Dvärgen
Köp boken på amazon.se (betald länk)
* Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.
Begagnade:
Dvärgen är i tjänst vid hovet i ett litet furstendöme i renässanssens Italien. Han är 26 tum lång, han betraktar sin omvärld med kalla grå ögon, och nästan allt han ser fyller honom med förakt och avsky: kärlek, ideal och drömmar, vetenskap och konst- allt som är fritt och mänskligt i positiv mening. Hans livslust är list och lönnmord, grymhet och förstörelse. Han kan bara förstå det han hatar, och han vet att makten alltid behöver honom.
Utdrag ur boken:
''Ibland tror jag nästan han börjar bli rädd för mig.''
''Fastän jag hatar människorna, tycker jag inte heller om att se dem i deras förnedring.''
Bok recensioner av Dvärgen :
2003-12-16 08:31
Strålande läsning och underbart för alla som har en liten misantrop inom sig. Väcker otaliga tankar.
En av Lagerkvists bästa - och längsta - romaner.
En av Lagerkvists bästa - och längsta - romaner.
Betyg 5
2004-01-21 22:02
Läste den för typ fem år sedan och då var denna bok förmodligen det tråkigaste jag någonsin läst. Denna reaktion säger nog dock mer om mig för fem år sedan än om Dvärgen. Skulle kunna tänka mig att läsa den en gång till, återkommer med betyg då.
2004-01-30 19:43
Den första Lagerkvistboken jag läste. Tyckte den var ganska tråkig, men bitvis bra. Den kändes för lång minns jag, men den är helt ok. Dock är Barabbas mycket mycket bättre ;)
Betyg 3
2004-04-15 15:13
Lagerkvist framställer i sin roman Dvärgen den Machiavelliska slugheten, illvilligheten och lömskheten genom betraktelser gripna ur en italiensk hovnarrs/dvärgs dagbok (där det är hovnarren och inte fursten är slug och skoningslös!). Ett ovanligt och mycket lyckat grepp.
Betyg 4
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2004-09-21 16:27
jag tyckte att boken var helt enkelt äcklig och motbjudande. jag blev irriterad på denna onda varelse som ville bara se blod och död och som inte kunde förstå positiva känslor. däremot måste jag erkänna att det finns många idéer i denna bok som är värda att diskutera och tänka på, det är viktiga frågor som tas upp, och den är nog ganska lärorik för man vill helst undvika att bli som Dvärgen.
2004-09-25 13:59
En bok som vi skulle läsa i gymnasiet. En av de få påtvingade böcker som jag faktiskt uppsakttade, men jag tror att jag ska läsa om den nu som "vuxen" innan jag vågar sätta betyg.
2004-10-21 20:11
En ganska skrämmande bok om en människa som känner ett extremt starkt hat mot allt och alla. Tycker att den är ganska psykologisk utifrån Dvärgen själv, han är annorlunda och behandlas inte som en människa, ser därför allt som människan gör som något fruktansvärt motbjudande och hatar bara mer och mer. Är inte särskillt förtjust i sådana böcker, men är ändå glad över att ha läst något av Per Lagerkvist.
Betyg 3
2005-04-18 14:44
Per Lagerkvist lyckas på et subtilt sätt att framställa det genuint onda och hänsynslösa i människan. Att han har hämtat inspiration från bl.a. Macchiavelli och den svenska historien (Kristian Tyrann) framgår klart, men vinklingen är både fascinerande och skrämmande.
Detta är en liten bok med stort djup. Som läsare tvingas man hela tiden att stanna upp och reflektera.
Detta är en liten bok med stort djup. Som läsare tvingas man hela tiden att stanna upp och reflektera.
Betyg 4
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2005-06-22 13:02
Otroligt imponerande. Och kort, kort och kärnfullt. Lagerkvist lyckas säga det som tar andra hundratals sidor på en bråkdel. Ojoj.. väldigt väldigt bra. En tvättäkta klassiker.
