En liten pojke som tror att han är en råtta, ett barnlöst par som börjar älska pojken över allt förstånd, en prinsessa och ett hiskligt monster.
Det är ingredienserna i Pullmans småotäcka; "Råttpojken".

Denna bok är litet läsäventyr för yngre barn (låg - och mellanstadieåldern). Jag tycker mig se inflytande från "Pinochio", även om "Råttpojken" besparar sin läsare moraliska pekpinnar till skillnad från den förra. Nästan varje kapitel avslutas med ett utdrag ur landets tidning; "Dumheter", vars ägare mest bryr sig om skandaler och därför inte drar sig för att publicera totala osanningar (här tycker jag mig ana direkt samhällskritik mot dagens media).
Dessa skandalnyheter är både roliga (härliga teckningar) men också skrämmande eftersom läsaren vet vad som EGENTLIGEN hänt, och känner medlidande med Roger. Det mest skrämmande är kanske att folket tror på tidningarna i första hand och böjer sig för det faktum att Roger - som anses vara ett monster - bör utrotas.

Det är alltså en ganska mörk historia även om den är berättad i barnboksform. Tyvärr ingav den inte mig någon läsglädje. Jag fann den ganska medelmåttig. Jag blev inte särskilt fäst vid vare sig Roger eller hans fosterfamilj. Av den anledningen kan jag bara ge berättelsen en tvåa. Den fångade mig inte riktigt.

Betyg 2

När jag fick se denna underbart gulliga boken Råttpojken,så köpte jag den dirrekt. Men jag blev väldigt illa berörd över det hat som den stackars råttpojken fick utstå. Råttpojken är hälvten råtta och hälvten människa,och det är därför jag älskar honom så oehört mycket. Jag önskar också att det hade funnits en sådan man i min närvaro,men det skall visst finnas en man som är född med råttsvans som bor i norra Indien. Jag vill gärna träffa honom! Jag skulle vilja ha barn som är människoråttor. Det finns några få människoråttor i världen,och dom intresserar mig enormt mycket.
Jag älskar också vanliga råttor väldigt mycket.
Innuti i boken "Råttpojken" på sidan 80,så finns där en bild på råttpojken i ett rör.
Han är så söt den lille råttpojken där så jag har inte ord. Jag får moderskänslor dirrekt när jag ser bilden,och jag får moderskänslor när jag bara tänker på denne gullige människoråttunge. Han är det sötaste jag någonsin har sett. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och hela min och själ,och jag älskar övriga människoråttor också. Jag älskar också vanliga råttor likaså. Jag vill bli fadder åt råttpojken,och jag vill starta en fond för honom. Jag skall framöver göra en egen hemsida,och då skall jag ha med den här lille gullige råttpojken på min personliga hemsida. Råttpojken skall då komma till sin rätt och uppfattas som väldigt söt och näpen. Jag skall göra allt för att detta skall lyckas. Råttpojken kommer att bli en av mina favorit Ikoner.
Men jag skall jag ta bort döskallebenen,för dom är till råttpojkens nackdel. Hoppas att det kommer en bok med en liten söt Råttflicka också framöver. Århundrandets sötaste lille varelse är Råttpojken!

Betyg 5

jag tycker inte alls denna boken är bra den är inte spennande ellr något de är inte alls bra mina kompisar och jag fatta inget vi fattar 0.00

Betyg 1