Arma människor är en roman av fjodor Dostojevskij. Den kom ut 1846 och Dostojevskij debuterar som förfatare. Dostojevskij bor i Petersburg, tsaren heter Nikolaj. I petersburg finns det gott om hemliga sällskap, där man diskuterar socialismen, utopier, livegenskapens upphävande. Petersburg präglas av hovets glans och tiggeriets stora omfattning. Tiggarna hänvisar till Kristi kärlek när de tigger, och där finns levande i traditionen att man för kristi skull skall ta vara på sin broder, men mera levande är tanken att vars och ens lycka är ett för ödet. Ödet, det är hela socialdepartementet. I praktiken är fattigdomen en fördömelse. Huvudpersonen i Dostojevskijs bok heter Makar. Han berättar för sin väninna om en promenad han har gjort läng Fontankak-
akanalen en kykig kväll vid sextiden. Där fanns så många fartyg i kanalen att han inet förstod hur de alla fick rum. på kajerna satt gummor och försökte sälja fuktiga honungskakor och halvruttna äpplen, trassiga smutsiga käringar. En tioårig pojke kommer fram till Makar och tigger, men han har ingenting att ge, samma sak upprepas kort därefter. En man närmar sej honom och bönfaller:"Ge mig en kopek, herre, för kristi skull". Makar går själv i trasor, han har tagit ut lönen i förskott, hans ställning är förvirrad. Makar är tjänsteman i ett departementen. Han har flyttat till sitt nuvarande rum för att spara pengar och på det sättet kunna hjälpa Varvara, en ung flicka som bor i huset mitt emot, så nära att de kan se varandra över gården. Makar är 47 år, Varvara är hans livs innehåll, hans livsuppgift. Hon är djup olycklig över att blivit vanärad och övergiven och står nu helt ensam i världen. Makar älskar henne. De skriver till varandra, och deras brev utgör nästan hela romanen, dessutom finns där ett långt parti vari Varvara berättar sitt livs historia. Man bör emellertid betona Dostojevskijs självständighet i förhållande till läromästerna, inte minst Gogol. Till skillnad från hjälten i Gogols berättelse "Kappan" har Makar mitt i sin begränsning ett rik inre liv. Just betoningen av Makars sensibilitet, det ljusa draget hos honom, hans känsla för skönheten, hans beroende av en dröm, hans dyrkan av våren, den varma vinden och blommorna för in en kontrastverkan i Arma människor och förhöjer dess skildring av eländet, det ljusa draget för eländet alldeles inpå läsaren. Senare berättar han att boken skrevs" med lidelse, nästan med tårar". Huvudmotivet i Arma människor är just fattigdomen, Varenkas och Devusjkins förtvivlade kamp för att hålla huvudet över vattnet. Skrivaren upplever fattigdomen som en personlig och omänsklig tragedi. Fattigdom betyder hjälplöshet och förödmjukelse. Den tar ifrån människor all värdighet och förvandlar henne till en trasa eller en råtta. Resultatet är bitterhet och misstänksamhet. "Fattiga människor är nyckfulla", skriver han till Varenka. Ur fattigdomen växer så ett annat tema som diktaren gång på gång skall vända tillbaka till i sitt författarskap: människans oupphöriga kamp för självaktning. Utan självaktning är det inte möjligt att vara människa, utan den går människolivet under.

Betyg 5

Den här berättelsen i sjäva verket har tillfångat fattigdomen i 1800-talets Rysland. Den är fylld av medlidande, vilket har fått mej att gråta när jag läste romanen.

Betyg 5

En roman som jag har läst för länge sen fast jag kommer fortfarande ihåg dem goda biterna i den.

Betyg 5

Arma människor är en bok som man bör läsa för att kanske förstå det ryska samhället i 18-talet och tränga så djupt ned och in i det ryska samhällslivet som Dostojevskij levde sig in i det samhällselände.

Betyg 5

Det är väl i världslitteraturen någåt ganska sällsynt, att en författare, Dostojevskij var 28 år gammal och gör sitt inträde i litteraturen med ett alster, som redan röjer så stor mognad i flera avseenden och på samma gäng tydligt utpekar författarens läggning och utveckling.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En infångande roma som vidrör. Man skall läsa den boken. Oerhört bra skrivet.

Betyg 5

För sin första bok blev Fjodor Dostojevskij geniförklarad. Med den andra föll han tillbaka i sin samtids ögon. Nu har "Dubbelgångaren" kommit i ny översättning.
När "Dubbelgångaren" av Fjodor Dostojevskij utkom 1846 var kritiken inte nådig.
Fjodor Dostojevskij debuterade i en tid då man fortfarande kunde bli geniförklarad. Historien om hur det gick till är en klassiker. Det var en ljus majnatt år 1845, och Dostojevskij hade jobbat ett år med sin bok "Arma människor". De sista veckorna hade han levt uteslutande på vetebröd och kornkaffe. När romanen slutligen var klar läste han upp den för sin rumskamrat som också var skriftställare.