Betyg 4
2005-08-01 18:14
Lagerkvist ger ondskan ett ansikte. Kanske vill han beskriva annat än bara ondska, men isåfall undgick det mig. Egentligen en ganska tråkig roman, tycker jag. En besvikelse.
Betyg 3
2005-08-12 00:46
Dvärgen
Dvärgen är en Machiavellivarelse som excellerar i människohat och cyniska resonemang. Han intrigerar, dödar, torterar och utnyttjar alla i sina kallsinniga beräkningar. Den enda han har respekt för är sin furste som han tjänar och efterliknar. Alla andra föraktar han. Några undantag finns dock, två personer som visar stora talanger inom krigskonst respektive uppfinningsrikedom väcker dvärgens stora beundran. Dvärgen uppskattar grymhet, död, svält, krig, förstörelse, hämnd, muskler och effektiva dödsmaskiner mm.
Det är intressant att komma in i huvudet på en renodlat ond varelse samtidigt som det blir lite enkelspårigt och tjatigt. Hela boken kan i princip sammanfattas med ordet hat. Han är fullständigt inkapabel att känna kärlek och föredrar ensamheten framför social samvaro.
Dvärgen som ser upp till fursten har svårt att förstå sig på sin herre medan han förstår sig på furstinnan som dvärgen föraktar och betraktar som en syndfull och förhatlig sköka. Förklaringen till detta är enligt dvärgen att man bara kan förstå den man hatar, aldrig den man gillar. Därför kan dvärgen som har en tusenårig kunskap utveckla en stor förståelse för de flesta aktörerna i boken.
Dramat är spännande men håller en viss distans till läsaren då det är nära på omöjligt för läsaren att känna den minsta sympati för huvudpersonen.
Dvärgen är en Machiavellivarelse som excellerar i människohat och cyniska resonemang. Han intrigerar, dödar, torterar och utnyttjar alla i sina kallsinniga beräkningar. Den enda han har respekt för är sin furste som han tjänar och efterliknar. Alla andra föraktar han. Några undantag finns dock, två personer som visar stora talanger inom krigskonst respektive uppfinningsrikedom väcker dvärgens stora beundran. Dvärgen uppskattar grymhet, död, svält, krig, förstörelse, hämnd, muskler och effektiva dödsmaskiner mm.
Det är intressant att komma in i huvudet på en renodlat ond varelse samtidigt som det blir lite enkelspårigt och tjatigt. Hela boken kan i princip sammanfattas med ordet hat. Han är fullständigt inkapabel att känna kärlek och föredrar ensamheten framför social samvaro.
Dvärgen som ser upp till fursten har svårt att förstå sig på sin herre medan han förstår sig på furstinnan som dvärgen föraktar och betraktar som en syndfull och förhatlig sköka. Förklaringen till detta är enligt dvärgen att man bara kan förstå den man hatar, aldrig den man gillar. Därför kan dvärgen som har en tusenårig kunskap utveckla en stor förståelse för de flesta aktörerna i boken.
Dramat är spännande men håller en viss distans till läsaren då det är nära på omöjligt för läsaren att känna den minsta sympati för huvudpersonen.
Betyg 4
2005-12-09 23:53
Cynisk och otroligt roande!
Betyg 4
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2006-02-26 18:11
När jag först började läsa boken förstod jag mig inte alls på dvärgen, hur han kunde vara så fruktansvärt ond! Däremot senare klarnade det att Pär Lagerkvist egentligen beskriver hur alla människor är. Alla är onda och har ''en liten dvärg'' i sig.
Betyg 4
2006-04-02 11:44
Lagerkvists meningsuppbyggnader genom hela boken är så fulländade! Språket är helt fantastiskt, helt perfekt. Och att historien är bra med och att den har ett djup gör boken till ett mästerverk.
