Doris Lessing är en värdig Nobelpristagare. Det fe.. Visa hela

Doris Lessing är en värdig Nobelpristagare. Det femte barnet är en stark och mycket läsvärd bok, detta främst p g a dess kompromisslösa syn på familjen. Det är vad berättelsen handlar om: familjen och dess betydelse för oss människor.
Vi är vana att betrakta och behandla familjen som en samhällsinstitution, en social företeelse, i första hand i alla fall. Denna underbara bok slår dock fast att familjen är nåt naturligt för människan som biologisk art, att vi har familjebildning och strävan efter familjelycka i våra gener. Att det naturbiologiska kommer först och det sociala någonstans i andra tredje hand. Mycket intressant attityd, särskilt i homoperspektivet. Bokens budskap är klart: det ligger inte i vår natur (vi talar om oss som biologiska varelser alltså) att ha samkönade äktenskap och därmed familjer sammansatta utifrån två homosexuella individers krav på social rättvisa och likvärdig social behandling, ty familjen är en naturbiologisk institution med uppgift att sätta barn till världen. En familj som inte sätter barn till världen kan inte vara lycklig. Barnet är familjens - och familjelyckans - centralpunkt.
Det är vad jag tänkte på när jag läste Det femte barnet. Även utan knytning till homoperspektivet är bokens funderingar kring familjen intressanta. Det är vad Doris Lessing är bäst på - att ta något vanligt och vardagligt och få oss läsare att se nya värden i det.

Rekommenderas, helt klart. Berättelsen är otroligt.. Visa hela

Rekommenderas, helt klart.
Berättelsen är otroligt vacker, framför allt. I dessa tider då 2 av 3 böcker handlar om mord, våld, elände, avvikande störningar och bizarra filosofier, när de flesta väljer att utmärka sig genom att provocera och väcka anstöt är Flyga drake just den bok du ska läsa om du söker dig till en värld där det goda uppskattas och hyllas osjälviskt och villkorslöst. Boken visar det goda i människan som grunden till allt vad lycka heter. Det goda behöver inte alltid segra till slut, men det är dess övergripande överlägsenhet som är viktig.
Personligen har jag också berörts av att författaren inte lockas i fällan att överframhäva det exotiska i miljön, något vi märker i t ex Shantaram.

Stan Emiroff anländer i egenskap av Sveriges hemli.. Visa hela

Stan Emiroff anländer i egenskap av Sveriges hemligaste författare, med den svenska litteraturens genom tiderna mest vågade roman.
Ett vilt genreexperiment utan dess like.
Det slutar med en kolossal knockout.

Emiroff kämpar med en hel del nya genrer som vägrar placera sig rätt. Mot ett ultraambitiöst mål som hotar att ödelägga hela bokidén.
Men han vinner varje strid.
Han har full kontroll, och imponerar i varje boklitterär dimension, i varje konstnärligt åtagande.

Den största anledningen till att "Memoirs of a Business Spy" kommer att gå till den svenska litteraturhistorien är givetvis huvudintrigen. De privata spionernas utredning av Säpo-agenter och dessas skumma affärer. De här spionernas nästintill omänskliga drive och halsbrytande våghalsighet som boken spinner omkring. Spänningens källa - och spänningens svarta hål. Den actionhungrige läsare som en gång kastar sig in i det hålet kommer aldrig tillbaka till sitt gamla jag.

Det är fortfarande den banalaste intrigen spänningsvärlden har skådat. Och den är samtidigt den mest spektakulära jag läst.
Innan den sätts i verk är intrigen en enormt pretentiös men i grunden trivial ambition pepprad med uppenbara osannolikheter och till synes naiva antaganden. Men så fort läsandet börjar får intrigen ett eget liv. Den kittlar och bedårar. Den leker med läsarens fantasi. Den minskar avståndet till läsaren med flera hundra procent samtidigt som den suger ut läsaren bort från dennes hemmamysiga bekvämlighet.

Som intrigskapare är Stan Emiroff unik. Det finns ingen som gjort något liknande, och det beror framför allt på att det inte finns någon annan som skulle kunna genomföra det lika fulländat. Ingen i detta solsystem, i alla fall.

Möjligen kan man invända mot att intrigen berör för mycket, att den är orättvis mot den läsare som föredrar distans till handlingen och karaktärerna, som kanske inte vill sugas in utan önskar förbli åskådare. Men då handlar det om en talfattig skara känslokalla läsare.
För när intrigen verkligen sparkar i gång - det inträffar inte direkt, det inträffar någonstans i bokens mitt där huvudkaraktären plötsligt inser att han och spionyrket är ett, att tärningen är kastad och att det inte finns någon återvändo - sparkar intrigen stjärt.

Resten av boken är en fenomenal balansgång mellan det klassiska kallakrigsspioneriet a la Le Carré och de nya vindarna som blåser i underrättelsebranschen. Med en rad spektakulära operationer och strategier som, utan några gemensamma nämnare andra än hjärnorna bakom, prickar in det bästa från spionverkligheten och får materialet att framstå revolutionerande relevant.
Jag undrar om någon debutant till författare i samma ålder lyckats låta så rutinerad och vital i det här skedet av sin författarkarriär. Jag kommer i alla fall inte på någon.

Och även om många recensenter fortfarande förefaller avvaktande stelfrusna och de attityder vi politiskt korrekta svenskar har suddar ut en del skärpa i historien är boken en storslagen upplevelse.
Faktamässigt, psykologiskt och litteraturkonstnärligt förstås.
Men också varmt, innerligt och själfullt.
Mäktigt imponerande och fantastiskt stort.

Välplacerade cliffhangers och realistisk Thomas Ly.. Visa hela

Välplacerade cliffhangers och realistisk Thomas Lynlie, karaktärsmässigt. Men boken saknar den framgångsrika mix av det extraordinära och det realistiska som annars varit Lynlieseriens mest lockande egenskap hittills, det fick jag en känsla av i alla fall. En poliskommissarie vandrandes omkring som privatperson upptäcker en kropp - banalt, inbitet, händer det i verkliga livet? En mystisk ensamboende i närheten av mordplatsen - lika banalt, lika inbitet. Tillfälligheter och sammanträffanden är typiska för dåliga deckare.
Tre stjärnor för berättelsekonst och intrigutveckling men totalt sett förväntar jag mig mer från en 700 sidor tjock tegelsten, och mycket mer av en så provet briljant deckarförfattare som Elizabeth George.