Britt Arenander debuterade 1968 med romanen Steget på Bonniers. Sammanlagt har hon skrivit 13 böcker. Det här är den första boken jag läst av henne.
Nina Sandberg är skådespelerskan som tröttnat på alla de ständiga biroller Stockholms stadsteater givit henne. Impulsivt säger hon upp sig och lika impulsivt lämnar hon Sverige och hamnar i ett mindre samhälle, Manácas i Andalusien.
Det är först nu när jag läst klart boken som jag inser att platsen är uppdiktad. Men jag tyckte först att den var ganska charmig med medelhavskultur, mat och dryck. Efter ungefär 100 sidor beslutar sig författaren för att föra in en spänningsintrig i berättelsen. Något jag såg fram emot. Litet spanskt samhälle, kultur och spänning. Det skulle ju kunna bli hur bra som helst.
Det blir det inte.
Jag trodde in i det sista att boken skulle ta en annan vändning på slutet och hade nästan recensionen klar i mitt huvud. Istället känner jag mig nästan helt utmattad. Det här är den mest orealistiska intrig jag läst på mycket länge. Jag trodde att författaren valt den orealistiska intrigen som ett falskt sidospår för att sedan föra in läsaren på det verkliga spåret på slutet. Men icke.
Jag kan knappt skriva så utmattad känner jag mig av att ha läst det här svamlet!
Som jag ångrar nu att jag tvingade mig igenom den. Dåligt redigerad var den dessutom med mycket som kunnat kortas ner.
Nej, den här boken kan jag verkligen inte rekommendera!
Bottenbetyg!
Någon som läst något av författaren?

Betyg 1