En realistisk nutidsdrama om en vanlig svensk kvinna Leontine, i ett vanligt lyckligt äktenskap? Tre fina barn och ett deltidsjobb i en blomsteraffär. Dessutom översätter hon franska dikter. I flera års tid har hennes huvudsysslor varit att ta hand om sin familj, ha ett välstädat och vackert hem och framförallt lyckliga och välartade barn. Hennes önskan har hela tiden också varit att ha en nöjd och lycklig man. Ett stort problem är att Leontines man Robert tar allt större utrymme för att förverkliga sig själv och i och med det blir hennes egen värld allt mindre.

Leontine blir allt mer frustrerad och desperat över känslan att inte räcka till för alla nödvändiga och inbillade måsten. Så en dag plingar det till i hennes dator. Efter att ha sänt en översatt dikt till fel mail-adress, kommer nu ett spännande svar från en för henne helt okänd man. Leontine inleder nu en lång och intensiv mailkontakt med piloten Noel. För Noel berättar hon om sin vardag, sin längtan och sina förväntningar på livet. Noel som själv alltid varit en hopplös otrogen man, har förlorat sin fru och sina barn, uppmanar nu Leontine att bejaka sig själv och lämna sin ointresserade man.

Leontine fortsätter dock att kämpa för sitt liv och sitt äktenskap. Hon fortsätter och hoppas att Robert en dag åter ska dela hennes vardag och se henne som den mycket speciella kvinna hon faktiskt är. Men vägen dit är lång och till synes hopplös.

Boken väcker många känslor. Detta är Christinas deubtroman och den fångade mig verkligen. Jag hoppas förstås på fler böcker i framtiden. (Redan nu är en ny på väg ut i handeln: Glappet.)

Betyg 5

Stark bok som speglar många dubbelarbetande kvinnors villkor i dagens Sverige. Ibland blir det lite väl tungt, nästan deprimerande i all sin hopplöshet, men så kommer plötsligt ett inslag av brilliant humor och jag skrattar högt för mig själv. Slutet är dock en besvikelse, och känns inte lika genomarbetat som resten av boken.

Christina Herrström har tidigare skrivit barnböckerna om Ebba och Didrik som filmats och visats i TV.

Betyg 4

Kanonbra bok tycker jag. Realistiskt nutidsdrama. Man får inga höga tankar om mannen:) Kvinnan sympatiserar man med.
Efter c:a 11 sid. är man rätt irriterad på mannen. efter 35 vill man slänga ut honom.

Christina Herrström har även skrivit teveserierna Ebba och Didrik och Glappet.

http://www.svb.se/?menu=003,006&id_in=7876

Betyg 5

Boken handlar om, ja Leontines längtan. Leontine är trebarnsmamma och har problem med sitt äktenskap. Hon är väldigt verkligt skildrad och rätt sympatisk. Det finns säkert många som kan identifiera sig med henne. Det finns ju så många som hon. I början av boken tänkte jag mycket på min mamma. Hon har ju lite samma problem som Leontine. Hon ger kanske för mycket i äktenskapte. Pappa brukade ju vara på arbetsresa jätte ofta förr precis som Leontines Robert. O när han kom hem så reagerade ju vi barn precis på samma sätt som Leontines barn. Rakt i famnen bara medan mamma stod där o lagade mat ed. Att pappa är hemma blir ju liksom överuppskattat. Ja, men nu får han ju betala för det o mera, så... Men sånt e de ju. Bra att någon tar upp ämnet! Fast de flesta går säketr inte lika långt som Leontine med sin pojke till älskare. Där blev jag ju lite besviken på henne. Jag vill ju att hjältinnorna ska göra som jag vill... O slutet blev jag också besviken på. För öppet. Jag är ju en sån som vill veta precis hur det gick. Men rekomenderas för alla mammor! ;)

Betyg 3

Stackars Leontine. Hon är yrkesarbetande trebarnsmor med en man som bara tänker på sig själv och sin egen karriär. Hon kämpar för att få vardagen att gå ihop och den enda belöning hon egentligen vill ha är lite ömhet och förståelse från sin man. Men icke! Hon är i princip hans piga och sängkamrat. Alla drömmar och överenskommelser de hade innan de gifte sig och fick barn har gått om intet. Hon har fått lägga sin egen karriär åt sidan så att hennes man kan ägna sig helt åt sitt yrke.

Leontines man är en riktig tråkig typ och man avskyr honom till sist. Han tänker bara på sig själv och bryr sig inte om frun och barnen. Jag hade inte stått ut att leva med en sådan människa en vecka ens. Det är i princip psykisk misshandel han sysslar med. Han svarar inte på tilltal, är aldrig hemma, hjälper inte till överhuvudtaget hemma, är snäsig, trycker ner Leontine etc. etc. Men vad gör Leontine? Jo, hon fortsätter att älska honom! Det kan jag inte förstå så jag måste säga att jag retade mig lite på henne också. Jag har full förståelse för att det inte är lätt att bryta upp som 3-barnsmor men att fortfarande ha känslor kvar för en sådan man - ja, det förstår jag inte hur det går ihop.

