En märklig, drömlik, bok om en man som försöker få tillstånd att komma till slottet. Typiskt Kafka språk med lidelse och total förvirring.
Svår att tolka, men gör ändå ett starkt intryck. Den tycks säga mycket om författarens egna kamp och därigenom förstår man Kafkas ångestfylda, osäkra inställning till livet.
Läs och begrunda.

Betyg 5

Slottet är en roman som rent tematiskt knyter väl an till Kafkas mer välkända alster Processen. Stämningen är liksom i Processen ödesmättad och de omgivande miljöerna klaustrofobiska. Slottet påvisar tydligt att ett samhälle som saknar en fungerande byråkrati (exempelvis många av länderna i tredje världen) inte är någon angenäm plats att befinna sig på. Historien om K och dennes fruktlösa försök att nå fram till slottet är utan tvekan tecknad med en mästares skärpa. Berättelsen är till skillnad från Processen kryddad med en tämligen bisarr kärlekshistoria. En mycket bra och läsvärd roman!

Betyg 4

En absurd roman och del i Ensamhetens Trilogi. Tillsammans med Amerika och framförallt processen en av Ks mest framstående verk.

Betyg 4

Extremt tråkig och ointressant.

Betyg 1

For att vara arligt ar jag inte intelligent nog for att fullstandigt forsta hans budskap. Av det jag har forstatt av boken verkar det som om forfattaren vill formedla att lagar och institutioner kommer fore manniskan sjalv. Det antyds flera ganger i boken som till exempel nar hela barnabaska familjen gar under for att de vagrar lyda en tjansteman. Kanske ar livsforhallande sadan som forfattaren beskriver det omkring slutet av 1800 talet, men jag tvivlar pa att det ar dylikt nu under var tid.
Boken ar skriven pa ett alldeles sarskilt satt som gor att lasaren far en kansla av att det hela utspelar sig i en drom. Jag tycker att stilen ar informell och man far sjalv tanka efter hur han har lagt ut meningarna.
Kort och gott: min dumma asikt ar att det ar en medelbok. Det gar nastan att njuta av den.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

katzenjammer: Den heter "Den försvunne" inte "Amerika".
Ursäkta påpekandet.

Franz Kafka, detta geni på ämnet ensamhet. Slotter är som ovanstående påstått en välskriven, deprimerande, bisarr, klaustofobisk berättelse som ligger nära processen rent stämmningsmässigt. Det jag saknar i Slottet som det finns mer av i Processen är hur Kafka tar ut på de hämningslösa bisarra svängarna.
Exempelvis beskrvningarna av kanslierna eller som i Processens beskrivningar av både domstolar och skumma personer som sitter och trycker i städskrubbar. Slottet är utan tvekan både bra och fängslande men den når inte riktigt upp till samma klass som Processen. Det är definitivt en fyra.

Betyg 4

Ja, så här kan det ofta vara i samhället tyvärr.

Liknar mycket hur det är t.ex att söka jobb eller vård i Sverige.

För att få jobba som det man är utbildad för behövs ett mycket specifikt litet papper, som en viss speciell person måste skriva på.

Detta papper visar sig vara i stort sett helt omöjligt att få tag på, då denna person antingen är på semester, sjuk, utbränd, på konferens eller ej anträffbar av andra outgrundliga anledningar.

Om man mot förmodan skulle lyckas få tag på papperet genom extrema kraftansträngningar, så visar det sig oftast att reglerna just ändrats och det nu behövs ett annat papper.
...

Betyg 3

Mig sade "Slottet" inget. Allt var ett enda meningslöst virrvarr.

Betyg 1

Ett samhälle där den personliga individualiteten intet betyder, ordet integritet saknar betydelse och den enskilda människan är totalt maktlös, detta är vad som bjuds på i Kafkas Slottet. Den unge lanterimätaren K ankommer till den by dit han blivit kallad till av det lokala slottet för att ta en viss tjänst i besittning, vilket tyvärr verkar svårare än vad han väntat sig. Ändock ger han inte upp utan fortsätter att kämpa mot nomenklaturan, men nya svårigheterna ställer sig omedelbart i hans väg när han tagit sig förbi något tidigare. Temat är detsamma som går att finna i exempelvis Processen, det vill säga en individs kamp och strävan efter upprättelse gentemot den byråkratiska staten/övermakten, men i mina ögon har Slottet något i sin ägo som inte Processen har och förtjänar därför ett högre betyg denna.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

emellanåt otroligt bra, och emellanåt dödligt trist.

