Precis som de tre föregående böcker jag läst av Bengt Martin så är det här en mycket välskriven bok, med ett förträffligt språk. Men själva handlingen tilltalar mig inte alls lika mycket som de andra. För rörig och kanske aningen för psykotisk? Att författaren blandat in sig själv i handlingen är ganska så ovanlig. Men är allt sanning eller en blandning av roman och verklighet. Bobbo är också med, men jag trodde att han enbart var en karaktär?
Slutbetyg, en stark 2:a!