bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Samma Författare:
Du är alltså svensk?
Duck City
Utan personligt ansvar
Var det bra så?
Liknande böcker:
Äppelblom
 N. Roberts
A painted house
 J. Grisham
Brott i sol
 E. Nord
Du ska bort
 E. Eriksson
Orkidébarnet
 C. Lagerberg Thunes
En vinter i Stockholm
 A. Pleijel
Varför dansa foxtrot n..
 I. Hynes
Fånga fantasin
 N. Roberts
En vision av ljus
 J. Riley
Rubens skulle ha älska..
 I. Hynes

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

Egenmäktigt förfarande

 
Författare: Lena Andersson
Genre: Roman
Ämnesord: depression, psykologi, kärlek
Utgivningsår: 2013
ISBN: 9789127136991
 
Romantik:  3
Sorglig:  6

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


Ester Nilsson är 31. Hon är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag i juni får hon ett samtal med en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen.


Från och med nu ska återstoden av hennes tillvaro hänga samman med detta till sin avsikt helt oskyldiga samtal. Knappast något som senare sker skulle ha haft samma inverkan utan den händelsekedja som nu sätts igång.


Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkelhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.


Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur villiga vi är att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade.


Medelbetyg: 3,18 (11 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av Egenmäktigt förfarande :


poby 2013-10-21 22:12
Lena Andersson ställer krav på sin läsare. Det går inte att strö läsa denna bok, utan den måste läsas med koncentration.
Språket är fantastiskt vackert, men emellanåt väldigt svårt. Det kräver en hel del tankearbete att komma förbi vissa avsnitt.
Huvudpersonen Ester blir lång upp över öronen förälskad i Hugo Rask. Till en början, så är känslorna ömsesidiga, men efter hand så svalnar Hugos. Ester kan inte se vad som händer. Hon tillåter sig inte att se det.
Den enda negativa med boken är att jag har svårt att förstå denna "blindhet" från Esters sida.
Är människan verkligen så oförnuftig ibland?
Betyg 4

gun 2014-01-01 22:29
Det sägs att man blir förälskad i den bild man gör av en människa. Precis så är det för Ester Nilsson. Hon ger Hugo Rask drag han inte besitter. Han en konstnär som är lika intresserad av sig själv som Ester blir av honom. Det är runt honom världen ska kretsa.

Ester lider och plågar sig själv. Samtalen med Hugo är långa och intressanta men det tar lång tid innan de möts kroppsligen. Ethel tar det som en bekräftelse för Hugos intresse men för Hugo betyder det inte något. Esters vånda växer alltmer och hoppet finns där att han ska höra av sig.

Denna romanen gjorde sig mycket bra som ljudbok. Mycket bra.
Betyg 4

mammene 2014-02-01 19:22
Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek, Lena Andersson. Natur och Kultur 2013

En maktbalans i kärlek, där den som älskar mest är i underläge.

Ester är en ung skribent som har ett förnuftigt förhållande med Per, en dag får hon i uppdrag att hålla ett föredrag om Hugo Rask som är videokonstnär, där förändras hennes liv och även Pers. Hugo blir förtjust och smickrad över Esters beskrivning av honom och hans konst och de börjar umgås. De är outtröttliga i sina diskussioner och Ester blir mer och mer kär och vill att det ska ske en kroppslig förening. Vad Hugo vill är svårt att veta, jo han vill bli beundrad, dyrkad, han speglar sig i Esters tillbedjan. På natten skickar Hugo sms till Ester, bredvid henne ligger en man som inte finns. Per ställer ultimatum och Ester flyttar.

När de till slut förenas i köttet som Lena skriver så slutar samtalen, Hugo blir mer och mer frånvarande medan Ester får förhoppningar att nu är det de två. Hon väntar att han ska ringa, hon ringer själv. När Ester bestämmer sig för att glömma honom slänger han ut ett nytt bete som han antagligen inte menar så mycket med. Hon får ett halmstrå att klamra sig fast vid för ett endaste litet strå av hopp kan räcka för att hålla liv i kärleken. Inte ens när hon börjar få upp ögonen för vilken bluff han egentligen är med sina stora visioner och ord så kan hon inte låta bli att förödmjuka sig.