Betyg 5
2006-06-17 14:21
Det tillhör inte precis vanligheterna att jag läser en bok av någon "fin" författare, typ a la Strinberg. Jag vet inte varför, kanske har jag inga goda läsupplevelser av dessa författare och därför väljer bort dem. "Dvärgen" skulle jag inte ha läst om jag inte i en svenskuppgift i skolan blivit tilldelad den. Ni kommer väl ihåg i skolan när läraren bestämde att alla i klassen skulle läsa samma bok? I detta fall var det "Dvärgen" som stod på tapeten.
"De flesta dvärgar är narrar. De ska säga lustigheter och göra konster som kommer herrskapet och gästerna att skratta. Jag har aldrig förnedrat mig till något sådant. Jag är ingen narr. Jag är dvärg och inget annat är dvärg." Detta är bara en av de saker som dvärgen i denna bok gör klart för oss att han inte tycker om. Dvärgen är ingen att leka med, det förstår man ganska snart när man läser. Huvudpersonen, som självklart är dvärgen, är en mycket dyster varelse som arbetar på ett slott i renässansen Italien. Han är ett slags passopp åt en furste på slottet. Det är inte mycket som dvärgen tycker om, men fursten är en person han ser upp till. Han tycker att fursten är en mäktig och stor man, som han följer likt en skugga.
Denna kortväxta varelse är verkligen pessimistisk och hatar allt som vanliga människor tycker om och njuter av. Han ser något ont och dåligt i allt och alla. Han hatar allt han inte kan förstå, t ex kärlek som är ett mysterium för honom. Dvärgen anser sig själv inte vara en människa, vilket han påpekar flera gånger i boken. Snälla och söta människor är det värsta dvärgen vet, eftersom de är hans raka motsats. Furstens dotter, Angelica, är en sådan människa. När han var liten tvingade hon honom att leka med henne, vilket han avskydde som pesten. Dvärgen tycker att lekar är meningslösa och hatar att folk tror att dvärgar är som barn bara för att de är kortväxta. Han hämnas på Angelica genom att döda hennes älskade kattunge. "Jag har aldrig hatar människor så som under denna ohyggliga timma. Mitt hat blev så fruktansvärt verkligt för mig att jag nästan trodde att jag skulle mista sansen, det svartnade ibland nästan för mina ögon. Finns det något mer vedervärdigt än dessa varelser, något mer värt att hata?" Dessa ord yttrar dvärgen när en man vid namn Bernardo kommer till hovet som gäst.
Jag gillar den här boken väldigt mycket. Den är bra för att den är så olik alla andra böcker jag läst. Det är intressant och kul att läsa om alla de saker som dvärgen avskyr och varför han hatar människor så mycket. Ovanligt att läsa en bok som rakt igenom beskriver ondska på det här sättet. Jag tycker också att beskrivningarna i boken är väldigt bra, man lever sig in i hur dvärgen lever och hur han ser på människorna i de olika situationerna. T ex en bra beskrivning är när alla sitter vid matbordet. Dvärgen ser på allt med avsky och bli äcklad av att se hur de kastar i sig maten. "Obehagligas att se på av dem vid furstebordet var il Tiro, han åt som en grobian, slukade allt med en hisklig aptit. Och han hade en otäck, alldeles illröd tunga, bred som en oxes." Även om det egentligen inte händer så mycket, är boken aldrig tråkig. Man vill bara läsa vidare för att se vad dvärgen ska hitta på härnäst...
"De flesta dvärgar är narrar. De ska säga lustigheter och göra konster som kommer herrskapet och gästerna att skratta. Jag har aldrig förnedrat mig till något sådant. Jag är ingen narr. Jag är dvärg och inget annat är dvärg." Detta är bara en av de saker som dvärgen i denna bok gör klart för oss att han inte tycker om. Dvärgen är ingen att leka med, det förstår man ganska snart när man läser. Huvudpersonen, som självklart är dvärgen, är en mycket dyster varelse som arbetar på ett slott i renässansen Italien. Han är ett slags passopp åt en furste på slottet. Det är inte mycket som dvärgen tycker om, men fursten är en person han ser upp till. Han tycker att fursten är en mäktig och stor man, som han följer likt en skugga.
