Nattens skogar

Djuna Barnes rörde sig i den berömda kretsen av amerikanska författare i Paris under mellankrigstiden. Nattens skogar fångar tidsandan och blev också hennes stora genombrott; trots romanens kontroversiella sexuella öppenhet hänfördes många av dess eleganta och rytmiska prosa, bland dem T.S. Eliot. I Nattens skogar (Nightwood, 1936) möter vi Robin, Nora, Jenny och Felix, som vid olika tillfällen träffar den enigmatiske doktor OConnor. Ett komplicerat passionsdrama med oväntade vändningar tar sin början. Drivna av sina begär och lustar börjar alla fyra huvudpersonerna snart se hur den bekymmerslösa världen omkring dem färgas allt mörkare av avund, svartsjuka och kärlekskval. Deras bisarra relationer och personliga tragedier vävs samman av OConnors monologer i en omtumlande blandning av fantasi och poesi, oskuld och dekadens. Nattens skogar är en visionär roman som har kallats ett av de mest egenartat fulländade verk som den moderna litteraturen frambragt. Det är en glömd litteraturskatt som nu presenteras i Lind & Co:s klassikerserie Nittonhundra. DJUNA BARNES (18921982) började sin bana som journalist, grafiker och dramatiker i New York. Hon vistades sedan under en stor del av mellankrigsåren i London, Berlin och Paris och levde där bohemliv i avantgardistiska kretsar. Som poet och romanförfattare var hon djupt beundrad av flera av 1900-talets litterära giganter. Det jag skulle vilja bereda läsaren på är att upptäcka det storartade resultatet av dess stilsträvan, dess uttrycksskönhet, lyskraften av dess kvickhet och människoteckning, samt dess sinne för fasa och ödesgrymhet. T.S. Eliot

Medelbetyg: 5 (1 röster)