Vad ska man säga om den här boken?
Unga Sonja växer upp i Malmö, hon vill bli sedd, längtar efter uppmärksamhet, att ha någon nära sig och att vara en sexuellt frigjord kvinna. Hon lider dock av självhat och depression. Hon går under de år den här boken sträcker sig in i mängder av tillfälliga sexuella förbindelser. Vad som helst bara hon slipper ligga ensam hemma i sin säng. I skolan lider hon av prestationsångest. Alla hennes besvär bedövar hon med alkohol, skräpmat, cigaretter och sex. Hon försöker ha normala relationer, men dessa slutar alltid destruktivt. Många av männen behandlar henne som skräp. Ändå föredrar hon utnyttjandet framför ensamhetens leda.
Det här är en välskriven och sorglig bok om en ung kvinnas längtan, desperation och ensamhet. Hennes depression kändes för mig så träffande att läsa om, även om jag först hade svårt för hur minimalistiskt berättad den är. Men tyckte ändå att den var mycket engagerande. Sedan kan jag tycka att det blir lite väl mycket sexuella beskrivningar. Författaren hade inte behövt att utförligt beskriva alla de 40+ män som Sonja ligger med under bokens gång. Är man känslig för sexuella beskrivningar, bör man inte läsa den här boken. Men den känns hela tiden ärligt berättad, och jag är säker på att det finns ett flertal som Sonja som bedövar sin egen ensamhet och smärta med sex. Av vad jag har läst om Kerstin Thorvall så var hon utan tvekan en av dem.
Slutbetyg, en 4:a!