Knappt har Dostojevskij hunnit avsluta sista meningen förrän den hänryckte kamraten sliter manuset ur hans händer och springer i väg med det till en annan litterär kompanjon, Nekrasov. Tillsammans läser de boken högt för varandra, och när de är klara - klockan är fyra på morgonen - rusar de tillbaka till Dostojevskij, väcker honom och framför sina extatiska lyckönskningar. Någon timme senare går Nekrasov med manuset till Belinskij, den tidens mest berömda kritiker i Ryssland, som efter att ha läst det upprymd kallar Dostojevskij till sig. "Har ni egentligen själv en aning om vad det är ni har skrivit? Sanningen har avslöjat sig för er blick, konstnären hos er har benådats med gudomlig ingivelse. Förbli er kallelse trogen, och ni kommer att bli en stor diktare."

Betyg 5

Den är en fullständig klassiker.

Betyg 5

jag väljer att skriva fjodor, även om man helst ska skriva dostojevskij, men i och med att jag har valt honom som den bäste författaren som någonsin skapats i den ryska litteraturen, men inte nog med det, jag personligen tycker att han är till och med den grad större än Shakespeare och självaste homeros, men eftersom man enligt mig gör ett grovt fel, när man just jämför olika perioders författare för mig så är de alla speciella på sitt eget makabra sätt. Egentligen kan man inte jämföra två författare med varandra, möjligen går det att jämföra dostojevskij och steinbeck med varandra, steinbeck föddes i det fria Amerika och även han skrev om de sociala reformer och de fattiga i samhället........men självklart kan inte heller dessa jämföras........eftersom fjodor väljer att tränga djupt in i hjärtat eller huvudet på den fattige ryssen, medan steinbeck mikroskopiskt skildrar den fattige amerikanens omgivning.....tillsammans skulle de vara komplett, men även utan dessa två egenskaper tillsammans, utmärker dessa två författare från mängden.....

Nu till huvudtemat, nämligen fjodors debutroman " arma människor" ( som egentligen skulle kunnat vara titeln på samtliga fjodor verk, för övrigt).......romanen består av brev, från två personer, en äldre herre, tjänstemannen, Makar som försörjer sig på den enda egenskap han äger, nämligen sin handstil.........den andra personen är en ung flicka som bor på andra sidan gården, flickan heter varvara....dessa träffas i princip varje dag, om inte det så åtminstone ser de varandra från fönstren sina......

de skriver brev till varandra och skildrar sina tankar och möten, och deras arbetsdagar och så fattigdomen som är det stora temat i den klassiker till roman.......

mycket sorglig, speciellt när man får läsa om den familj som bor på samma fattighus som denne Makar gör......när denne skildrar deras sorg och gör den samtidigt till sin egen och läsaren.......

har man tidigare läst, " den unge werthers lidande" så kan man inte lägga av att lägga märke till att den också är just skriven i form av brev...mellan werthers som brinner för sin stora kärlek lotte....

arma människor är en underbar bok, och man kan se att fjodor använder samma språkbyggnad och teknik i denna bok som alla andra hans verk.......

men mer än en fyra kan jag inte ge........

Betyg 4

Romanen Arma människor av Fjodor Dostojevskij...

Inte alla diktare slår igenom med sitt första
verk, och ännu färre skapar litteraturhistoria
med sitt debutarbete. Dostojevskij gjorde
bägge delarna med sin debutroman Arma
människor. Boken hälsades genast med
hänförelse av kritiker och läsare. Vid
Dostojevskijs död mindes man inte bara den
berömde författaren till "de stora romanerna"
utan också den brådmogne skaparen av Arma
människor.

Boken som kom ut innan Dostojevskijs
förvisning till Sibirien, och är starkt påverkade
av Gogols Kappan, skildrar med hänsynslös
realism eländet hos det fattiga
ämbetsmannaproletariatet i 1800-talets
Petersburg. Men till skillnad från Gogol lever
sig Dostojevskij verkligen in i sina tjänstemän
och betraktar dem inte med den utomstående
satirikerns ögon. Titeln Arma människor skulle
kunna tjäna som måtto för hela Dostojevskijs
framtida litterära gärning.

Arma människor har i praktiken varit omöjlig
att få tag på i Sverige då den senast utkom
1984 och då som en bilaga till Spelaren i en
väldigt begränsad upplaga. Det är märkligt och
mycket oförtjänt att denna lilla pärla blivit så
pass bortglömd.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Ja vet att många tycker den är bra men icke jag!

Betyg 1

Dostojevski beskriver förhållandet mellan vavrinka o makar på ett fantastiskt sätt, boken skildrar dessa två som drabbats av div olyckor under sin levnadstid och man dras med i misären...

Betyg 5