Denna kortväxta varelse är verkligen pessimistisk och hatar allt som vanliga människor tycker om och njuter av. Han ser något ont och dåligt i allt och alla. Han hatar allt han inte kan förstå, t ex kärlek som är ett mysterium för honom. Dvärgen anser sig själv inte vara en människa, vilket han påpekar flera gånger i boken. Snälla och söta människor är det värsta dvärgen vet, eftersom de är hans raka motsats. Furstens dotter, Angelica, är en sådan människa. När han var liten tvingade hon honom att leka med henne, vilket han avskydde som pesten. Dvärgen tycker att lekar är meningslösa och hatar att folk tror att dvärgar är som barn bara för att de är kortväxta. Han hämnas på Angelica genom att döda hennes älskade kattunge. "Jag har aldrig hatar människor så som under denna ohyggliga timma. Mitt hat blev så fruktansvärt verkligt för mig att jag nästan trodde att jag skulle mista sansen, det svartnade ibland nästan för mina ögon. Finns det något mer vedervärdigt än dessa varelser, något mer värt att hata?" Dessa ord yttrar dvärgen när en man vid namn Bernardo kommer till hovet som gäst.
Jag gillar den här boken väldigt mycket. Den är bra för att den är så olik alla andra böcker jag läst. Det är intressant och kul att läsa om alla de saker som dvärgen avskyr och varför han hatar människor så mycket. Ovanligt att läsa en bok som rakt igenom beskriver ondska på det här sättet. Jag tycker också att beskrivningarna i boken är väldigt bra, man lever sig in i hur dvärgen lever och hur han ser på människorna i de olika situationerna. T ex en bra beskrivning är när alla sitter vid matbordet. Dvärgen ser på allt med avsky och bli äcklad av att se hur de kastar i sig maten. "Obehagligas att se på av dem vid furstebordet var il Tiro, han åt som en grobian, slukade allt med en hisklig aptit. Och han hade en otäck, alldeles illröd tunga, bred som en oxes." Även om det egentligen inte händer så mycket, är boken aldrig tråkig. Man vill bara läsa vidare för att se vad dvärgen ska hitta på härnäst...
Betyg 5
2006-07-12 18:28
Jag hittade den här boken i bokhyllan, min sambo hade varit tvungen att läsa den under sin lärarutbildning. Jag har precis läst en bok om 1300-talets Italien och här hittar jag en bok om Italien runt år 1500!
"Dvärgen" är anställd av en furste i ett furstendöme i Italien. Dvärgen är ond och ser inget positivt i människornas önskan efter kärlek o vänskap. Fursten kämpar mot sina grannländer med skiftande förmåga. Han blir "hjälpt" av sin dvärg, som utför en mängd obehagliga o fruktansvärda dåd.
Boken handlar egentligen om furst Cesare Borgia i Florens i början av 1500-talet. Han var en mycket grym man och "dvärgen" representerar alla hans dåliga sidor. Borgia mördade folk till höger o vänster, bl a sin bror. Cesare Borgia stod som modell för Machiavellis furste i hans bok med samma namn: Fursten. Konstnären Bernardo, som finns med i boken, är Leonardo da Vinci.
Jag tror detta är min första bok av Pär Lagerkvist, och det blir nog inte den sista.
"Dvärgen" är anställd av en furste i ett furstendöme i Italien. Dvärgen är ond och ser inget positivt i människornas önskan efter kärlek o vänskap. Fursten kämpar mot sina grannländer med skiftande förmåga. Han blir "hjälpt" av sin dvärg, som utför en mängd obehagliga o fruktansvärda dåd.
Boken handlar egentligen om furst Cesare Borgia i Florens i början av 1500-talet. Han var en mycket grym man och "dvärgen" representerar alla hans dåliga sidor. Borgia mördade folk till höger o vänster, bl a sin bror. Cesare Borgia stod som modell för Machiavellis furste i hans bok med samma namn: Fursten. Konstnären Bernardo, som finns med i boken, är Leonardo da Vinci.