Betyg 3

Slottet handlar om, som så många andra redan nämnt, K. som kommer en kväll till en liten insnöad by, som sägs ha ett slott, dock får man aldrig mer än "se" slottet på håll och även denna vy av slottet är inte nödvändigtvis slottet.

Byn är bebodd av inskränkta människor som försöker leva sitt liv i frid, men då K. kommer och gör allt tvärt emot vad de är vana vid så blir de som människor i allmänhet blir då deras trygghet är hotad nämligen kyliga och bortvända. Denna kylighet blandat med en anställning som är helt osäker och kanske inte ens existerar blandat med en myndighetsapparat som kan dra ut på ärenden år ut och år in... ja ni förstår.

Jag läste boken i sommar då jag jobbade och kände mig faktiskt lite som K. då jag försökte tala med min arbetsgivare, men det var förstås varmt och jag hade arbetskamrater att prata med...

Jag tycker, tvärt emot en tidigare recensent, att slottet saknar någonting om man jämför den med Processen. Slottet tycker jag är mer enkelriktad och den blir mer kvävande än processen. Processen har till skillnad från slottet en handling, om än en mycket luddig sådan. Processen känns också lättare i språket och jag kan andas efter att ha läst den...

Ja, ja, smaken är som baken.

Betyg 3

Inte läst allt av Kafka än :). Tyckte om skildringen av den vansinniga byråkratin, i övrigt kändes det faktiskt rätt så långtråkigt, blir en 3a. Däremot "Förvandlingen" och "Den sanningssökande hunden", de var nåt HELT annat!! :)

Betyg 3

En sammanbiten och tung iaktagelse av samhället. Även om det känns som om boken skapar ett visst avstånd mellan karaktärens innersta och mellan mig som läsare, så reflekteras det i beskrivingen av de olika situationerna K hamnar i. I det allvarliga och stillsamma berättandet, finns en ton av en djupare förståelse av befinnandet. Jag blev tvungen att läsa om den igen efter sista kapitlet, eftersom jag inte upptäckte det förrän i slutet.

Betyg 5

För ett par år sedan gav jag mig på "Processen", och tyckte den var tung, och svår att begripa.
När jag nu läste "Slottet" tror jag att jag hade en något annan angreppsvinkel. "Kafka är rolig", hade nån sagt.

Kafka ("Slottet") ÄR faktiskt riktigt rolig - tidvis. Särskilt de inledande fyra-fem kapitlen är utomordentligt humoristiska i sin bisarra, i det närmaste surrealistiska handling. Och historien drivs på - vad är egentligen Slottet, vad sker där? undrar man.
Men - så stannar historien. En kärlekshistoria tar plats med helt enormt långa repliker, som i och för sig fortsätter beskriva det bisarra i och omkring Slottet och byn där nedanför. Men det engagerar inte lika mycket längre.
Kanske skulle detta vara något för en bokförläggare att påpeka för den gode Kafka, om någon fått chansen?

Jag ger ändå en fyra, en svag, för romanens fantastiska anslag.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En klassiker som "bör" läsas. Den fastnar i ens sinne.

Betyg 4

Ett enda tips gällande denna bok , LÄS inte den för guds skull , bara filosofiska män kan fatta ngt så här dåligt

Betyg 1

Meget braa!
Kafka! Kafka! Kafka!

Betyg 5

En gåtfull och otrligt fashinerande berättelse. Kafka är utan tvekan ett av litteraturhistoriens största genier.

Betyg 5

Inte lika bra som "Processen", enligt mig. Det är svårt att få grepp om berättelsen, men det är ändå spännande att vaggas in i Kafkas konstiga värld.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Kafka läste ofta högt sin alster inför vänner (han hade sådana!), och det sägs att både han och de skrattade nästan hela tiden. Ja, när absurditeten drivs så här långt blir det roligt, mitt i den höstlika dimman. I stunder när man känner sig ensam, utfryst och värdelös, då kan räddningen vara en berättelse av den tidlöse kompisen.

Betyg 5