Vad handlar då denna bok om? Kärlek, socialism, filosofi, hat, allt detta och lite till ryms inom ramarna på Kunderas Skämtet. Huvudkaraktär är Ludvik, inbiten socialist och en man med intellekt som efter en liten spetsfundighet gentemot sitt hjärtas dam blir utesluten ur partiet (ni får själva ta reda på vilket parti) samtidigt som han även blir utsparkad från universitet och således även sina studier. Han blir därefter inkallad till armen, och hamnar i det för en socialist mest föraktade regementet, det svarta. Där finns alla politiska fiender, motståndare till det ett kommunistiska samhället, kapitalister och så vidare. Följaktligen, fiender till allt det Ludvik står för.

Men det finns även andra levnadsöden som skildras vid sidan om den förtappade Ludvik, till exempel får vi följa hans barndomsvän Jaroslav och den flicka, Lucie, som han träffar under sin militärtjänst och som etsar sig fast i hans minne och påverkar hela hans kommande liv.

Behållning med denna roman är det filosoferande som Kundera begagnar sig av, men även personbeskrivningar och de levnadsöden vi får uppleva. Men tyvärr faller detta korthus efter ett tag då de långa monologerna (romanen innehåller väldigt få dialoger) blir tröttsamma och tråkiga, samtidigt som vissa delar av romanen känns som ett sammelsurium utan dess like, och detta gör att helheten tar skada. Hade Kundera hållit sig och kanske skrivit en något kortare roman hade detta kunnat bli något stort.

Betyg 3

Håller delvis med föregående talare, men tycker egentligen att boken håller hela vägen, utan att sakna dialoger. En av Kunderas, enligt mig, mest minnesvärda böcker.

Betyg 5

Jag är ett stort fan av Milan Kundera och det är en av hans bästa böcker.
En bok som har allt. Språket som flyter, bra berättelse, många minnesvärda tankar, en del filosofi, fantastiska personskildringar. Slutet är mästerligt.

Betyg 5