Föregångaren till "Don Rigobertos anteckningsböcker", men tyvärr inte lika bra. Här får vi följa hustrun när hon inleder förhållandet med den lille pojken, varierat med olika fantasier som det gifta paret åstadkommer. Bra, men inte mer.

Betyg 4

En sensuell och erotisk roman som anspelar på det förbjudna, det tabubelagda. Donã Lucrecia har nyligen gift sig med sin älskade Don Rigoberto, men får även en styvson på köpet. Men det förakt och hat hon trott komma skulle från den unge Alfonsito infinner sig inte, och efter ett tag märker hon att han istället fatta tycke för henne, men dock på ett kanske inte så anständigt sätt. Jag hade planerat att läsa något av Vargas Llosa en längre tid eftersom att jag av någon (kommer tyvärr inte ihåg vem), hört ett lovprisande av författaren. Det jag fick mig till givet i denna bok var dock inte vad jag hade förväntat mig, en ekivok och incestuös roman med tarvliga såväl som intetsägande karaktärer, tråkigt dravel och sist men inte minst, självfallet en hel del snuskigheter. Om jag skall vara lakonisk, detta var inget som tilltalade mig. Det som rädda denna bok från bottenbetyg är att boken språk stundtals når oanade höjder, och på så sätt lyfter hela berättelsen ett snäpp.

Förhoppningsvis är detta verk av Vargas Llosa enbart en liten missberäkning, och inte representativ för hela hans författande, och för att ta reda på hur det verkligen ligger till när det gäller detta denna punkt kommer jag att så snart som möjligt att läsa ytterligare en av hans romaner, men då med väldigt små förhoppningar(dessa förhoppningar är för mig tyvärr omöjliga att komma ifrån. Det skulle vara skönt att någon gång kunna läsa en roman helt objektivt).

Betyg 2

Vargas Llosa var uppenbarligen på gott humör när han skrev boken. I vart fall blev jag det när jag läste den. Och man lär sig en del om kärlekens förvirrande irrgångar eller återvändsgränder.

Betyg 4