Torntuppen

Torntuppen är en av de centrala böckerna i Jan Fridegårds produktion. Den kom ut första gången 1941 och kan sägas stå ensam mellan två linjer i Fridegårds författarskap, den självbiografiska och den historiska.
I förordet till en utgåva från 1957 skriver författaren: "Otaliga brev har nått mig från medmänniskor som inte vill tro på förintelsen som nu mer än någonsin hotar mänskligheten. Människor som tror eller hoppas att jag vet mer än de om en eventuell livets fortsättning. De har läst "Torntuppen" och undrar om den kan vara halmstrået på förintelsens havsyta.
Jag vet nu mera om detta område än som står att läsa i denna lilla bok - den enda jag kan känna som ingivelse från okänt land. I tidens fullbordan skall religion och vetenskap mötas, förenas och bekräfta varandra. Slätternas och skogarnas folk har aldrig velat gå med på ett utslocknande och det är också deras tro jag velat berätta om i "Torntuppen".

Utdrag ur boken:
I samma ögonblick märkte han också att han hade fått ett slags kropp igen, han såg sina händer och ben men de tycktes vara gjorda av månsken. De försvann långsamt och han var åter i luften över stugan.

Medelbetyg: 5 (1 röster)