Clara och Cissi är enäggstvillingar, lika som bär – till utseendet! Som person är Clara den ordentliga som läst till psykolog, jobbar ideellt och är sambo. Cissi frilansar som reklamare, festar vilt och har bara ONS. Men tvillingarna är bästa vänner och beroende av att höras varje dag. Tills Clara droppar bomben, hon och August ska skaffa barn. Cissi tror inte sina öron, inte nog med att syrran är sambo med en man Cissi föraktar och ska gifta sig, nu ska hon ha barn också! Hon försöker vara glad men tappar det helt. De har ju lovat varann att aldrig skaffa barn! Cissi vidtar mått och steg för att sabotera Claras relation men det misslyckas. Då gör hon det mest förbjudna och en rasande Clara bryter kontakten...

En roman om syskonrelationer, beroende och begär, och att känna sig övergiven av den som betyder mest. Jag som man känner inte mig som rätt målgrupp, även om jag är bekant med känslan av att bli nedprioriterad och utanför när en kompis plötsligt träffar en tjej. Men det vara sånt man höll på med i tonåren, inte som dessa kvinnor vid 29 års ålder. Cissi känns inte trovärdig och måste ha någon diagnos, så känner jag det. Och som hennes kollega Olof beundrande sa ”jag tror aldrig jag träffat en så formidabelt otrevlig kvinna som du”.

Plus för språket, samtida, urbant och vasst med mycket dialog. Den särskilda samhörigheten mellan tvillingar som författaren rider på kan jag inte uttala mig om, men den lite sorgliga skildringen om hur August blir utanför och tvåa efter systern känns trovärdig och jag ger inte det äktenskapet många år.

Betyg 3