Jag tycker det här är en ganska bra bok. Själva ämnet är intressant och det skulle kunna bli en jättebra bok, men den räcker inte riktigt enda fram. Boken väcker en del tankar om vad som är rätt och fel.

Betyg 3

När den före detta hustrumisshandlande polisen Jocke Lind suttit i fängelse i ett år för mordet på sin fru Louise flyttar den arbetslöse journalisten Maria Allende in i Jockes gamla hus, ovetandes om vilka hemskheter där begåtts. När hon väl får vetskapen kan hon inte släppa det utan börjar rota vidare. Hon lever och andas Louise Lind - med en gnagande känsla av att något är fel.

Samtidigt pågår en uppmärksammad rättegång kring ett hedersmord med åklagare Madelene Edwards vid rodret för brottsundersökningen, med polisen Mats Hjörne som brottsutredare. Det var även de som skötte åtalet som satte besten Jocke Lind i fängelse.

Katarina Wennstam gjorde sig först känd som förkämpen för våldtäktsoffer i de lysande böckerna "Flickan och skulden” och ”En vanlig våldtäktsman” där hon satte fokus på hur en svajigt formulerad lag överlämnar våldtäktsoffer i lagens uttolkares våld. Och dessa har alltid en tendens att tolka till mannens fördel och skuldbelägga kvinnan. ”Hon hade ju utmanande klädsel på sig”, ”Hon var ju full”, ”Hon har ju ett väldigt vidlyftigt leverne” – brukar vara kommentarer som verkar berättiga dådet eller förmildra förövarens skuld i en våldtäkt.

”Smuts” var Wennstams första skönlitterära bok och var enligt mig mindre lyckad. Den kändes sval och oangelägen – efter man läst hennes tidigare böcker. Med ”Dödergök” tycker jag dock att Wennstam lyckats. Hennes patos har följt med in i den skönlitterära världen och hennes karaktärer känns levande, fulla av fel men värda att älskas – precis som det ska vara.
Framförallt uppskattar jag Wennstams sätt att skriva en deckare med sina egna – och andras – fördomar som rökridå. När deckarförfattare vanligen använder dramaturgi och logiska finter för att dölja sanningen för läsaren - så att man i slutraderna, när sanningen uppdagas, känner sig korkad och nöjd - använder Wennstam fördomar. Och precis när man tycker man tänker fördomsfritt vänder Wennstam på perspektiven och avslöjar nya fördomar hos en själv. Och i slutraderna känner jag mig korkad, djupt oroad över sakers tillstånd – och nöjd. Dock tyckte jag hon kunde låtit bli att ha med en klassisk aktionavslutning – som enligt mig förtar en del av den gnagande oro som boken annars lämnat. Det växande frö av eftertanke som jag oförstört kunde tagit med mig, blev nu tillknullat av en ”hey-what-the-fuck-you-motherfucker”-slutscen som boken klarat sig mycket bra utan.

Angela Kovács läste in boken på ett mycket bra sätt. Greppet att låta Jocke Linds ”dagboksanteckningar från fängelset” läsas av Magnus Krepper är något som jag vanligtvis inte skulle varit speciellt förtjust i, men som ändå fungerade här.

Betyg 4

Klart läsvärd.

Betyg 4

klart läsvärd bok, spännande och välskriven

Betyg 3

En välskriven roman som långsamt bygger upp spänningen. Gillar de korta kapitlen med olika paralella handlingar som sedan binds samman. Uppskattar kombinationen av "vardagsbekymmer" och kriminalhistorien. Kan helt klart tänka mig att läsa fler böcker av författaren. Även om detta var en egen bok fanns vissa anspelningar på händelserna i smuts, så man kände redan vissa karaktärer.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Den första bok jag läste av Wennstam var Alfahannen. Eftersom den var så bra var jag givetvis sugen på att läsa mer av henne! Lika lyrisk blev jag av denna välskrivna bok. Just ämnet gör mig av naturliga skäl inte lyrisk utan just hennes förmåga att skapa spänningen, äkthetskänslan och just det att man verkligen känner att man kan lita på att hon är insatt i ämnet. Författaren är påläst men andra ord och det känns ända in i märgen!
ett extra plus för det oväntade slutet.

Betyg 4

Jag kan börja med att säga att jag tyckte att Smuts var bättre än Dödergök.

Vi får följa Maria Allende som blir besatt av en död kvinna. Denna besatthet känns lite onaturlig och jag har full förståelse för att hennes man blir irriterad på henne. Dock var det denna bit av boken som var mest intressant trots allt.

Madeleine Edwards bekymmer med sin dotter kändes ovidkommande och likaså Mats Hjörnes roll i det hela.

Författarinnnan ondgör sig över män som hatar kvinnor men i ärlighetens namn känns hon själv som en kvinna som hatar män. Tycker att det luktar lite väl mycket mansförakt över både denna bok och hennes förra Smuts. Det drar ner betyget till en trea.

Betyg 3

Något ojämn. I början är boken ganska långsam och tråkig, mot mitten av boken får den fart och jag sträckläser.

Betyg 3

Riktigt bra. Lättläst, spännande och initierat. Omväxlande med kapitel skrivna ur olika huvudpersoners perspektiv.

Betyg 4

En bra bok med två parallella berättelser, om två starka kvinnor i huvudrollerna, som till sist flätas in i varandra. Inte är det så mycket spänning, förutom på slutet, men den är välskriven och gör att jag vill fortsätta läsa.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En spänningsroman där författaren skickligt bygger två parallella handlingar utan att det blir rörigt. Ett överjag berättar och läsaren ges insyn i de olika karaktärernas tankesätt och personligheter. Det är inte så djupa och nyanserade personporträtt, men tillräckliga för att ge trovärdighet. En spännande och skrämmande historia som jag delvis sträckläste, men som ändå inte riktigt band mig på djupet. Dock helt klart läsvärd.

Betyg 3