15-åriga Trine bor med sin pappa konstnären, sin syster och hans älskarinna i ett gammalt hus i nära Lenhovda i Småland. De vuxna och deras bekanta är hippies eller grönavågare, har flummiga drömmar om fri kärlek, att leva i kollektiv och odla sina egna grönsaker, har ändlösa politiska diskussioner om att förändra samhället men kommer aldrig någonstans. Trine har varit hästtjej men tröttnat och är mer intresserad av killar, bilar och de porrtidningar som på något mystiskt sätt hamnat i hennes rum. I takt med att hon mognar känner hon sig alltmer främmande för sin familj och även i skolan känner hon sig utanför även fast hon är duktig där. Danserna på Borgen och de tuffa killarna i amerikanska bilar drar mer och mer. Men när faderns ständiga kvinnoaffärer leder till att han blir ensam med barnen händer något som får Trine att tappa fotfästet helt...

Ida Andersen växte upp i ett kollektiv liknade det i boken och berättelsen är en hänsynslös uppgörelse med i synnerhet fadern men också de självupptagna vuxna som talar stora ord, ska förändra världen och förverkliga sig själva men sviker barnen de lever med. Modern flydde och lämnade barnen hos en notorisk kvinnojägare och alla kvinnor faller för honom utan att Trine (eller läsaren) förstår varför. Boken är en skakande men trovärdig skildring av en ung flickas sexuella uppvaknande, utanförskap och rotlöshet.
För oss som var unga då, boken utspelas 1975, finns en rad tidsmarkörer och igenkänningen är stor, dansband, mellanöl, vänsterflum, Vietnamkrig, progg och glamrock.

Boken är värd ett bättre öde än att försvinna i mängden, vilket är ett faktum då den är utgiven på ett litet förlag och inte går att få tag på. Men den finns på vissa bibliotek i syd och som e-bok. Författaren har också gett ut en historisk roman, I Oxögat, som utspelas i bland glasbruken i Småland. Den har fått större uppmärksamhet och är lätt att få tag i.

Betyg 3