bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Samma Författare:
Brev från min kvarn
Liknande böcker:
August Strindbergs Inf..
 F. Göranson
Svenska Folkbibeln
 .
Boken om te
 K. Okakura
Bleak House
 C. Dickens
Biker Bibel
 .
Lord Arthur Savile's C..
 O. Wilde
En engelsk opieätares..
 T. De Quincey
Death of a salesman
 A. Miller
The Hound of The Baske..
 A. Doyle
Mor Courage och hennes..
 B. Brecht

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

I Smärtans Riken

 
Författare: Alphonse Daudet
Genre: Klassiker
Ämnesord: filosofi, psykologi, religion, kultur, sjävbiografi
Utgivningsår: 1898
ISBN: 9189633091
 
Spänning:  3
Romantik:  3
Humor:  3
Lärorik:  8
Sorglig:  8

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


Medelbetyg: 3,5 (2 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av I Smärtans Riken :


pejob 2006-09-25 19:05
Alphonse Daudet (1840-1897) var under sin levnad, en uppburen och produktiv författare, en idylldiktare med skarp iakttagelseförmåga, vars ironiska och smått sentimentala texter rönte stor popularitet. De tidiga texterna var ljusa i tonen, förföriska och jovialiska, något som dock kom att förändras. Med åren blev hans texter långsamt allt mörkare, troligtvis som ett resultat av det lidande vilket nu drabbat honom.
Daudet föddes i Nimes i Provence men flyttade i samband med den litterära debuten, vid 18-års ålder, till Paris. Väl i huvudstaden blev han snabbt ett namn i de litterära salongerna och en del av bohemrörelsen, vars fria seder han anammade. Redan 1861 visade sig de första symptomen på att han ådragit sig syfilis.
Syfilis var vid den här tidpunkten en mycket vanlig, obotlig och med skam belagd sjukdom, då den vanligtvis smittar via sexuellt umgänge. Det är dessutom en sällsynt sadistisk sjukdom, i synnerhet i dess ibland mycket utdragna slutskede, vilket kan sträcka sig över flera tiotalet år, något de flesta saknar kunskap om och har svårt att föreställa sig idag, då penicillinet tvingar denna infektionssjukdom på knä redan i inledningsskedet.
Allt eftersom sjukdomen framskred och Daudets lidande blev allt mer omfattande växte tanken fram att skriva en roman, att i skönlitterär form återge den egna resan ”i smärtans riken”. Ett arbete Daudet påbörjade, men som han av naturliga skäl, aldrig kunde avsluta. Hans sporadiska, periodvis förda anteckningar, vilka så att säga är skrivna under smärtans diktat, finns dock bevarade och i dessa skildrar författaren sina egna upplevelser av det långsamma och ytterst plågsamma slutstadiet av sjukdomsförloppet. De enorma smärtorna – han beskriver sig själv som ”en smärtans enmansorkester” - vilka spred sig genom hela kroppen, den tilltagande svårigheten att gå, den viljeansträngning som krävdes för att klara de enklaste vardagssysslor, men även de ytterst smärtsamma och i stort verkningslösa behandlingar, vilka läkarna ordinerade. I likhet med andra sjuka personer blir Daudet specialist på läkemedel och han talar om sin tids medikamenter, kloralhydrat, bromid och morfin vilka alla ger mer eller mindre svåruthärdliga biverkningar. Han beskriver sina resor till olika kurorter, dessa ”hopplöshetens inrättningar” som Daudet kallar dem, vilka författaren besöker i hopp om att få sina plågor lindrade och där han kan studera vad han sjävl kallar sina ”dubbelgångare i smärtan”. Han talar om fruktan att förlora sin själsförmögenhet och om kampen för att i möjligaste mån skona sin familj från det lidande och den skam han drabbats av.
Parallellt med att Daudet, under stort lidande, arbetar på sin text, för även hans gode vän, litteraturkritikern Edmond de Goncourt (1822-1896) dagbok. I denna dagbok redogör han för sin gode väns plågsamma förfall, men återberättar ävenledes de samtal kring döden som de båda för.
Att det var Daudet och inte någon av den franska litteraturhistoriens tre stora syfilitiker Baudelaire, de Maupassant och Flaubert som gav sig i kast med det omöjliga projektet, att skildra sin egen långsamma, plågsamma död, kan förvåna och hur den roman som Daudet skissade på skulle ha gestaltat sig, kan vi inte veta något om. Konstateras kan dock, att den korta text, de fragmentariska anteckningar, vilka bevarats och som nu för första gången översatts till det svenska språket i sig utgör ett litet mästerverk. Daudet är personlig, texten omedelbar och orden kolossalt nakna, de vittnar om smärtan men också om skönhetens och grymhetens närhet till varandra.
Gouncourts dagboksanteckningar vilka även de innefattats i denna utgåva tillför en ytterligare dimension till redogörelsen. Han gavs dock ingen möjlighet att skildra Daudets sista tid i livet. Vid ett besök hos författaren i juli 1896 avled han plötsligt av en blodpropp i lungan. Daudet kom med andra ord trots sin sjukdom att överleva Gouncourt med ett drygt år. Daudet avled under en familjemiddag i december 1897, 57 år gammal. Lidandet hade nått sitt slut.

Namnet Syfilis kommer från karaktären Syphilus i en av läkaren och diktaren Girolamo Fracastores (1478-1553) dikter.
Betyg 4

Skriv egen bokrecension till I Smärtans Riken









 


Köp boken som film på cdon: