Historien är både gripande, intressant och värd att berätta. Tyvärr är den väldigt dåligt skriven, inte bara språkligt, utan det känns som författarna till boken, det vill säga de som intervjuat Kristina, inte ställt sig de intressanta frågorna. Kristinas berättelse är känslomässigt motsägelsefull, vilket är förståligt, men det finns inget försök från författarnas sida att fördjupa sig i hennes historia, och förstå bättre hennes känslor. Boken lämnar läsaren, enligt min mening med fler frågetecken än klarheter. Berättelsen är hur som helst värd att läsa i sig. |
(45 år)