En ovanlig cirkus anländer till den sömniga småstaden. Dess ankomst påverkar stadens befolkning - somliga mer än andra. I berättelsens fokus står två pojkar som är varandras spegelbilder. De förenas av sin vänskap och sin naiva tilltro till sig själva och livet. Cirkusen för med sig en anhopning av ondska som hotar att förgöra pojkarna och deras närmaste.

Bara namnet ger mig rysningar. "Something wicked this way comes" som översatts till tokdumma "Oktoberfolket". Fast kanske inte så tokdumt egentligen då Bradbury skrivit en annan bok som heter "Octoberland" som vibrerar av exakt samma mystik. Nåja, Bradburys "Oktoberfolket" är en poetisk och vacker berättelse om människans rädsla inför tidens gång. Det fasansfulla ligger i att människan ofta står handfallen inför sitt öde och glömmer bort att leva gott den lilla tid hon har på jorden. Historien är lysande berättad om än, en smula överambitiös med surrealistiska liknelser. Som skräckroman känns den typen av språk begränsande och passar kanske mer för poesi. Bortser man från detta är historien slående enkel men gripande. Jag ger denna bok en stark fyra, den rymmer många tolkningsmöjligheter.

Betyg 4