Denna bok tycker jag ger en väldigt bra beskrivning av den marockanska överklassen. Det som gör man tänker efter i början är vilken otrolig rikedom som berättaren Malika Oufkir lever i men på samma gång innebär ett inlåst liv. Som T.ex. Att som 5 åring skiljas ifrån sin familj och inte bara få korta besök av sin mor och endast få blickar av sin far. Det som hände var att hon blev adopterad av Kung Hassan för att vara sällskap till hans dotter. Så hon flyttade in ett av deras palats och blev som en syster till dottern.
Så börjar det hela och Malika beskriver sin barndom. Hon berättar om hur den kungliga överklassen lever sitt liv. Hon berättar om Kung Hassans harem med kvinnor som lever för att göra han nöjd. Harems kvinnor lider ingen brist på materiella saker men har ingen som helst kontroll över sitt liv. Allt som de får/köper styrs av kungen. Han bestämmer deras vikt, kläder, mat. Ja helt enkelt styr han deras liv. Och de tycker att han är en gud i stort sätt. Han behandlas som en far på något sätt. Hans ord är lagen som ingen bryter. Eller ens tänker på att bryta.
Och fram tills hennes pappa blir anklagad för att ha gjort en statskupp mot kungen och blir avrättad så lever hon ett visserligen instängt liv men ändå ett liv i lyx och med vissa rättigheter som inte så många andra kvinnor har. Men efter detta så sätts familjen i fängelse och så börjar deras 20åriga liv i fängelse.
|
(39 år)