Jag tror detta är min första bok av Pär Lagerkvist, och det blir nog inte den sista.
Betyg 4
2007-05-07 21:11
Måste säga att jag är mycket besviken på den här boken. Visst den är skriven bra och så MEN som man brukar säga den är mycket enkelspårig och därför långtråkig. Jag vet inte om detta är medvetet men det verkar som om Lagerkvist lägger all handling på ett och samma ställe istället för att sprida ut den över hela boken.
Under första hälften av boken händer det egentligen ingenting av värde men under andra delen brakar allting loss och boken får en händelse som lyfter boken och därav blir det en trea.
Under första hälften av boken händer det egentligen ingenting av värde men under andra delen brakar allting loss och boken får en händelse som lyfter boken och därav blir det en trea.
Betyg 3
2007-06-08 15:57
Dvärgen är verkligen en vidrigt underhållande huvudperson, som jag inte kan låta bli att sympatisera åtminstone en aning med, trots alla hans onda sidor. Lagerkvists prosa liknar ingen annans.
Betyg 4
2007-08-16 18:46
En av de mörkaste böcker jag läst. En så arg person! Trots att boken var kort var den väldigt jobbig att ta sig igenom.
Betyg 2
2007-11-02 13:06
Jag njöt verkligen av att läsa den här boken. Böcker som får mig att vilja stanna upp för att fundera och resonera kring mina känslor och tankar tycker jag är de bästa. Dvärgen var verkligen en sådan bok. Lagerkvist sätt att skriva fick mig också att många gånger ifrågasätta personer och händelser verkliga existenser. Han beskriver personer och händelser på ett öppet sätt som göra att man själv kan göra många olika tolkningar.
Han skriver med en gammeldags stil som ibland snuddar vid att vara ren poesi. Dvärgen beskriver sitt jobb hos fursten som; det är mitt jobb att gissa mig till hans önskningar innan han ens hunnit tänka dem själv. När jag läste det var jag tvungen att stanna upp och fundera lite. Plötsligt så fick jag en större bild av dvärgens relation med fursten. Det stämde helt plötsligt att se på dvärgen som en del av fursten, hans ondskefulla sida. Alla onda handlingar som dvärgen gör är furstens önskan. Först dödar han sina fiender och furstinnans älskare, sedan vägledd av dvärgen, dödar han dotterns älskare och sist så dödar dvärgen furstinnan. Mordet på furstinnan var nog också en innerlig önskan från furstens onda sida.
I fängelsehålan skriver dvärgen att människorna är för svaga för att själv utforma sitt öde.
”Makt över mig! Vad betyder det att jag sitter här nere i fängelsehålan! Vad hjälper det att slå mig i bojor! Jag tillhör väl borgen lika mycket för det! För att riktigt visa det har de till och med smitt fast mig vid den! Jag är fastsmidd vid den, och den vid mig! Vi slipper inte ifrån varandra - min herre och jag! Är jag fängslad så är han också fängslad! Är jag länkad vid honom så är han också hoplänkad med mig!” sid 224
Jag tycker att dvärgen här på slutet uttrycker frustration och försöker genom att tänka på sig själv och fursten som hoplänkade förtränger känslan av att vara besegrad och undertryckt. Jag tolkar fängslandet av dvärgen på slutet som att fursten tar kontroll över sin ilska och ondska och stänger in den. Självklart kommer de alltid att höra ihop och vara sammanlänkade men nu har fursten kontroll över den. Dvärgen är hoppfull ända in i det sista och skriver att han bara väntar på att fursten ska skicka eftersom ingen inte kan undvara sin dvärg.
