författaren menar att frågorna kanske får ett svar när jag läst boken.

Dostojevskij skriver ibland etc. etc. eller o.s.v. o.s.v. för att utveckla det uppenbara. Eller för att han ska förklara någonting i boken som han redan berättat tidigare(han vet att läsaren förstår vad han menar).

Författaren använder karaktärens fulla namn, smeknamn och tilltals namn. I olika situationer när det är dialoger mellan bröder kallas oftast Aleksej för Aljosja till exempel. Dmitrij och Alexsej har tre smeknamn och Ivan har två. Det faktum att alla huvudpersoner tillhör samma familj gör berättelsen starkare.
Dostojevskij har omsorgsfullt porträtterade karaktärerna..
Viktiga personer som anges i början av boken är fyrtiosju stycken.
Författaren beskriver tonläget, kroppsspråk, särpräglade drag karaktärerna har.

Boken tar upp frågan om godhet och ondska finns.
Jag upplever en religiös underton i boken. Det stärks av det faktum att Aleksej ändå är hjälten i boken och väldigt religiös. Han slits dock hit och dit av Ivans ateism och filosofi bröderna för med varandra.

Författaren för en diskussion med läsare, bland annat försvarstal om Alexsej. Han skrev öppenhjärtigt om hur mycket han gillar Alexsej i början av boken
Vilket han återkommer till i boken när Aleksej beter sig annorlunda än vad som förväntas av honom. När bilden han målade upp i början av boken, av Aleksej skadas under berättelsen gång. Kliver Dostojevskij in i jag-form och försvarar honom.

Nikolaj Gogol nämns många gånger i boken.

Kappan av Nikolaj Gogol handlar om en man som från att vara utfryst, stiger i societeten när han lagar sin sönderslitna kappa. Dostojevskij har recenserat den boken.

- Alla är vi skakade ur Gogols kappa.

Han menade hur betydande Gogol haft för de ryska författarna.
Dostojevskij har inspirerats av Gogols realism och psykologi.


Dostojevskijs röst kommer ut i berättelsen med en ofattbar tajming för att förklara hans hjältes tankar och känslor.

”Men tänk om hon inte kan älska någon, vare sig den ene eller den andre”.

Jag vill anmärka att Aljosja på något sätt liksom skämdes för att hysa sådana tankar, när de kom för honom så där som de hade gjort under den sista månaden. ”Vad vet väl jag om kärlek och kvinnor och hur skulle jag kunna ha några bestämda åsikter i dessa frågor”

Dostojevskij har mig i ett järngrepp efter halva boken, karaktärerna känns så levande att oron stiger i mig hur han ska förvalta dem.
Boken får ett eget liv.
Betyg 4

Skriv egen bokrecension till Bröderna Karamazov









 


Köp boken som film på cdon: