En finstämd skildring med utgångspunkt från olika cafebesök som utspelas under några år av Patti Smiths liv, med tillbakablickar på personer hon känt. Hon reflekterar över världen, konsten, kärleken och litteraturen, matar sina katter, träffar vänner och reser jorden runt för att besöka olika kulturpersonligheters gravar, t ex Frida Kahlo, Akiro Kurosawa och Rene Genet. Till viss del påminner den om Ulf Lundells Vardagar, men utan hans gnäll och samhällskritik. Smiths bok är mer stoisk och melankolisk, inte så konstigt då båda hennes stora kärlekar dog unga. Hon återkommer ofta till sin make Fred Sonic Smith som dog redan vid 46 års ålder, saknaden skiner igenom på nästan varje sida.
Jämfört med ”Just Kids”, biografin om ungdomsåren, är ”M train” mycket rörigare och lösare i konturerna. Obekymrat hoppar den fram och tillbaka i tiden och tanken, med helt andra utvikningar än de man skulle se i en ordinär biografi. Kaffe spelar en stor roll i hennes liv, enligt egen utsago kan hon dricka fjorton koppar om dagen utan mag- eller sömnproblem, och en av hennes resor gick ut på att finna den perfekta koppen kaffe.
Man kan säga att boken tillägnas hågkomsternas ljuva magi men något bokslut över hennes liv är den inte, trots att stämningen i boken kan lura läsaren att tro det.