Jag tror att syftet med boken är att beskriva ondska i sin renaste form. Dvärgen är ondskan personifierad. Jag tycker dock inte att man ska blanda ihop Lagerkvist syfte med en t ex viljan att göra en actionfilm där ondskan brukar framställas som häftigt. Genom att beskriva världen genom ondskans perspektiv tycker jag att han gör en hyllning till kärleken. Visserligen tycker jag att bilden av furstinnan och hennes älskare är vidrig och motbjudande. Jag håller med dvärgen om att hennes syn på kärleken är frånstötande. Genom att bara ha samlag med någon tycker jag inte att man älskar. Jag tror att Dvärgen har gett mig en mer realistisk syn på kärleken utan att förstöra det vackra.
Han skriver med en gammeldags stil som ibland snuddar vid att vara ren poesi. Dvärgen beskriver sitt jobb hos fursten som; det är mitt jobb att gissa mig till hans önskningar innan han ens hunnit tänka dem själv. När jag läste det var jag tvungen att stanna upp och fundera lite. Plötsligt så fick jag en större bild av dvärgens relation med fursten. Det stämde helt plötsligt att se på dvärgen som en del av fursten, hans ondskefulla sida. Alla onda handlingar som dvärgen gör är furstens önskan. Först dödar han sina fiender och furstinnans älskare, sedan vägledd av dvärgen, dödar han dotterns älskare och sist så dödar dvärgen furstinnan. Mordet på furstinnan var nog också en innerlig önskan från furstens onda sida.
I fängelsehålan skriver dvärgen att människorna är för svaga för att själv utforma sitt öde.
”Makt över mig! Vad betyder det att jag sitter här nere i fängelsehålan! Vad hjälper det att slå mig i bojor! Jag tillhör väl borgen lika mycket för det! För att riktigt visa det har de till och med smitt fast mig vid den! Jag är fastsmidd vid den, och den vid mig! Vi slipper inte ifrån varandra - min herre och jag! Är jag fängslad så är han också fängslad! Är jag länkad vid honom så är han också hoplänkad med mig!” sid 224
Jag tycker att dvärgen här på slutet uttrycker frustration och försöker genom att tänka på sig själv och fursten som hoplänkade förtränger känslan av att vara besegrad och undertryckt. Jag tolkar fängslandet av dvärgen på slutet som att fursten tar kontroll över sin ilska och ondska och stänger in den. Självklart kommer de alltid att höra ihop och vara sammanlänkade men nu har fursten kontroll över den. Dvärgen är hoppfull ända in i det sista och skriver att han bara väntar på att fursten ska skicka eftersom ingen inte kan undvara sin dvärg.
Jag tror att syftet med boken är att beskriva ondska i sin renaste form. Dvärgen är ondskan personifierad. Jag tycker dock inte att man ska blanda ihop Lagerkvist syfte med en t ex viljan att göra en actionfilm där ondskan brukar framställas som häftigt. Genom att beskriva världen genom ondskans perspektiv tycker jag att han gör en hyllning till kärleken. Visserligen tycker jag att bilden av furstinnan och hennes älskare är vidrig och motbjudande. Jag håller med dvärgen om att hennes syn på kärleken är frånstötande. Genom att bara ha samlag med någon tycker jag inte att man älskar. Jag tror att Dvärgen har gett mig en mer realistisk syn på kärleken utan att förstöra det vackra.
Betyg 5
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2007-11-14 12:54
En lättläst bok, med mycket bra personskildring. Det känndes som om man verkligen kom in i huvudpersonens hjärna och tittade ut på världen.
Betyg 5
2007-12-16 12:28
Tänkvärd men samtidigt mycket underhållande och lättläst. Mycket bra, men för att få ett riktigt högt betyg var det ändå någonting som saknades. Kanske var det inte bara i min smak.
Betyg 3
2008-01-03 09:28
fyi, Lagerkvist beskriver djävulen, satan!
2008-05-20 21:10
I överlag är boken helt okej, lite seg i mellan åt, men på slutet blev den riktigt bra
Betyg 4
2008-10-17 14:31
Fullkomligt genial bok!
