Vi människor ser oss ofta som väldigt sociala och humana och överlägsna andra jordliga livsformer.
När man läser dessa berättelser undrar man hur det är fatt med oss, men samtidigt finns det hopp. Det var ett tag jag kämpade igenom den men jag vill absolut inte ha det ogjort. För det är självklart samtidigt en bok som verkligen berör och en bok som varje människa borde läsa för att kanske vara bättre förberedd ifall man ställs inför egna ytterligheter.
Och då menar jag lite större händelser än att mjölken oväntat tagit slut!
Den borde kanske fått en femma, men som jag kommer ihåg det så låg inte alla de berättelserna på en jämn femma-nivå. Så det blir en stark fyra.
|
(54 år)