Det här är en bok som förmodligen bara går att hitta på antikvariat. Den handlar om Don Camillo, en reaktionär, katolsk präst på den italienska landbygden och dennes ständiga träta med å ena sidan den kommunistiske borgmästaren Peppone och å andra sidan Jesusfiguren som hänger i kyrkan och som har åsikter om Don Camillos göranden. Tidsepoken är slutet av 1940-talet och efterdyningarna av kriget sköljer över Italien. Det finns många rörande episoder där Peppone och Don Camillo trasslar till det för varandra och sig själva. Ett synnerligen fint avsnitt är när Don Camillo blir överfallen och slagen. Strax efteråt kommer Peppone och biktar att han har slagit en kyrkoherde. Don Camillo måste hålla god min så länge han sitter i biktstolen, men när Peppone lämnar kyrkan ger prästen honom en rejäl spark i ändan. Camillos förhållande till Jesus är lika komplicerat och Kristusfiguren hindrar honom mer än en gång från att använda k-pisten som han har stulit från Peppone. Typisk är att när Jesus säger till Camillo att vända andra kinden till så muttrar prästen att han egentligen alltid har föredragit gamla testamentet, varvid Kristusfiguren kallar honom för reaktionär.

En rolig, rörande och ömsint skildring av Italien strax efter kriget, med några festliga original i huvudrollerna. Boken blev också en mycket underhållande film någon gång på 60-talet (tror jag).

Betyg 3