Favoritcitat:
"Ingen är stor inför sin dvärg."
"Äntligen."
Favoritcitat:
"Ingen är stor inför sin dvärg."
"Äntligen."
Betyg 5
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2009-03-26 21:14
En långtråkig och mörk bok. Jag tycker den är svår att förstå. Skulle inte kunna rekommendera den.
Betyg 1
2009-09-07 21:43
Pär Lagerkvist goes Machiavellis "Fursten". Underbart - om man så får säga så. Lagerkvist målar upp, enligt mig, onskan likt en dvärg, precis som en apa på ryggen, vilken finns där, trots omständigheterna, på gott och ont.
Betyg 5
2009-11-10 10:57
PESSEMIST, är det så du ser världen din tönt! Var bor du? så man kan komma och strypa dig! Ja det här är ett hot, jag ströp en gris..vad säger att jag inte kan göra det igen....TöNT!
Betyg 1
2009-11-10 11:04
Karl, vem fan tror du att du är?. Vem är du att kritisera en genialiskt dekorativ och djup roman?
Personligen har denna roman förändrat mitt liv, jag ser allt från ett annat perspektiv nu. Håller ingen annan med mig? är inte Lagerkvist fantastisk?
Ut med Karl, han förstör för alla
Personligen har denna roman förändrat mitt liv, jag ser allt från ett annat perspektiv nu. Håller ingen annan med mig? är inte Lagerkvist fantastisk?
Ut med Karl, han förstör för alla
2009-11-11 19:36
Men nåt så illa tråkigt och helt ointressant! Bara en massa lösryckt prat ut i intet, kunde lika gärna läst telefonkatalogen med större behållning.
Och till föregående talare vill jag bara säga att personpåhopp inte har något här att göra. De som yttrar sig om böckerna här har rätt till en egen personlig uppfattning böckerna och dess ev värde, precis som också du har rätt till din uppfattning om desamma.
Och till föregående talare vill jag bara säga att personpåhopp inte har något här att göra. De som yttrar sig om böckerna här har rätt till en egen personlig uppfattning böckerna och dess ev värde, precis som också du har rätt till din uppfattning om desamma.
Betyg 1
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2009-11-12 14:41
terrier du är en skam till den svenska befolkningen. du borde skämmas. vem tror du att du är detta är ett fritt land och man får göra exakt vad man vill. flytta till nord korea din tönt.
bokens extrakt var ytligt och pedantiskt, mer kännslor behövs för att lyckas med en bok.
bokens extrakt var ytligt och pedantiskt, mer kännslor behövs för att lyckas med en bok.
Betyg 2
2010-06-08 18:15
Så himla, himla bra emellanåt. Kort och koncist och ganska ruskig. Mycket att citera. Inte alls seg.
Betyg 4
2010-07-21 17:11
Jag tolkade inte Dvärgen som ondskan sig själv, utan hur miljön skapar ondskan. När han föddes ville hans mor inte veta av honom, människorna avskyr och är rädda för honom och hans släkte och alla trycker ned honom till den grad att det enda som kan komma ur det är hat. Hat mot människorna och allting som berör det. Det enda han förstår är hatet, förtrycket och ondskan efter att blivit utsatt för det under en så lång tid. De "positiva" känslorna så som kärleken och godhet är något som inte finns i hans vokabulär.
Men jag förstår ändå att man kan se honom som ren ondska eller djävulen på furstens ena axel. Det finns något inom oss (men som jag tidigare nämnde oftast orsak av miljön runtomkring oss) som vill andra ont när vi själva blivit särbehandlade. Men när vi gör det så känner vi ånger, liksom fursten. Det var inte förrän han tryckte ner ondskan (låste in Dvärgen) som allt det dåliga slutade. Pesten försvann, staden återuppbyggdes till vad det en gång var och Bernardo (Leonardo da Vinci) lyckades skapa sitt fulländade porträtt - Mona Lisa.
