Vresta är en liten bruksort i förfall. Fabriken är nedlagd och fotbollslaget på dekis. Man hoppas att den gamla fotbollshjälten Mats Wiik ska få nytt liv i orten då han har kontakter som kanske ska starta ett bryggeri i lokalerna. Men den 14-årige Ozzie har en mamma som är en mördare och i Vresta går skam i arv. Han vill bara bli bli vuxen så han kan lämna helvetet med mobbning och övergrepp.
I en annan värld finns Hanna, en bortskämd Göteborgstjej. Hon har kommit på kant med sin mamma och vill också bara bort. Hon bestämmer sig för att söka upp sin pappa som övergav familjen för länge sedan. Om hon bara hittar honom kommer allt att lösa sig tror hon. Så småningom korsas Ozzies och Hannas vägar, en mörk hemlighet kommer fram i ljuset och katastrofen är ett faktum...

Denna debutroman kallas "en roman om att växa upp och vilja fly". En bitvis vidrig historia med övergrepp och mobbning, inte bara av skitungarna i skolan utan även av de vuxna. Vissa avsnitt hoppade jag faktiskt över. Ändå är det ingen eländesporr med frossande i detaljer, Ozzies liv är bara så plågsamt hopplöst. Den påstridiga Hanna å sin sida vill inte förstå att det finns orsaker till att en familj spricker och att det kanske var bäst så.
jag kan inte säga att jag gillar boken men den är inte heller dålig, Man vill tro att författaren spetsat till det, så illa kan det väl inte vara? Men med tanke på hur det ser ut i världen så, intoleransen marscherar framåt överallt... Slutet är intressant, var det bäst som skedde eller kunde det gjorts på annat sätt?

Betyg 3