Maria Fogelberg Nelson har kommit att bli en av mina favoritförfattare med sina härliga klimlitromaner. "Birgit Johanssons dagbok : ingen människa är en ö", "Man tager vad man haver" och "Sightseeing i mitt inre" är några av mina favoritböcker av henne.
Tyvärr fångar hennes senaste roman mig inte lika mycket som alla de andra jag läst av henne. Den är välskriven och bjuder på såväl charm, romantik som allvar. Men det saknas något.
Eller beror det kanske på huvudkaraktären? Jag blev ganska så trött på Märta här. Författarens tidigare kvinnogestalter har jag lätt kunnat identifiera mig med och känna sympati för- så är dock inte fallet med Märta som jag upplevde som ganska så dryg och barnslig.
Välskriven och helt klart läsvärd- men tyvärr inte hennes bästa bok!
Slutbetyg, en stark 3:a!

Betyg 3