Lotta lämnar hastigt man och jobb och flyr till sin sommarstuga i Roslagen. Läsaren får till en början inte veta vad som hänt, bara att det var något oförlåtligt. Sveket gör att hon vill skiljas, men tvekar ändå. Hennes man Dan följer efter henne, vill prata och tar för givet att hon ska falla till föga och följa med hem. Men hon står på sig, säger att hon behöver tid. Han blir tvungen att åka hem för jobbats skull, men ringer varje dag. Lotta sa upp sig från sin anställning i samband med flykten, men arbetar nu som översättare. Sommarstugeområdet är ganska ödsligt nu på våren, men som av en händelse råkar en singelpappa med barn bo i grannhuset...
Jag lånade boken mest för titelns skull, känns fräscht med en titel bestående av två meningar (om än korta). Och den är välvald, historien handlar om Lottas tvivel, ska hon löpa linan ut eller går sveket att förlåta. För mig känns valet självklart men det finns nog läsare som tar makens parti. För även om han är mer än lovligt enkelspårig är hans syn på det som hände inte alls ovanlig i dagens allt hårdare samhälle.
Genremässigt är feelgood det som ligger närmast, attribut som gulliga barn och djur är på plats. En närmast perfekt man pekar i samma riktning. Och mansporträtten är berättelsens svaghet, svartvita och stereotypa. För annars tror jag att många kan känna igen sig i Lottas velande ska man lämna ett långt äktenskap där det varken finns våld eller otrohet, är hon överkänslig, kan hon klara sig utan mannen, hur ska det gå för honom?