Bokens huvudperson är den avsatta prästen Gösta Berling, som kommer till herrgården Ekeby en julnatt och blir en av de tolv kavaljererna som bor där.
Gösta är en underbar poet som fångar kvinnor genom sina ord till dom, och det är han som blir kavaljerernas ledare när de gör uppror mot vardagslivets tristess.
Deras största dröm är att göra livet till en enda lång och sorglös dans, där endast instrument, middagsbjudningar, alkohol och kärlek är inblandat.
När majorskan, som varit Ekebys ägare en lång tid blir avslöjad med att ha ingått en pakt med den onda Sintram, som sägs vara skickad av djävulen, blir hon bortförd från Ekeby och döms till att bli en tiggarkvinna.
Kavaljererna får Ekeby i sin ägo och genast börjar kalaset.
Gösta får många kvinnor förälskade i sig, men han krossar allas hjärtan i tron om att han inte är god nog åt dom.
En natt, ett år efter att Gösta kommit till Ekeby lovar han bort sitt liv och sin själv till Sintram mot en plats där han kan få inre frid utan samvetskval och plågor.
Han vandrar villrådigt iväg för att finna sig en plats i skogen där han kan lägga sig ned för att dö, men en tanke hindrar honom.
Kärleken, kärleken till hans senaste förälskelse som blivit hans fru och kärleken till majorskan som varit som en mor för många av kavaljererna på Ekeby.
Han bestämmer sig för att återvända till det vanligt livet och han beslutar sig för att leva som en vanlig bonde.
Han går tillbaka till Ekeby, där han möter majorskan på sin dödsbädd omringad av de andra kavaljererna.
Eftersom Gösta aldrig tog sitt liv blev Sintram förgrymmad och han tar istället majorskans liv och hennes själ.
Precis innan hon ska, skänker hon Ekeby till Gösta och hans fru och det är det absolut sista Gösta vill.
Han tvivlar på att han kan leva ett anständigt liv bland de andra kavaljererna och med Ekebys rikedom i sin ägo.
Jag avslutar denna recension med nedanstående citat från
Sven Delblanc
”Selma Lagerlöfs debutbok är också en stor dikt”
|
(36 år)