Varför ger hon inte upp? Ja det kan man fråga sig! När man ser historien utifrån kan man ha åsikter om det, strunta i honom tänker jag. Varför håller han hennes kärlek vid liv med små smulor som han på måfå slänger ut, förstår han vad han utsätter henne för? Nej, det tror jag inte han gör: Hugo behöver beundran, inte bara av Ester, han vill stå i centrum men är samtidigt rädd för närhet. Jag ser honom som en liten krake, en puff som behöver luft och åskådare för att existera, han är livrädd att mista sin beundrarskara.

Sedan har vi å andra sidan Per som inte existerar för Ester, han bara suddas ut i glansen av Hugo. En gång ringde hon till honom när hon kände sig övergiven. Per blev arg för att hon använde honom utan allvar, när han försökte glömma henne. Kärleken är egoistisk!

Jag hade stora förväntningar på denna roman och det är lite farligt. Lena använder inga krumbukter, och hon höjer ribban för sina läsare. Jag har svårt att känna för någon av de inblandade, kanhända kan jag tycka att Ester är pinsam och Hugo uppblåst, inga sympatier direkt. Det känns som om det inte är lönt att försöka förstå dem eller lära känna dem. Författaren har lagt distans över det hela och jag tycker det känns kallt och torrt. Kanhända det är en mening med det. En relationsroman utan relation till aktörerna.

Det är på något vis intressant hur olika man kan skriva om känslor, Lena Andersson har valt en sval väg, för mig kanske den här romanen inte ger så mycket avtryck, men samtidigt en läsupplevelse rikare.


Betyg 3

animisha 2014-04-09 16:06
Det första som händer mig som läsaren är en konfrontation med det kalla språket, som att gå ut en novemberdag och överraskas av ett snöblandat regn. Sedan blir jag ändå fångad av boken. I grunden är detta en mycket enkel historia i en högtravande förpackning. Ester mal på och mal på, boken visar alla sätt som hon använder för att spjärna emot den enkla insikten att Hugo inte älskar henne. It is as simple as that.
Betyg 3

IssaS 2014-07-05 14:51
Annorlunda och sparsmakad samtidigt som språket bjuder på massor av upplevelser. Plågsamt och njutbart. En bok utöver det vanliga. Stark fyra.
Betyg 4

d@ddydj 2014-07-11 22:20
"Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek" är en bok som verkligen dissekerar fenomenet olycklig kärlek. Olycklig kärlek beskrivs som en slags sjukdom som alla hade mått bättre av om den inte hade funnits, men ändå kan den drabba oss alla när vi som minst anar det.

Vad som gör olycklig kärlek så brutal och nedbrytande är att det rationella (hjärnan) ställs mot det irrationella (läs: hjärtat), och att just hjärtat är så svårövertalat. Under hela berättelsen tvingas huvudpersonen Ester utstå en käftsmäll efter en annan just för att hon hoppas på det bättre.

Det jag inte kunde undgå att fundera över är just syftet med förälskelser. Visst, så länge de är ömsesidiga är de fantastiska, men just när det sker på ojämlika villkor blir det en brutal våldtäkt mot ens själ som sätter sådana patologiska och irrationella spår att man bara suktar efter mer.

Jag kommer själv ihåg när jag blev drabbad av det, inte för så länge sedan (och fortfarande inte helt kurerad), och Lena Andersson beskriver det hela steg för steg: ens vilja är en annans ovilja, man vet att den andre tänker så, man hoppas på att den andre kan få upp ögonen för en, man fortsätter hoppas trots att inget händer, man tappar till slut bort sig själv och känner inte igen den man har blivit medan den andra från sin maktposition inte bryr sig överhuvudtaget.

Sist jag läste något liknande var det "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg. Men då hade jag själv inte varit med om det och förstått dess allvar och skulle överhuvudtaget inte kalla det en lek. Så om det något jag tar till mig från denna bok är att aldrig inleda något som inte ens i första hand verkar vara ömsesidigt. Hoppet är en fälla, därför är det bättre att gå vidare innan man själv slits itu. Var cynisk - rädda dig själv från egenmäktigt förfarande.
Betyg 4

okidoki 2016-09-18 11:29
Både till form och innehåll en mycket trivial roman. Det är löjeväckande att något så banalt fått Augustpriset.
Betyg 2

BlommigaBarbro 2016-12-26 01:10
Trist, svårläst, komplicerad & ganska ointressant. Svag 2:a!
Betyg 2

Skriv egen bokrecension till Egenmäktigt förfarande









 


Köp boken som film på cdon: