Den fristående fortsättningen på, Paradisets portar (1956)
Jag kan inte nog förklara hur mycket jag har kommit att tycka om Dagmar Edqvists romaner. Dagmar Edqvist (1903-2000), en mycket produktiv författare som författade 23 romaner mellan åren 1932-1985 och som väl nästan är glömd idag, tyvärr.
Jag tycker aldrig att när man talar om nu avlidna svenska författare vare sig om det är inom litteraturprogram på tv eller i tidningar att man nämner hennes böcker. Som ung flicka läste jag ett flertal av hennes böcker, men det är nu först på äldre dar som jag riktigt kommit att njuta av hennes romaner som är spännande och engagerande som thrillers, fastän det inte är thrillers. Språket är briljant och jag tycker att dessa böcker har åldrats som ett bra vin. De är varken omoderna till språk eller handling.
Edqvists kanske mest kända roman, Fallet Ingegerd Bremssen (1937) skrivs det ganska vågat om en våldtagen kvinna som skrivs in två gånger på psyket, första gången för det trauma hon drabbas av under våldtäkten, den andra gången efter att hon mördat sin våldtäktsman.
Böckerna är förvånansvärt moderna faktiskt.
Och det här är varken kärleksromaner eller kvinnosaksromaner. I ett flertal av romaner är huvudkaraktären man.
Skuggan blir kortare är den fristående fortsättningen på Paradisets portar som jag läst tidigare. Kåre och Sandras äktenskap brakar samman efter att Sandra är otrogen med en äldre kollega till Kåre. Sandra är hysterisk och uttråkad och har redan försökt ta sitt liv en gång tidigare. Kåre lämnar henne, flyr till ett forskningsprojekt med specialitet inom strålning i FN:S namn där han får anställning. Mycket incidenter, kultur, politik, rasmotsättningar, arbete, spänning och kärlek inträffar.
Jag kan riktigt varmt rekommendera ett flertal av de romaner av Dagmar Edqvist som jag läst, och jag planerar att läsa alla av hennes författade böcker.
Slutbetyg, en stark 4:a!

Betyg 4