Eftersom den förra recensenten redan har avslöjat det så kan jag väl också nämna hennes affär. Jag kan självfallet inte förorda otrohet men i det här fallet unnade jag Leontine det! Hon var väl värd allt vad det gav henne.

Hon lever nog fortfarande i sitt tråkiga äktenskap - den mannen går nog inte att ändra på så enkelt - men nu har hon i alla fall fått uppfylla ett par av sina drömmar.

Så synd att man inte fick lite vinklingar från mannens sida. Nu var allting väldigt speglat från kvinnans sätt att se och uppleva det hela.

En svag 4:a blir det.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Boken började bra. Väldigt bra språk och väldigt fängslande. Men efterhand blev jag mer och mer irriterad. Irriterad på Leontines idiotiska och egoistiska make Robert, och irriterad på Leontine själv för att hon inte visar sina känslor fullt ut. Hon gör det för att skydda barnen, men jag tycker ändå att hon borde ha sagt ifrån bättre.

Leontine kämpar sig igenom en vardag utan kärlek från sin make, en make som bara tycks vilja ha sex med henne. Nej, om jag var hon så skulle jag ha tagit mina ungar och dragit. Robert blir arg på Leontine vad hon än gör, och det verkar inte gå en dag utan att han kommer med oförskämda kommentarer och påståenden.

Efter ungefär halva boken började jag känns mig ganska uttråkad. Jag är säker på att den hade varit mycket bättre bara Christina hade tagit bort vissa stycken. För det kändes nästan som att jag läste en massa sidor men ändå inte kom någonstans i historien. Så betyget får bli en stark trea.

Betyg 3

Det är ingen positiv bild av oss män som den här boken ger. Lite tillspetsat kan man säga att det finns tre sorters män i boken; de som är ärkesvin, de som har varit och de som ännu inte blivit (fast det där sista finns det just inga belägg för annat än att den enda man som är något att ha är väldigt ung.).

Huvudpersonen, Leontine lever i en dröm. En dröm om att den odräglige karl som hon älskar skall bli en annan än den han är. I väntan på det står hon ut med ganska mycket. Boken är lättläst och visst är man nyfiken på hur det skall gå, men man hinner reta sig ganska mycket både på den hemske Robert, men även på Leontines underdånighet.

Språket i boken är ganska alldagligt och inte så spännande, men det lyfter lite i mejlkontakten med Noel och man kan önska att det kunde smitta av sig på resten av boken.

Bland bokens förtjänster kan nämnas skildringen av förortslivet i ”grillkvarteren” och de ganska välskrivna skildringarna av kärleksmötena med den unge älskaren. En komisk höjdpunkt är en scen i blomsterhandeln med en manlig kund. Porträttet av den självupptagne Robert som sprider sin livsvisdom för en imponerad publik samtidigt som han förtrycker sin hustru är också om än lite överdrivet ändå ganska träffande.

Det är inte alldeles lätt att bestämma betyget för den här boken, men jag uppskattar att Christina Herrström i en annan form än den så vanligt förekommande kriminalromanens ger sig på att skildra en vanlig vardagstillvaro i vårt land. Detta i kombination med det tankeväckande slutet gör att det i alla fall blir en fyra.

Betyg 4

Leontine har en dröm om hur hennes liv borde vara, men den går hela tiden i kras, som hon tror, på grund av hennes mans egocentricitet. Men den beror , anser jag, lika mycket på hennes egen underdånighet.

Romanpersonerna är otroligt klichéartade och extrema, bygger på alla vanföreställningar vi har om varandras kön, (på ett underhållande och roligt sätt). Både Leontine och Robert är mycket omogna människor som inte är villiga att kompromissa i sitt förhållande. Och så kommer drömprinsen och den hemlige mailvännen som en deus ex macchina och räddar Leontine ur hennes hemska liv.

Christines sätt att skriva fick mig att associera till Jonas Gardell och hans forcerade sätt att uppträda på scen. Jag menar, egentligen är ju hela historien mycket tragisk, men stilen Christine skriver på ger distans till det hela. Språket är inte märkvärdigt, men har ett bra flyt, och jag fick många goda skratt åt det absurda i många situationer, som en oförglömlig scen när Leontine tappar koncepten i blomsteraffären.

Betyg 4

Leontine upptäcker det som redan många andra kvinnor insett, att livet med barn och hushållsgöromål gör att det inte finns så mycket tid över till egen tid. Leontines man, Robert, är ute och reser i Sverige och världen och har blivit kvinnors dröm. Han lever ett liv med sin assistent ute på föreläsningar och tillbringar en hel del tid på restauranger och barer. När Leontine föreslår att hon skulle vilja gå ut med honom så vägrar han. Det livet har han nog av genom sitt arbete. När de träffas så uppstår hela tiden gräl. Han vill ha bekräftelse genom samlag och Leontine känner att hon inte får något ut av det när Robert vägra förstå hennes fastlåsta position i deras liv. Leontine vill ha smek och kyssar i massor och bara längtar efter att Robert ska förstå detta också.

På framsidan har Expressen gett betyget "..snuskigt bra..." Mitt betyg blir något lägre men boken är läsvärd och annorlunda.

Betyg 3