Du kan få min glömda sång att gråta, Anita Leandersson Lava Förlag 2022

En finstämd skildring om kvinnlig vänskap. En av kvinnorna är Kristin, hon är ung och nygift. Hennes uppväxt i en frikyrklig familj har satt sina spår, även om hon inte praktiserar det själv så gnager det i henne. När en tragedi infaller så är hennes föräldrar där och vill hjälpa till, men skuld och skam gör saken bara värre, Kristin börjar känna förakt sin far, det är som om han pratar med en församling och inte till sin dotter, samtidigt skäms hon för sina känslor.

Vera arbetar som personlig assisten åt Kristins svärmor, hon trivs med Edith och med sitt arbete. När Edith blir sämre i sin sjukdom så känner Vera att det kommer att bli svårt att börja hos någon annan den dagen Edith är borta. Hon har också svårt att komma över en separation, för mycket påminner henne om sin käresta.

Kapitlen varvas av de båda kvinnornas tankar och vardag. Just det uppskattar jag, att se från två olika håll, för att senare närma sig varandra. Det kom att få stor betydelse för dem båda. Att ha någon att prata med, ett andningshål att ge varandra styrka. Det är stora tidshopp i berättelsen, som hade kunnat fyllas och då få en mastigare berättelse, istället blir det tillbakablickar som också fungerar. Trots att det handlar om livskriser så inger hela berättelsen ett slags lugn, mycket på grund av språket Anita använder sig av.

En bra debut som lovar mera.

Betyg 3