En så kallad modern klassiker av Tjeckiens store författare Jaroslav Hasek författad under mellankrigstidens Europa. Ironin är ofta dräpande och de satiriska beskrivningarna av de många gånger fullständigt ologiska förfaranden varmed många militära befallningar utdelas är karaktäristiska. Det torde alla som gjort militärtjänst kunna vittna om. Den tappre soldaten Svejk utger sig för att vara en humoristisk satir över det absurda i militärlivet, och just däri ligger romanens svaghet. För att en satir ska bli lyckad och festlig krävs det enligt mitt menade en knivskarp balans mellan ingredienserna överdrift och karaktäristik. Om den ena av dessa två ingredienser tar överhanden blir det hela lätt buskis á la Stefan och Krister. Den tappre soldaten Svejk hamnar, olyckligtvis, nära gränsen för buskishumorn – en humor som jag för egen del känner en bitande avsmak för. Min slutsats av ovanstående blir följande: de som delar Haseks humor kan nog med rätta betrakta denna roman som schyst, ja t.o.m. som ett mästerverk. För egen del finner jag den emellertid ganska trist och löjlig.

Betyg 2

Helt sanslöst rolig roman, som inte bara handlar om militärlivet i Österrike-Ungern under första världskriget, utan minst lika mycket om samhället överhuvudtaget som det ser ut än i denna dag. Genom Svejks närmast autistiska sätt att betrakta världen och reagera på den avslöjas obarmhärtigt det många gånger fåniga spel, som inte bara politiker och militärer bedriver utan även människor överlag. En mycket träffsäker nutidssatir, tycker jag, vilket förvånar mig, eftersom boken skrevs i Tjeckien för 80 år sedan.

Betyg 4

Den tappre soldaten Švejk är en satir och parodi på kriget och nationalism - ingen hyllning alltså. När Hašek beskriver Švejks "patriotism", "lojalitet" och "kampvilja" så menar han det starkt ironiskt och han anspelar på de förväntningarna den Österrikiska överhögheten hade på det kuvade Tjeckiska folket. Man förväntade sig att tjeckerna troget ska följa den Österrikiska kejsaren till kriget och offra sina liv för utländsk överhöghet. Tjeckernas liv hade inget större värde för Österrikiska herrar därför var det "självklart" för Österrikarna att förvänta sig att varje Tjeck ska visa sin tacksamhet genom att värdera kejsarens liv och välstånd före sitt eget liv. När Hašek beskriver Švejk som kör till kriget på sin rullvagn och ropar hyllningar till kejsaren och uppmanar andra till entusiasm så är det en parodi som kunde förfataren kosta fängesle för landsförräderi. Man borde ha en grund i tjeckiska fraser för att förstå romanen fullt ut för att Hašek leker ofta med ord på ett mästerligt sätt. När krögaren Palivec säger att han tog ner kejsarens bild för att "rädda" den mot flugorna som bara sket på den så är det ett sådant exempell på anspelnig att nånting var ruttet med det föråldrade omoderna Kejsardömet Österrike. Men samtidigt besrkiver den den enorma paranoida inställningen av Österrikiska hemliga polisen som rådde på den tiden. Palivec njöt ju inte av att se på en nerskiten bild av kejsaren, han ville "rädda" den mot skit :-) Det som är vackert och genialiskt med Hašeks humor är att hur man än vänder på meningen så blir det absurt och återigen bara parodi. "Flugorna skiter på det" betyder lika med att objektet i fråga är ruttet, föråldrat, omodernt, inte värt att ha kvar. Återigen en anspelning som kunde kosta författaren dyrt om boken släpptes tidigare. Jag har läst flera recensioner av boken här på internet och de flesta har på ett eller annat sätt missförstått boken eller inte förstått den fullt ut vilket är rätt så synd med tanke på vilken fantastisk bok det är. Med tanke på krig och elände i världen så är boken aktuell än idag.
Jag ser boken som en protest mot kriget. Hašek protesterar mot kriget genom att förljöliga det meningslösa krigandet. I Hašeks typiska anda att ett militant system kan bäst motarbetas genom att använda en "idiot" som vänder systemets meningslösa idioti mot systemet själv genom att använda systemets egna vapen dvs idioti och agera överdrivet "idiotiskt" genom att följa överdrivet troget de idiotiska kraven från det militanta systemet och det är precis det vad Švejk gör. Jag skulle önska mig att det ges ut en översättning med utförliga kommentarer och analyser för att svenska folket skulle kunna förstå boken bättre och därmed även njuta av den mycket mer. Jag önskar att flera upptäcker bokens stora värde.

Säkert kul när den publicerades. Det gjordes även en bra film på denför mycket länge sedan. Men boken är allt för lååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååång.
Men här finns en del fina humoristiska guldkorn mitt bland ordmassorna.

Vi får aldrig glömma bort att Jaroslav Haceck visste och förstod vad lögn är. Och sanningen är den första som blir dräpt i ett krig, vår kära vän Svejk personifierades av den som försöker ge sig på lögnen men på ett sätt så läsaren ska förstå vad en lögn är.
Om och jag tror många med mig vill se lögnen i vitögat, men Jaroslav Haceck vänder om er som vill tro på sagor, det är därför ni hatar eller älskar Svejk. Jag älskar Svejk för jag tror inte att lögnen kommer att segra, det var nog tur att Jaroslav inte fick fullborda sin roman för då hade lögnen kanske fått en seger. Själv tror jag på sanningen, den har varit bistert många gånger men jag gav till slut vika för sanningen, annars hade jag inte ståtat med en medelålder, och det är tack vare "min tappre soldat Svejk"

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Klocksäker satir om tjeckernas liv inom Österike-Ungern innan Tjeckoslovaken fanns som land och det skall vi ha i minnet. Tjeckerna var ett folk i utkanten av Dubbelmonarkin med många preussiska drag. Många dråpliga äventyr tillsammans med Svejk, en inte allt för begåvad kallfaktor och soldat. Kan misstänka att Haseks Svejk är det tjeckiska folket sett ur centralmaktens synfält. Motståndet mot denna centralmakt står krogvärden på Bägaren för, som tagit ner Kejsaren från krogens vägg för att inte flugorna skall skita på kejsarens porträtt.
Så långt innan Svejk drar ut i kriget.
Sen börjar ett långtråkigt avsnitt nästan halva boken när han drar i fält. Haseks antikrigiska åsikter kommer i dagen, men begravs allt för mycket i långa haranger.
Nu är boken ett ofullbordat verk. Hasek dog innan den var klar och ingen har haft modet att gå in texten och strukturera den, vilket Hasek som författare säkert skulle ha gjort om han fått leva.
När man läser boken får man lov att läsa den som ett ostrukturerat manus.
Läsvärd, rolig och lärorik mitt i ett allt för stort flöde av ord.
Trots allt en av mina favoritböcker. Läst den 1974, 1986, 2000 och senast 2013.
Den första översättningen känns mer levande än 90-tals översättningen som tappat en del av den tidsanda som boken vill beskriva.

Betyg 5