Rune Pär Olofssons böcker är ofta läsvärda; denna är en av dem, liksom t ex Min älskade konung, för att inte tala om Ryggen fri. En passions historia hade jag däremot svårt för. Den blev aldrig utläst.
Olofsson har ett flyt i språk och handling, som gör läsningen till en njutning. Följ med på Stockholms gator i inledningen av Lyckans tärning och man får en miljöskildring integrerad i handlingen, långt ifrån den tråkiga upprepning av detaljer, som mindre lyckade "författare" får hemfalla till. Jämför med Igguldens beskrivning när Caesar kommer till Rom, så förstår ni vad jag menar.
Lyckans tärning och Min älskade konung får varsin stark 3a. Ryggen fri får betyg 4 och En passions historia kan inte få mer än 2.