Boksidan - bokrecensioner av Khanaqin :

Brott och Straff av Fjodor Dostojevski

Denna mycket kända bok av Fjodor Dostojevskij skrevs år 1866 trots detta vågar jag påstå att bättre läsning än såhär får man leta efter. Fast den beskriver Ryssland på 1800-talet känns den aktuell då den tar upp frågan om brott och straff för en mördare.
Den handlar om Raskolnikov, en student som tar livet av en pantlånerska för att, enligt honom själv, få ett startkapital och ordna upp ekonomin för hans moder och syster. Allt är mycket väl planerat och intelligent som han är har han sett till att inga spår
kommer att finnas kvar efter honom. Då han planerar diskuterar han ofta med sig själv och redan nu ser man att han är en smula sinnessjuk då hans två helt olika sidor turas om att ha befälet över hans kropp. Då mordet begåtts blir han sängliggande i sjukdom och under veckorna som följer behandlas han av doktor och vänner.

Efter att delvis tillfrisknat från den fysiska sjukdomen så märks väl hans tendens till galenskap. Han får konstiga infall och ibland är han mycket nära att avslöja sig som mördaren, som polisen inte ännu
hittat. Men oftast lyckas han genom sitt otroliga intellekt klara ut de flesta situationer. I denna delen av romanen möter han rannsakningsdomaren som utreder fallet tre gånger och vid dessa tillfällen lovar jag att man läser hänryckt. Domaren, med ett minst lika stort intellekt som Raskolnikov, och ett antal års erfarenhet av brottsfall argumenterar och fintar och visar prov på en listighet sällan skådad, och all Raskolnikovs energi krävs för att hålla sig från att försäga sig.

Detta är en mycket bra bok som förutom en lysande intrig även speglar det ryska samhällets misär såsom det såg ut under denna tidsperiod. Ofta med gripande skildringar om de fattiga som tvingas offra allt föratt lyckas få mat för dagen och tak för natten. Samvetet spelar även stor roll i denna boken, själv fattade jag tycke för Raskolnikov fast han betedde sig som han gjorde och en del av mig hoppades hela tiden att han skulle klara sig fast en annan del av mig sade tvärtemot, att han måste erkänna och ta sitt straff.

Dostojevskij målar genom sitt lysande språk en underbart intressant roman. Även om den som de flesta ryska böcker är lite seg i början så släpper det efter ett tag. Ni som redan läst den då ni gick i skolan, läs den igen för detta är ingen bok man skall skumma igenom för att kunna klara något förhör, detta är en bok man skall njuta av.