Brunnsgästen handlar om Hesses på besök i den välkända kurorten Baden i Tyskland. Författaren beskriver hur han anländer som ömklig ischiaspatient, hur han stegvis acklimatiserar sig med kurortslivet för att sedermera successivt demoraliseras av sysslolöshet och sinnliga förströelser. Boken erbjuder många tänkvärda uppslag och filosofiska resonemang bl.a. bokens höjdpunkt där Hesse genom att tänka sig in i en, för honom, störande rumsgrannes liv (från barndom till nuläge) lyckas kontrollera sina hatkänslor och t.o.m. förvandla dessa till sympati. Författaren agerar i romanen iakttagare och subjekt samtidigt och det är en intressant vinklig. Mycket av innehållet för tankarna till Hesses mer välkända roman ”Stäppvargen” såtillvida att beskrivningarna av själslig dualism och försoning är tongivande. Det här är helt klart en bekännelse- och meditationsbok som skänkte mig både insikt och befrielse. Trodde aldrig att jag skulle kunna uppskatta en självbiografisk skildring i så hög utsträckning. Läs och begrunda…

Betyg 4