Jag har tidigare kritiserat att boken är ganska platt och inte delar med sig så mycket av Jannikes känslor och intryck och jag tror jag nu förstått varför boken är som den är, rak på sak. Jag tror att det är så att Sandén helt enkelt beskriver allt så som Jannike ser det. Jannike bryr sig helt enkelt inte om hur saker ser ut, eller kanske inte lägger märke till de där små detaljerna som man gärna vill ha som läsare för att kunna leva sig in i boken och omgivningarna. Däremot tror jag att det skulle ha lyckats bättre om boken också var skriven ur jag-form om Sandén ville få till känslan att det var ur Jannikes ögon man såg allting, vilket det är.

Den sista boken tycker jag är bra, den presenterar en annan sida av Jannicke och hon får även andra problem t.ex. att hon måste gifta sig med en man hon trodde var helt fantastisk men som visar sig vara den sista i hela världen hon skulle gifta sig med och älska. Jag gillade den sista boken även om den som de tidigare böckerna hade väldigt snabbt tempo. Jag gillade särskilt slutet även om jag tyckte att visa delar var lite konstiga. det är svårt att skriva en avslutande bok och besvara alla frågor som läsaren förväntar sig få besvarade, men det har Sandén lyckats med.

Betyg 4

Har inte läst någon annan bok om Jannike men tycker att jag hängde med ganska bra ändå! Det jag personligen inte gillade var den hårda inställning Jannike har men den var ändå bra.
Den var spännande men om det inte var för att jag skarpt gillade slutet (även om det var sorgligt) skulle inte bokråen ha sarått sig på mitt minne. Slutet räddade hela boken och det fick även mig att börja gråta! Jag skulle inte tipsa om boken. Den får helt enkelt en svag fyra.

Betyg 4