”Strax efter klockan sju på morgonen den 26 februari 1942 sprang en ung kvinna längs en snötäckt grusväg vid Rosenhälls gård. Hon hade sömnrufsigt hår och bara ett tunt nattlinne på kroppen. Ingen tröja eller kappa, inga skor på fötterna.”

Elof Nilsson och hans fru Matilda var statare, den kategori arbetare som stod längst ned på skalan. De hade flyttat runt på gårdar i västra Skåne men nu rotat sig på ett gods i Härslöv utanför Landskrona. De fick 13 barn och vid nyår 1942 var sju i livet. Elof var känd som en duktig och ansvarsfull arbetare och en lugn och timid man. Men sorgen efter barn som dog, bråk med grannar, de stränga vintrarna och det hotfulla världsläget hade förvandlat honom till en ångestfylld grubblare. Även hans hustru såg det mesta i svart. De delade tanken på att göra slut på allt. På morgonen den 26 februari skedde det ofattbara, Elof sköt sin hustru och de tre yngsta barnen, men misslyckade eller orkade inte ta livet av sig själv.

Patrik Svensson har skrivit en ingående skildring av det som hände och hur det gick efteråt. Han berättar också om statarsystemet, varför det uppkom och avskaffades och vad det innebar att vara statare. Det är sällan en faktabok kryper så inpå skinnet och författaren gör allt för att förstå hur någon kunde göra det som Elof gjorde. Det mest intressanta är vad som hände med Elof efter dådet. Han hamnade på sinnessjukhus men ingen kunde riktig diagnostisera någon sjukdom. Han fick gång på gång frågan om han ångrade vad han gjort men han svarade nej, Barnen har det bättre nu sa han och han tycktes ha försonats med sig själv. Han var en exemplarisk patient som snart fick arbetsuppgifter och frigång.

Det som förvånar mig mest är att de äldre barnen tycktes förstå och förlåta honom, de hälsade på redan i fängelset och nästan varje helg på sjukhuset. Efter frigivningen bodde han hos sonen Folke och hans familj. Men för omgivningen och läsarna framstår det fruktansvärda dådet som en gåta och inte heller författaren finner något svar. Min gissning är att den mobbningsliknande konflikten med grannarna var det halmstrå som knäckte kamelens rygg. Å andra sidan var bråk mellan grannar inget ovanlig i statarlängorna där man bodde tätt inpå varann hela tiden? Man undrar också om den som idag begår ett liknande dåd så snabbt skulle bli återanpassad och accepterad i samhället?

Betyg 4