Språket var korthugget och det finns så många bra saker Pär Lagerkvist säger, men ändå kom jag aldrig direkt in i boken. Den var på något sätt tung av allt hat som jag inte kan förstå. Patrick Bateman i American Psycho var ju nästan ännu värre än Dvärgen, men där fanns inte allt hat och förakt i varenda rad.
En tung och hatisk bok.
Men jag förstår ändå att man kan se honom som ren ondska eller djävulen på furstens ena axel. Det finns något inom oss (men som jag tidigare nämnde oftast orsak av miljön runtomkring oss) som vill andra ont när vi själva blivit särbehandlade. Men när vi gör det så känner vi ånger, liksom fursten. Det var inte förrän han tryckte ner ondskan (låste in Dvärgen) som allt det dåliga slutade. Pesten försvann, staden återuppbyggdes till vad det en gång var och Bernardo (Leonardo da Vinci) lyckades skapa sitt fulländade porträtt - Mona Lisa.
Språket var korthugget och det finns så många bra saker Pär Lagerkvist säger, men ändå kom jag aldrig direkt in i boken. Den var på något sätt tung av allt hat som jag inte kan förstå. Patrick Bateman i American Psycho var ju nästan ännu värre än Dvärgen, men där fanns inte allt hat och förakt i varenda rad.
En tung och hatisk bok.
Betyg 2
2010-09-15 23:29
Klockren! Brilijerande! Avskyvärt underhållande med ord som kryper under skinnet och man ber om mer! Har aldrig någonsin läst en bättre bok i skolan och jag tror aldrig att jag innan denna boken smygit från mina vänner för att kunna sitta på fönsterkansten för att läsa.
Den är utan några som helst tvivel en klassiker som man bara inte får missa!
Den är utan några som helst tvivel en klassiker som man bara inte får missa!
Betyg 5
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2010-10-21 11:01
Ett djupt porträtt av människornas onda sidor. Däremot är det här ingen bok som lämnar djupa avtryck i mig. Så här i skrivande stund har jag redan hunnit glömma det mesta i den.
Betyg 2
2010-12-09 14:55
En väldigt skrämmande och mörk berättelse om "dvärgen" - ondskan förkroppsligad. Utan tvekan en klassiker. Språket är fantastiskt. Rekommenderas starkt.
Betyg 5
2012-01-09 22:28
Vi skulle läsa denna på svenskan i gymnasiet. Den var bara så otroligt lång och klagande och inte alls rolig på något sätt...
Betyg 2
2012-05-10 13:39
Jag har precis läst denna bok som jag nästa vecka ska göra en muntlig recension av, och jag måste bara säga att denna bok var oerhört beundransvärd! Jag satt och sträckläste denna bok och jag kunde bara inte lägga ifrån mig boken förrän den var utläst! Det ger självklart en hög poäng i mitt omdöme! Att inte kunna sluta läsa för att man vill fortsätta att leva den värld som denna dvärg genomgår, för man får i hela boken ett perspektiv utifrån dvärgens inre onda tankar om omvärlden!
Betyg 5
Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)
2014-11-21 20:29
En lättillgänglig klassiker som får en att fundera över människors ondska och vad som leder en dit. En bok som dröjer sig kvar samtidigt hade jag väldigt höga förväntningar och blev nog något litet besviken pga inte så ingående ändå som jag trodde.
Betyg 3
2015-06-16 16:22
Första halvan av boken var seg att ta sig igenom. Andra halvan däremot var bra och spännande det hände liksom mer saker. Helt ok bok som beskriver en dvärg som genomsyras av hat och ondska. Oväntat slut. Den sega inledningen kommer dock att dra ned helhetsbetyget.
Betyg 3
2022-01-06 14:34
Ett starkt, men också skrämmande porträtt över människornas onda sidor. Första halvan av boken var däremot en aning träig.
Betyg 3
"
Köp boken på amazon.se (betald länk) * Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.
Skriv egen bokrecension till Dvärgen
Samma Författare: