Samvetskval

Bokens centralfigur är den tyska löjtnanten herr von Bleichroden som genom sitt arbete går itu i två delar. Den ena delen är riktig och naturlig medan den andra är konstlad och kulturell. Tankegången är hämtad från Rousseau som i sin filosofi idealiserade den ädla vilden.

Det är genom sitt arbete som tysk militär i det fransk-tyska kriget 1870 som löjtnanten blir splittrad i två personligheter. När han skriver brev till sin hustru är han ärlig, men när han i sin yrkesroll möts av sina under- och överordnade, prästen och övriga besökare anlägger han en mask och spelar en bestämd yrkesroll.

När hans överordnade beslutar att avrätta de krigsfångar som är i hans förvar och kontroll drabbas han av rädsla och panik inför sin egen ordergivning. Därför marscherar han iväg med en trupp för att ”rekognoscera” omgivningen efter att utfärdat sin order. När avrättningen är klar och han har återvänt till förläggningen får han på kvällen stora samvetskval. Det börjar med att han läser Schopenhauers ord: ”Födelse och död hör båda till livet; de utgör motvikter mot varandra; den ena betingar den andra; de bildar de båda ytterligheterna, de båda polerna av varje livs uppenbarelse. (…)”. (s. 14)

Efter sin läsning av Schopenhauer tappar han boken på golvet och utsätts för en inbillad klyvning av kroppen. När prästen, i läkarens ställe, tog sig an en diagnos blev det samvetskval och fördömelse. Herr von Bleichroden vred sig i krämpor och konvulsioner medan prästen öppnade dörren till det rum där liken låg. Herr von Bleichroden fick sådan panik att han hoppade ut genom fönstret och övermannades av de sina. Efter denna händelse blev han intagen på ett hospital. Hans sjukdom och samvetskval tog tid att bota och han hade förträngt sin hustrus existens. Läkaren slog fast att när han minns sin hustru igen är han frisk.

”Samvetskval” har ett mycket intressant budskap om ett postnationellt Europa utan gränser. En vision om ett förmodernt EU. Redan innan första och andra världskriget såg Strindberg behovet av ett europeiskt samarbete liknande USA. Antagligen skulle inte Strindberg vara särskilt nöjd med dagens EU då dagens EU bygger på Frankrike och Tyskland som modeller. Strindberg önskade Schweiz neutrala profil som en förebild för ett gemensamt Europa. Han hyllar även organisationen Röda Korset som bildades 1863 av Henri Dumant.

I denna bok visar Strindberg upp en visionär sida och har till och med upphöjt kvinnor som fredsskapare. Motsatsen till den syn Strindberg sedan fick av kvinnor.

Strindberg, August: Samvetskval, Samspråk förlags AB, entimmesboken, 1985 (1884)

Betyg 5