En sextonårig flicka blir överfallen på ett bibliotek, hon lyckas komma undan men gärningsmannen ger inte tappt. Motivet till förföljelsen förblir oklara fram till att Rhyme och Sachs inser att flickan har information om något som gärningsmannen inte vill låta bli offentligt. Och så börjar kampen för att skydda flickan som visar sig vara skärpt men ha en tuff bakgrund som påverkar fallet. Gärningsmannen är iskall efter sina många år i fängelse, och bakom honom står en än mäktigare man, som inte tänker låta flickan komma undan, för allt i världen!

Deavers språk lämnar inte mycket att önska. Böcker inom deckargenren är sällan välskrivna, istället ligger fokuset på spänningen. En författare som Dan Brown (vars språk är ytterst torftigt) kan skriva fantastiskt spännande böcker som skulle havera betygsmässigt om de var skrivna som romaner. Men Deaver har alltså ett mycket gott språk. Därtill har han kunskaper inom de ämnen han skriver om. Inte sällan lägger man hans böcker ifrån sig, tillfredställd både faktamässigt och litterärt. Deavers bok "Stenapan" är ett lysande exempel på författarkonst när den är som bäst. Genom den boken fick jag massor av kunskap rörande kinesiska invandrare i USA. Deavers svaghet ligger i hans personporträtt. Vid första genomläsningen känns alla beskrivningar starka, men kort därefter har man redan glömt persongalleriet. Så särskilt färgstarkt är det tyvärr inte. Berättelsen om Rhyme och hans handikapp avhandlades till fulländning i "The Bonecollector" och därefter har porträttet av Rhyme och Sachs slutat utvecklas. Denna bok fungerar eftersom den har en smart dramaturgi. Men samtidigt gjorde den mig uttråkad långa partier. Mot slutet av boken avlöste fantastiska upplösningar varandra på ett bombastiskt sätt som inte tilltalade mig. Det kändes som Deaver hade svårt att avsluta boken. "Det tolfte kortet" är en av de sämsta Deaverdeckare som jag har läst. Men i jämförelse med andra deckare är den ändå tämligen bra. Den får en svag trea.

Betyg 3

ElinLeticia har egentligen skrivit nästan allting som även jag tycker. Jag tycker att Jeffrey Deaver fastnat i skrivandet utan att direkt utvecklas. Om man inte läst någon bok av Deaver tidigare tror jag att man tycker att den här boken är riktigt bra. Har man däremot läst ett antal böcker av Deaver så börjar det bli ganska tjatigt vid det här laget.

Betyg 3

Inte dålig, men man vet hur spännande och bra han Kan skriva!

Betyg 2

En helt okej deckare välskriven och spännande.

Betyg 3

Deaver kör sin stil med parallella synvinklar för ökad mystik, och det funkar bra. Just denna bok börjar lite trevande men accelererar länge och väl till ett gott bokslut. Han vilseleder läsaren på ett balanserat sätt.

Som vanligt är det ganska hårda konturer och snäva krökar i historien men den röda tråden offras aldrig. Bra deckare helt enkelt.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Hade väntat mig så mycket mer av denna bok, läser man på baksidan låter den spännande och får en att vilja läsa boken men det rekomenderar jag inte. En tråkig handling som gör boken mycket seg läst.

Betyg 2